Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
635
Lama-miau—Laman
636
Lamas, samlade till en religiös ceremoni.
kare, utgått. Den femte i ordningen av Dalai
lamas, Lo b - z a n g G y a - m t s o, lyckades
med mongolernas hjälp tillvälla sig den
världsliga makten i Tibet och 1650 få denna
sin ställning erkänd av Kinas kejsare. Han
systematiserade den tidigare åskådningen om
direkt reinkarnation (vid sin död
reinkarne-rades en storlama omedelbart i ett nyfött
barn, som skulle komina att övertaga
ledningen över »gulmössornas» sekt) och
förklarade såväl sig själv som sina föregångare vara
inkarnationer av den högste bodhisattva (se
d. o.), Avalokitesvara; så ha också alla hans
efterföljare betraktats. Jämbördig i rang med
honom men mindre mäktig var abboten i det
stora klostret Taschi-lunpo i v. Tibet, vanl.
kallad Taschi lama, betraktad som en
inkarnation av A m i t ä b ha, den buddistiske
härskaren i det »västliga paradiset». Senare
ha tillkommit ytterligare två stora lamas
inom »gulmössornas» sekt, i Urga och Peking,
över »rödmössorna» utövar Dalai lama ingen
Lamas, klädda och maskerade för en magisk ceremoni.
andlig myndighet. Från
mitten av 1700-talet och till
revolutionen i Kina 1911 var
Dalai lama nära nog
fullständigt beroende av kejsaren
i Peking och behövde hans
sanktion för sin värdighet.
L., som är ett av de fastast
organiserade kyrkosamfund i
världen, visar i sitt
ceremo-niel, där radband, rökelse,
olika slags sakramenter m. m.
förekomma, såväl som i sin
munkorganisation
beaktans-värda överensstämmelser med
den rom.-kat. kyrkan. Att
den kan ha rönt påverkan av
den under medeltiden över
stora delar av Asien spridda
nestorianismen är ej
otänkbart. En för 1. egendomlig
inrättning äro de s. k.
bönkvarnarna, hand- el.
vattenkvarnar, i vilka remsor med
skrivna böner inläggas och vridas runt,
vilket ersätter och mångfaldigar
bönerecite-randet. — Jfr L. A. Waddell, »The buddhism
of Tibet» (1895) och »Lhasa and its mysteries»
(1905); A. Grünwedel, »Die Mythologie des
Buddhismus in Tibet und der Mongolei»
(1900); G. Schulemann, »Die Geschichte der
Dalailamas» (1911; med bibliogr.). J. Ch-r.
Lama-miau el. D o 1 o n - n o r, stad i ö. Inre
Mongoliet, n. om kin. muren och 275 km n.
om Peking. L. ligger på en sandslätt, 1,210
m ö. h., och är h. o. h. en kinesisk stad.
Viktig handelsplats för ö. Mongoliet.
Berömda metallgjuterier (gudabilder o. dyl.).
Läman, Karl Edvard, missionär,
bantu-språkforskare (f. 1867 18/s). Verkade 1891—
1919 som missionär i Svenska
missionsförbundet i Kongo samt har därefter vistats i
Sverige. Vid sidan av
missionärens dagliga
gärning har L.
medhunnit omfattande
studier, som närmast
resulterat i en övers,
av bibeln till kikongo,
den första kompletta
bibelövers, i v.
Cent-ralafrika, och i
»Lärobok i kongospråket
(kikongo)» (1912; tills,
m. J. V. Håkanson
och Rut Walfridson)
samt böcker för
skol
undervisning på kongospråket (räknelära,
geografi, naturlära m. fl.). Den sista
femårsperioden fick han helt ägna sig åt studieresor
i nedre Franska och Belgiska Kongo, bland
bakongo, bateke, bakuta, dvärgar m. fl.
stammar, varvid ett dussin dialekter upptecknades,
som nu äro under utarbetning. Under arbete
äro även en kongo-fransk ordbok, en
etnografisk monogr. och en jämförande ljudlära. 1922
utkom »The musical accent or intonation in
the Kongo language», av auktoriteter
bedömd som grundläggande. På sv. har han
utgivit »Etnografiska bidrag av svenska
missionärer» (1907; utg. av E.
Nordenskiöld), »Sanningsstrålar. Animism och mis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
