Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
665
Landowski—Landsarkiv
666
kraft, den eldiga vältaligheten och den trots
lärdhet och ordrikedom raffinerade stilen. Av
L:s senare verk må nämnas »Pericles and
Aspasia» (1836), »The Pentameron and
Penta-logia» (1837), »Hellenics» (1847), »The last
fruit of an old tree» (1853) och »Heroic idyls»
(1863). L:s verk utgåvos i 8 bd med biogr. av
W. S. L. Forster 1876. Jfr Th. J. Wise och
S. Wheeler, »A bibliography of the writings
of W. S. L » (1919). J. M.*
Lando’wski, Paul Maximilian, fransk
skulptör (f. 1875). Har studerat i Paris och
Rom och bl. a. utfört gruppen »Kains söner»
(1906; på Place du Caroussel i Paris), »Hymn
till morgonrodnaden» och ryttarstaty av
Edvard VII av England (1914; i Paris). G-g N.
Landquist, Axel Daniel, kapten vid
flottan (f. 189 1 20/a), bror till J. L., känd som
flitig sjömilitär skriftställare. L. har bl. a.
utgivit »Dardanellerföretaget» (1916) och
»Världskriget till sjöss», 2 (1919).
Landquist, John, litteraturhistorisk och
filosofisk författare (f. 1881 3/i2), bror till A.
D. L. Blev fil. dr i Uppsala 1909, led. av
Samfundet De nio 1913, dess sekr. 1924, var
litteraturkritiker i
Dagens Nyheter 1911—
18 och är sedan 1924
litteraturkritiker i
Aftonbladet. L. har
skrivit bl. a. »Filosofiska
essayer» (1906), »Om
viljan» (1908;
doktors-avh.), »Verner von
Heidenstam» och
»Ellen Key» (1909),
»Essayer» (1913), »Gustaf
Fröding» (1916;
utvidgad 2:a uppl. 1927),
»Knut Hamsun» (1917;
tillökt uppl. 1929), »Det levande förflutna»
(1919), »Människokunskap» (1920; enl. L.
själv hans filosofiska huvudarbete), »Erik
Gustaf Geijer» (1924) och »Modern svensk
litteratur i Finland» (1929). Han har utgivit
Strindbergs (1912—21) och Geijers (1923 ff.)
saml. skrifter, Törneros’ brev (1925) och Erik
Hedéns »Valda skrifter» (5 bd, 1926—27; med
biogr.), har varit medred. 1918—21 av
Litteraturen och sedan 1924 av Vår Tid. — I sitt
filosofiska författarskap undersöker L., i viss
mån påverkad av Rickert, bl. a. den
historiska begreppsbildningen, vilken han
betraktar som symbolisk, och söker bestämma
naturen av den historiska och konstnärliga
symbolen. I sin uppfattning av tiden och
intuitionen står han Bergson nära. Hans
litteraturvetenskapliga och kritiska alstring, som
genom självständighet och nya, väl
genomförda synpunkter intar en plats för sig, är
framför allt psykologiskt orienterad. Den
skapande personligheten står i medelpunkten
av hans intressen. Av hans många, med lugn
stilkonst skrivna essäer äro de flesta ägnade
åt den samtida in- och utländska
litteraturen. R-nB.;G. O-a.
Landrys paralys [lädrPs-], ett 1859 av den
franske neurologen J. B. O. Landry (1826
—65) beskrivet, relativt sällan förekommande
symtomkomplex av följ, karakteristiska typ.
Vanl. med allmänt illamående och någon
feber uppträder en akut, sällan av smärtor el.
andra sensibla fenomen åtföljd förlamning,
som sprider sig nedifrån uppåt. Den börjar
alltså i benen och angriper därefter bålens,
armarnas, talets och andningens muskulatur.
Svåra, häftigt insättande fall döda vanl.
inom en vecka med kvävning.
Känselrubbningar uppträda vanl. ej, och den sjuke
brukar ej förlora medvetandet före döden.
Sjukdomen anses vara en form av
polio-myelitis (barnförlamning). Ibland observeras
den ock samtidigt med encephalitis. Någon
enstaka gång kan sjukdomen avstanna.
Oftast leder den till död. Effektiv behandling
är okänd. I. H.
Landsalamander, eldsalamander (se d. o.).
Landsarkiv, i Sverige de statliga
arkivinstitutioner, som äro avsedda att var för
sitt distrikt (landsarkivområde)
uppsamla och vårda arkivalier, härrörande från
där befintliga lokala myndigheter, samt
befrämja forskningen i detta material. F. n.
finnas följ. 1.: i Uppsala (från 1903) för
länen i Svealand, utom Värmlands, i
Vadst e n a (från 1899) för Östgöta- och
Små-landslänen, i Lund (från 1903) för
Malmöhus, Kristianstads, Blekinge och Hallands län
och i Göteborg (från 1911) för Västgöta-,
Bohus- och Värmlandslänen; dessutom har
beslutats inrättande av ett 1. i Härnösand
för de norrländska länen med undantag av
Jämtlands. För Gotland har upprättats en
arkivdepå i Visby (från 1905), för
Jämtlands län ett länsarkiv i
Östersund (från 1930). Frågan om ordnandet av
Stockholms arkivväsen avgjordes 1929
på så sätt, att på stadens bekostnad skulle
organiseras ett stadsarkiv med
landsarkivs ställning, avsett att utom de
kommunala handlingarna även upptaga bl. a)
överståthållareämbetets, magistratens och de
kyrkliga myndigheternas arkivalier. Nu gällande
instr. för 1. är utfärdad 8 sept. 1924, för
länsarkivet i Östersund 16 maj 1929 och för
stadsarkivet i Stockholm 26 sept. s. å. — I
Uppsala och Vadstena slott ha lokaler inretts åt
landsarkiven där. medan nybyggnad skett för
1. i Lund och Göteborg.
L. stå under uppsikt och ledning av
Riksarkivet. Deras ord. personal utgöres av en
landsarkivarie och en expeditionsvakt,
i Lund dessutom en andre arkivarie; därtill
komma amanuenser och skrivbiträden.
Länsarkivet i Östersund förestås av en 1 ä n
s-arkivarie, arkivdepån i Visby av en
ickeord. föreståndare. De fyra l:s
arkivalie-beståhd växlar mellan omkr. 8,000 hyllmeter
(Uppsala) och 5,500 (Göteborg).
Till vederbörande 1. skola överlämnas dels
upphörda lokala statsmyndigheters arkivalier,
dels handlingar av mer än hundra års ålder
från arkiv, tillhörande länsstyrelser,
landsfogdar, häradsskrivare, landsfiskaler,
häradsrätter, fångvårdsanstalter, kontraktsprostar,
lots- och fyrstaten, tullstaten, skogsstaten och
domänintendenterna samt, i den mån
handlingarna icke äro av övervägande kommunal
karaktär, från stads- (rådhus-) och
kyrkoarkiv; även yngre arkivalier kunna
överlämnas. Också från andra myndigheter, ss.
domkapitel, bergmästarämbeten, allmänna
läroverk och offentliga sjukvårdsanstalter, kunna
leveranser förekomma, och likaså kunna 1. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
