Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
625
La Hougue—Laing
626
är järnvägsknut, militärstation, regeringssäte
och bildningscentrum (Punjab university).
Industrien omfattar järnvägsverkstäder,
bomullsspinnerier, kvarnar m. m.; den äldre
industrien (siden, guld- och silversnören,
metallarbeten) har gått tillbaka. Staden är
gammal. De första muhammedanska erövrarna i
Indien (se Indien, sp. 523) gjorde L. till
sin huvudstad; dess glanstid inföll efter 1526
under Stora Moguls välde. Från denna tid
kvarstå flera monumentalbyggnader, det av
Jahangir 1622-—27 uppförda Khwabgah
(»sovande palatset»), stora moskén Badshahi
ma-sjid, uppförd av Aurangzeb 1673—80, m. fl.;
utanför staden bl. a. schah Jahans trädgård,
kallad Shalimar (»glädjens boning»). Sikherna
innehade L. 1758—1846. Under engelsk tid
har en ny, modern stadsdel tillkommit i s.
(Civil station). En armédivision är förlagd
, till L. cantonment, 5 km i s. ö.
La Hougue (la o’g] el. L a H o g u e, redd
vid halvön Cotentins ö. kust, n. v. Frankrike.
Här besegrade 1692 en engelsk-holländsk flotta
under E. Russell en fransk under Tourville.
La’hti, fi., vik, bukt (tidigare laksi),
mycket allmänt som sammansättningsled i finska
ortnamn, såsom slutstavelse vanl. återgivet
i svenskt språkbruk med laks (förut lax).
La’hti (även formen L a h t i s brukas i
svenskan), stad i Tavastehus län, Finland, vid
Vesijärvi insjö, som genom Vääksy kanal står
i förbindelse med Päijänne; 10 kvkm, 9,623
inv. (1929), finsktalande. Staden, vars
funda-tionsbrev är av 1 nov. 1905, har under de
senaste åren utvecklats till ett betydande
handelscentrum, belägen som den är, där
järnvägen Helsingfors—Leningrad berör Päijänne
sjösystem. Smalspårig järnväg från stranden
av Vesijärvi till Lovisa vid Finska vikens
kust; av stor vikt för trävaruexporten från
Päijänneom rådet. Bland industriföretag
märkas en såg och två trådrullsfabriker. I L.
ligger Finlands huvudstation för rundradio.
Om striderna vid L. 1918 se Finlands
frihetskrig, sp. 424 och 425. O. Brn.
Lai [lä], gammalfransk diktgenre, indelad i
lais lyriques och lais narratifs. Den förra
ut-göres av lyriska dikter av oregelbunden
strof-form; innehållet är vanl. hyllning till en
kvinna. Intressantare äro lais narratifs,
berättande dikter av begränsat omfång, bestående
av parvis rimmade, vanl. 8-staviga verser.
Innehållet i dessia lais är sentimentalt och
fantastiskt. Lais narratifs kunna kallas
medeltidens fésagor. Uppslaget till dessa dikter
anses kommet från kelterna i Bretagne. Dock
finnas i lailitteraturen många andra arter av
motiv, bl. a. orientaliska. På fornfranskt
område äro omkr. 20 dylika lais bevarade. De
utmärka sig i allm. genom stor poetisk
skönhet, blevo mycket populära och översattes till
andra språk (bl. a. norska). — Jfr Marie
de Franc e. — Litt.: A. Ahlström,
»Studier i den fornfranska laislitteraturen» (1892);
»Lais et descorts frangais du XIII, siècle»
(1901); L. Spitzer, »Marie de France» (i
Zeit-schrift für Romanische Philologie, bd 50, 1930,
s. 29 ff.). J. M.*
Laibach [låi’bal$], stad i Jugoslavien, se
Ljubljana.
Läicus (plur. - c i), lekman, olärd, oinvigd.
Laidaure, L a i t a u r e, fjällsjö i Kvikk-
jokk, Norrbottens län (se karta vid
Lappland); 498 m ö. h., 13 kvkm. I v. mynnar
Rapaälven med ett stort delta, i ö. avflyter
Blackälven till Lilla Lule älv. Nära L.
ligger Aktse (se d. o.) och v. om L. Sareks
nationalpark.
Laidoner, J o h a n, estländsk militär (f.
1884 21/i). Blev 1905 officer vid ett ryskt
grenadjärregite och deltog med utmärkelse i
världskriget. Då ryska provisoriska
regeringen 1917 erkänt
Estlands autonomi,
blev L. överste och
chef för Estlands
infanteridivision, vilken
febr.—mars 1918
samverkade med tyska
trupper vid de
operationer, som ledde till
landets befrielse från
bolsjevikväldet. L.
blev s. å.
överbefälhavare för den
nyupp-satta estländska
armén och rensade
hös
ten s. å. landet från bolsjeviker. Han blev
1919 generalmajor och besegrade 21—23 juni
s. å. vid Wenden den tyske generalen R. von
der Goltz’ trupper (se G o 11 z, sp. 829). Då
han, sedan arméchefsbefattningen indragits,
mars 1920 avgick ur aktiv tjänst, tillerkände
parlamentet honom en nationalbelöning. L.
anlitades 1925 av Nationernas förbund vid
uppgörandet av förslag till gräns mellan Turkiet
och Irak. Jfr E s 11 a n d, sp. 1083. H. J-dt.*
LaPhela, friherreskap i Finland, omfattande
urspr. L. socken i Vasa län, vilken 1651
förlänades åt riksrådet K. Bonde (se d. o.). Det
ökades 1652 för hans båda söner med Malaks
socken. 1680 indrogs friherreskapet.
Lainez, Jacob o, se Laynez.
Laing [län el. léip], Alexander
Gor-don, skotsk upptäcktsresande (1793—1826),
tjänstgjorde som officer i Västafrika, där han
1822—23 företog flera färder till det inre.
1825—26 färdades L. från Tripolis genom
Sahara till Timbuktu och var den förste europé,
som nådde nämnda stad. Han mördades kort
efter avresan därifrån av araber. O. Sjn.
Laing [län el. lein], Samuel, skotsk
författare (1780—1868), tillhörde en ansedd släkt
från Orkneyöarna, där han från 1818
organiserade sillfisket. På 1830-talet företog L.
långvariga resor i de nordiska länderna,
skildrade i »Journal of a residence in
Nor-way during the years 1834, 1835 and 1836»
(1836) och »A tour in Sweden in 1838» (1839).
I det sistnämnda arbetet uppträdde L. med
så skarpa omdömen om unionen och det
moraliska tillståndet i Sverige, att
svensknorske ministern i London M. Björnstjerna
1840 utgav ett genmäle, på vilket L.
replikerade i förordet till »Notes of a traveller»
(1842). L. utgav 1844 i 3 bd en övers, av
»Heimskringla» (revid. uppl. av R. B.
Anderson, 4 bd, 1889). V. S-g.
Laing [län el. léin], Samuel, skotsk
författare, järnvägsadministrator (1812—97), son
till föreg. Var 1842—46 sekr. för järnvägsdep.
i handelsministeriet och inlade stor förtjänst
om de engelska järnvägarnas utveckling både
på denna post och sedermera som verkst. dir.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
