Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
627
Lainioälven—Lakh
628
1846—52 och 1867—94 för London, Brighton
and South coast railway. L. var (liberal) led.
av underhuset 1852—57, 1859, 1865—68 och
1872—85 samt finanssekr. vid
skattkammaren 1859—60 i Palmerstons andra ministär.
1860—65 var han finansmedlem av
viceko-nungens råd i Indien. På ålderdomen skrev
han en rad populära sammanfattande arbeten
om utvecklingsläran. V. S-g.
LaPnioälven, biälv till Torne älv (sed. o.).
La’ios, sagokonung i det forngrekiska Tebe,
son till Labdakos och far till Oidipus (se d. o.).
Laird [lä’od], skotsk form för eng. lord.
Lairesse [lärä’s], Gerard de,
belgiskholländsk målare och grafiker (1641—1711).
Målade företrädesvis historiska och
mytologiska motiv i Poussins och Lebruns art. L.
står som den mest betydande representanten
för den klassiska riktningen inom den
holländska konsten mot slutet av 1600-talet.
Omkr. 1690 blev han blind och började då
hålla konstteoretiska föredrag, vilka sedan
utgåvos i bokform; viktigast är »Het groot
schilderboek» (1707), som översattes till flera
språk. E.L-k.
Läis, stad i Palestina, se Dan.
Läis, fordom riddarslott i n. ö. Lettland.
Vid L. låg Karl XII med sin här i
vinterkvarter dec. 1700—maj 1701. L. är nu
Lettlands största och vackraste ruin. L. W:son M.*
La’is (grek. Lai’s), två berömda
forngrekiska hetärer, av vilka den yngre uppges ha
uppmärksammats av målaren Apelles.
Laisan, fjällsjö i Tärna socken,
Västerbottens län, strax n. om kyrkan; 452 m ö. h., 18
kvkm. Genomflytes av Ume älv.
Laisser aller [läse’ ale’], fr., »låta gå», utan
att ingripa.
Laistrygöner (grek. Lalstrygo’nes, lat.
Laès-trygones), enl. Homeros ett jättelikt,
män-niskoätande sagofolk. Under sina irrfärder
blev Odysseus vinddriven till deras land, vars
djupa fjordar voro omgivna av höga berg och
där natten var mycket kort, vilken
beskrivning onekligen påminner om Norges
västkust. L. splittrade hans fartyg genom
stenkast och förtärde männen. Odysseus undkom
med ett enda fartyg. M. Pn N-n.
Laisälven, vänsterbiflod till Vindelälven (se
d. o. och karta vid art. Lappland).
Laitaure, se Laidaure.
Laka, med hjälp av lösningsmedel utvinna
t. ex. metall vid extraktion av malmer, salter
ur aska; återstoden säges vara urlakad.
Lake, en konserveringsvätska, som upptagit
och löst vissa beståndsdelar ur ett däri
förvarat livsmedel el. som avsöndrats ur ett
sådant. S i 11 a k e . uppstår vid förvaring av
salt sill, köttlake vid förvaring av salt
kött; båda innehålla utom vatten och salt
även olja, fett o. a. animaliska ämnen.
Stundom nyttjas 1. enbart i betydelsen
lösning, t. ex. saltlake = saltlösning för
konserveringsändamål. Om björklake se
Björk, sp. 417. G. H-r.
Lake, Löta löta, en benfisk, tillhörande
torskfamiljen, vars enda sötvattensart den är,
förekommer över större delen av Europa och
n. Asien. I Sverige finnes den i alla sjöar
och vattendrag utom högst uppe i fjällen och
anträffas dessutom längs östkusten. L. har
brett huvud, tjock, baktill hoptryckt kropp
Lake, Lota lota.
och små ögon. Stjärtfenan är rundad. Färgen
är marmorerad i svart, gult och grönt. Buken
är gråvit. Längden kan uppgå till 90 cm.
Den är en trög men ytterst glupsk
bottenfisk, som kan bli skadlig såsom romätare.
Fångsten sker mestadels i ryssja el. på krok.
Den anses som en av Sveriges läckraste
insjöfiskar. T. P.
Lake [leik], eng., sjö (av lat. la’cus). —
L. B o n n e v i 11 e [-bå’nvil], se
Bonne-villesjön. — L. Eyre [-ä’o], se
Australien, sp. 523 och 524, samt E y r e, E. J. —
L. of the Woods [-ev de <oo’dz], insjö på
gränsen mellan U. S. A. (Minnesota) och
Kanada (Ontario och Manitoba), avflyter genom
Winnipeg river till Winnipegsjön; 4,770 kvkm
(därav 560 kvkm öar), största djup 9 m.
Lake [leik], Gerard, viscount L., brittisk
militär (1744—1808). Utmärkte sig 1798 i
strider mot de upproriska på Irland och
tvang en fransk invasionshär under general
Humbert att kapitulera (8 sept. s. å.). 1801
sändes L. till Indien, där han vann många
segrar och erövrade stora landområden i
kriget mot niaratterna. Bl. a. intågade han 11
sept. 1803 i Delhi, intog 17 okt. Agra och
förberedde genom segern vid Leswarree 1
nov. s. å. generalguvernören lord Wellesleys
hela kriget avgörande seger vid Argaum (29
nov.). L. blev 1804 pär (baron L.), 1806 högste
befälhavare över brittiska trupperna i Indien,
efter sin hemkomst 1807 viscount. V. S-g.
Lake [leik], sir P e r c y, brittisk militär
(f. 1855). Deltog i krigen i Afganistan 1878
—79 och i Sudan 1885, blev 1911
generallöjtnant och var 1912—15 generalstabschef vid
indiska armén. Under världskriget förde han
jan.—aug. 1916 högsta befälet över de
brittiska trupperna i Mesopotamien och
förberedde general Maudes offensiv. H. J-dt.*
Lakehurst [lePkhöst], marinflyghamn i New
Jersey, U. S. A., 80 km s. s. v. om New York
och 65 km ö. om Filadelfia.
Lake’j (fr. laquais), livréklädd betjänt.
Lake Placid [léi’k plä’sid], sportplats i
staten New York, U. S. A., vid Placidsjön i
Adirondack mountains, 420 km n. om staden
New York och 80 km från gränsen mot
Kanada; 2,473 inv. (1925). Där skola Los
An-gelesolympiadens vinterspel (1932) äga rum.
Lake Superior [lél’k sjopi’orie], se övre
sjön. — Om Lake Superior-distriktet se
Amerikas förenta stater, sp. 781.
Lakh (hindi läkh, av skt lak$a, 100,000),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
