Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landsfogde—Landshövding
669
och upprätthåller ordning vid värnpliktigas
inställelse. Extra landsfiskaler kunna
förordnas. Se Länsstyrelse. Ldht.
Landsfogde. Genom
landsstatsorganisatio-nen 1917 övertogo de då nytillsatta 1. en del
av kronofogdarnas göromål. Enl. instr. för
1. 14 dec. 1917, ändrad 1920, 1924, 1925 och
1927, finnes inom varje län en 1. med
tjänste-lokal om möjligt hos länsstyrelsen. L. har
ansvar för och ledning av polisväsendet samt
tillsyn över åklagarväsendet på landsbygden
och i stad, där magistrat ej finns, är allmän
åklagare, om ej åtalsrätten tillkommer annan
eller särskild åklagare är utsedd; därtill
förordnad, utför han kronans talan vid domstol
och föredrager ärenden i länsstyrelsen. L.
inventerar penningar och värdehandlingar hos
landsfiskaler och magistrat, som utövar
utmätningsmans befattning, har uppsikt över
landsfiskalerna, anmäler till länsstyrelsen
befintliga brister i fattigvårds- och
hälsovårds-hänseenden samt ang. vägar och
kommunikationer ävensom då bestämmelser i
ordnings-stadgan och byggnadsstadgan för rikets städer,
biand- och hälsovårdsstadgan samt lagen om
fastighetsbildning i stad böra tillämpas på
visst område på landsbygden. Se Län
s-styrelse. Ldht.
Landsfred (ty. Landfriede) betecknade inom
den tyska medeltidsrätten en särskild lag el.
överenskommelse för att upprätthålla
ordningen inom landet. Kejsarna utfärdade tid
efter annan allmänna 1., vilka särskilt
åsyftade att inskränka och reglera de enskilda
nävrättsfejderna men också riktade sig mot
andra handlingar, som störde den allmänna
friden. Dessutom ingingo många furstar och
städer 1. på vissa år. i det att de högtidligen
förpliktade sig att under denna tid hänskjuta
uppkommande tvister till domstolarnas el.
skiljemäns avgörande. Genom »eviga
lands-freden» (se d. o.) av 1495 förbjöds för all
framtid varje utövning av nävrätten. Detta
förbud öveiträddes emellertid ofta och måste
därför inskärpas genom förnyade »eviga
lands-freder». Utan tvivel ha de tyska 1. utövat
inflytande på den svenska
edsöreslagstift-ningen (se E d s ö r e). (K. G. Wn.)
Landsfredsbrott (ty. Landfriedensbruch),
inom tysk medeltidsrätt namn på de brott, om
vilka de kejserliga landsfrederna (se Land
s-fred) handlade. Senare förstods därmed
öppnande av enskild fejd i strid mot »eviga
landsfredens» bestämmelser. Flera tyska
strafflagar ha bibehållit benämningen 1.,
ehuru med något växlande betydelse. Tyska
rikets strafflag § 125 betecknar därmed det
fall, då en folkmängd rotar sig tillsammans
och med förenade krafter begår våldsamheter
mot personer el. egendom. N. S-g.*
Landsföreningen för folknykterhet utan
förbud (förk. L. F. U. F.) bildades 15 febr. 1922
med uppgift att i huvudsaklig
överensstämmelse med i Sverige nu gällande lagstiftning
arbeta för frivillig folknykterhet samt
motverka förbud och förbudslagstiftning. Dess
ordf, är sedan stiftandet prof. C. G. Santesson.
Föreningens kampanj bidrog ej oväsentligt
till utgången av »förbudsomröstningen» 27
aug. 1922 (se Nykterhetsrörelsen).
Ledare av kampanjen mot förbudet var
därvid föreningens vice ordf. dir. Allan
Ceder
670
borg, sekreterare red. Herman Ring samt dåv.
verkst. led. dir. Gerhard Magnusson. L. F.
U. F. utger från 1929 tidskr. Frihet och
Ansvar. C. G. S.
Landsföreningen för kvinnans politiska
rösträtt (förk. L. K. P. R.) bildades 1903 som
en sammanslutning av lokalföreningar för
kvinnans politiska rösträtt. L. K. P. R.
utgjorde ett led i den i Förenta staterna 1902
bildade International woman suffrage alliance
(se d. o.) och omfattade i Sverige 364
lokalföreningar med nära 16.000 medl. Jämte
upplysningsverksamhet utfördes socialt arbete av
olika slag. Uppvaktningar hos
regeringschefer och partiledare, skrivelser till riksdagens
led., framlämnande av petitioner voro de
vanliga medlen att påverka statsmakterna. En
masspetition 1914 samlade 351,454 namn. 1912
—19 utgav L. K. P. R. egen tidning, Rösträtt
för Kvinnor. Sedan kvinnor 1919 fått
rösträtt, upplöstes föreningen 1921, men en
kommitté kvarstår för internationellt
rösträtts-arbete. E. H-n.
Landsförräderi, i straffrättslig litteratur
och vissa strafflagar benämning på åtskilliga
strängt bestraffade gärningar, som utgöra
angrepp på en stats rätt el. säkerhet i
förhållande till främmande makter. Jfr
Högförräderi. Man skiljer mellan
militärt och diplomatiskt landsförräderi,
allteftersom handlingen står i sammanhang
med ett (redan utbrutet el. omedelbart
förestående) krig eller icke. Militärt 1. begås
t. ex., då någon till fienden förråder folk,
stad, fästning el. krigsförråd el. annorledes
lämnar denne verksamt understöd.
Diplomatiskt 1. begås, då den, som fått i uppdrag att
avhandla något med en främmande makt,
därvid uppsåtligen främjar dess fördel mot det
egna landet eller då någon uppenbarar
statshemligheter, av vilka rikets rätt el. säkerhet
emot främmande makt beror. R. B-l.
Landsförvisning, förr ingalunda ovanligt
straff för mera betydande förbrytelser. På
goda grunder har nyare lagstiftning
förkastat denna straffart. Använd i något större
utsträckning, skulle den leda till ett utbyte
av förbrytare länderna emellan, vilket
innebure de största faror för rättstillståndet. I
Sverige stadgade 1734 års lag 1. för avfall
från den rena evangeliska läran, för
utspridande av vill farande lärosats samt av lögner
och falska rykten, som rörde rikets säkerhet,
m. fl. förbiytelser. Alla stadganden om 1.
bortföllo genom förordn. av 1864 om den nya
strafflagens införande. R. B-l.
Landshjälp, den allmänna bevillning, som
rikets ständer 1719 och 1720 åtogo sig för att
betala Sveriges statsskuld. Kbg.*
Landshut [la’ntshöt], huvudstad i reg.-omr.
Niederbayern, vid Isar; 25,802 inv. (1925).
Flera gamla byggnader, däribland S:t
Mar-tinskirche från 1300—1400-talet, med ett 133
m högt torn. Gammal borg, T r a u s n i t z,
förr residens för hertigarna av Bayern-L.
1800—26 var L. säte för ett universitet (nu i
München). Betydande spannmålshandel.
Landshövding. Vid sidan av ståthållaren
som den högste förvaltande ämbetsmannen i
landsorten förekom redan 1588 landshövdingen.
Först genom R. F. 1634 och instr. för
landshövdingarna 8 jan. 1635 blevo dessas ämbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
