Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lally, Thomas Arthur de, baron de Tollendal - Lally-Tollendal, Gérard de - Lalo, Édouard - Lama - Lama, Lamadjur - Lamaism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
633
Lally-Tollendal—Lamaism
634
tenoy 1745 till brigadgeneral, åtföljde
pretendenten Karl Edvard under invasionen i
Skottland 1745—46 och blev 1748 maréchal de
camp. 1758 landsteg L. i Pondichéry som
överbefälhavare över
de franska
stridskrafterna i Indien men
vann där, trots
personlig tapperhet, inga
varaktiga framgångar.
Fruktlöst belägrade
han Madras dec. 1758
—febr. 1759, och av
sir Eyre Coote blev
han 22 jan. 1760 i
grund slagen vid
Wan-diwash. Innesluten i
Pondichéry, nödgades
L. 1761 kapitulera,
fördes som krigsfånge till England men fick
1763 återvända till Frankrike för att där
möta anklagelser för förrädisk
pliktförsummelse. Efter en ytterst partisk rättegång
dömdes L. 1766 till döden och avrättades 9
maj s. å. Hans son (se följ, art.) sökte
förgäves inför domstol vinna upprättelse åt sin
orättvist dömde faders minne. Fr. monogr.
av T. Hamont (1887). V. S-g.
Lally-Tollendal [lalP-tålädaT], Gérard de,
markis, fransk politiker (1751—1830),
legitimerad son till Th. A. de Lally. Var medlem
av konstituerande nationalförsamlingen 1789,
där han intog en medlande hållning. Efter
upploppet i Versailles 5—6 okt. s. å. flydde
han över Schweiz till England. 1799—1814
levde L. tillbakadraget i Bordeaux. 1815 blev
han pär. Han var moderatliberal monarkist
och ivrade för fångvårdens humanisering.
Lalo [lalå’], É d o u a r d, fransk tonsättare
(1823—92). Framträdde som kompositör i
Wagnerstil med en mängd orkesterverk och
operor. Särskilt beaktad blev operan »Le
roi d’Ys» (1888). Ofta spelad är »Symphonie
espagnole» för violin och orkester. Biogr. av
G. Servières (1925). T. N.
Läma, ett mjukt, flanellartat, långulligt
fodertyg av kardad fårull (ej av lamadjurets
ull, som är grov och hård).
Läma, Lamadjur, se K a m e 1 d j u r e n.
Lamai’sm (av tibet. la-ma, den överste),
vanlig, ehuru ej synnerligen lämplig
beteckning för den form av buddismen, som är
härskande i Tibet och därifrån spritt sig till
n. och ö. därom boende central- och
nordasiatiska folk. Tibetanerna beteckna själva sin
religion som »Buddhas» el.
»den ortodoxa».
Buddismen infördes i
Tibet antagl. under konung
Srong-btsan Gam-po
(d. 650 e. Kr.). Först under
dennes femte efterträdare tog
omvändelseverket fart genom
inkallandet av den indiske
munken Padmasambhava, som
747 anlände till Tibet och lade
grunden till därvarande
klosterinstitution. Under hans
ledning börjades
översättningen av indisk buddistisk
litteratur till tibetanska,
vilket givit upphov till de stora
En »levande Buddha» i Labrang, prov. Kan-su, Kina.
Gossen anses som en reinkarnation av en bodhisattva.
samlingar av kanoniska skrifter och
kommentarer, som äro kända under namnen »Kandjur»
och »Tandjur». Den form av buddismen,
som Padmasambhava införde, var den på
hans tid i ö. Indien rådande, vilken starkt
uppblandats med bramansk mytologi och
magi; i Tibet fick den ytterligare
tillskott från den inhemska schamanistiska
religionen. Då den tibetanska dynastien
gick under, upplöstes riket i en rad mindre
furstendömen; den lamaistiska hierarkien
växte sig dock allt starkare. Sedan
mongolerna på 1200-talet underkuvat Tibet, visade
sig Kubilai khan som nitisk beskyddare av 1.
Omkr. 1400 genomförde munken Tsong-Kha-pa
en reformation, som gav upphov till
»gulmössornas» sekt (i motsats till »rödmössor», de icke
reformerade), vilken snart höjde sig över de
övriga sekterna och ur vilken D a 1 a i lama
(se d. o.), Tibets religiöse och politiske härs-
Dalai lamas residens i Lhasa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
