Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
679 Landskrona—Eslövs järnväg—Landskrona—Lund—Trälleborgs järnvägar
verk, fast brandkår och vattenverk. N. och
ö. om staden finnas nyare villaområden,
och bredvid den planterade bokskogen
Karlslund har anlagts en stor idrottsplats, ö.
om L. ligger växtförädlingsanstalten
Wei-bullsholm (se d. o.). Efter uppsving under
världskriget (3,542 arb. 1920) har industrien
gått tillbaka och omfattade 1928 58
arbetsställen med 2,578 arb. Nedgången beror främst
på att de under världskriget startade stora
företagen öresundsvarvet, med Skandinaviens
största torrdocka, och Thulinverken efter
kriget endast kunnat fortsätta tillverkningen i
inskränkt skala. Under 1928 hade de större
industrierna ung. följ, personal och tillv.-värde:
Sockerraffinaderiet 650 arb., 8 mill. kr.;
Landskrona valskvarn 35 arb., 4 mill.;
Garv-ämnesfabriken 85 arb., 4 mill.; Schlasbergs
konfektionsfabrik 500 arb., 3,5 mill.;
Konst-gödnings-a.-b. 135 arb., 3,4 mill.; a.-b.
Lands-verks mek. verkstad 500 arb., 3 mill.;
öresundsvarvet 600 arb., 2,5 mill.; Industri-a.-b.
Sylva (kemisk fabrik) 85 arb., 0,9 mill., samt
a.-b. Thulinverken 80 arb., 0,25 mill. kr.
Hamnen, som utnyttjar en submarin
flodmynning, har en kajlängd av 1,760 m och
5,5—8 m kajdjup. 1927 ankommo och avgingo
4,465 fartyg om 866,517 nettoton i inrikes och
1,727 fartyg om 313,608 ton i utrikes fart.
L. har genom Västkustbanan, L. och
Hälsingborgs samt L.—Lund—Trälleborgs järnvägar
förbindelse med Ängelholm, Eslöv och Lund.
Två bankkontor och två sparbanker finnas.
Tax.-värdet å fast egendom var 1928 71,719,700
kr., därav bev.-fri 8,890,500, den bev.-tax.
inkomsten 20,177,868 kr. Stadens tillgångar
utgjorde 1 jan. 1928 18,522,646 kr. och skulder
12,730,122 kr. — IL. utgivas
Korrespondenten Landskrona Tidning (se Landskrona
Tidning) och Landskrona-Posten (se d. o.),
bägge 6 ggr i veckan. — L. är pastorat i
Lunds stift, Rönnebergs kontrakt. B. Hm.
Historia. L., som har en naturlig hamn,
fick köpstadsprivilegier 1413 (förnyade 1415).
Staden brändes av hanseaterna 1428. Karl
Knutsson torde 1452 på sin höjd ha
brand-skattat L., som gynnades bl. a. av kung Hans.
1524 anlade Fredrik I ett mynthus där. Sören
Norby tog 1525 sin tillflykt till L., som han
befäst. Staden intogs dock av Johan Rantzau.
Jämte Malmö var L. förnämsta stödjepunkten
för greve Kristofer av Oldenburg men intogs
av Kristian Ill:s trupper okt. 1535. Kristian
III begynte omkr. 1543 uppföra L:s befästa
slott. Ängelholm berövades 1547 sina
privilegier till förmån för L., som blomstrade
fram till Gustaf Horns förödande fälttåg 1644
—45. Sedan Skåne blivit svenskt, fick L.
1663 stora privilegier. Under skånska kriget
var L. 1676—79 i danskarnas händer. 1680
påbörjades nya befästningar, och Johan
Gyl-lenstiernas mening var att göra L. till Skånes
centralpunkt. Då han dött 1682, raserades
fästningsverken utom citadellet; L. repade
sig blott långsamt efter krigsåren. Vid 1734
års riksdag beslöts stadens flyttning till s.
om citadellet, som skulle omges med nya stora
befästningar, bl. a. ett nytt citadell
(Adolfs-fäste). Varken flyttningen el.
befästningsarbetena fullbordades helt, och de senare
avlystes definitivt 1805. L., som blomstrat på
1750-talet, fick mot 1700-talets slut ett bak-
680
slag i sin utveckling och gick först från
1840-talets slut på nytt snabbare framåt. — Litt.:
L. Weibull, »Till L. äldre historia» (i Hist.
Tidskr. för Skåneland, 1, h. 2, 1901); N. E.
Lovén, »L. under svenska tiden (1658—1908)»
(3 bd, 1908—09); C. G. Weibull, »L. 1413
—1913» (i »L. och jubileumsutställningen
1913»). b. H-d.
Omkr. 12 km från L., mellan Tirup,
Sire-köpinge, Asmundtorp och Billeberga,
utkämpades 14 juli 1677 det slag, som ganska
oegentligt fått namn efter staden. Kristian
V hade 12 juli med 11,000 man tagit
ställning på Rönneberga högar. För att söka
avgörande med fienden bröt Karl XI samma
dag med nyanlända förstärkningar upp från
Herrevadskloster. Armén räknade 10,000 man
jämte 4,000 uppbådade Smålandsbönder.
Fram-ryckningen fortsattes tidigt 14 juli mot
danska armén, vilken tagit ställning bakom en
jordvall, som från en punkt strax v. om
Billeberga sträckte sig i riktning mot Sireköpinge.
Svenska armén, som uppmarscherade n. v. om
Nöbbelöv på 6 km avstånd från fienden, tog
av åt höger för att norrifrån anfalla fienden
i hans vänstra flank. För att undgå
omfattningen lämnade Kristian sin fördelaktiga
ställning och gjorde front mot svenskarna.
Karl XI gjorde halt och vändning mot
fienden, och svenska armén fördes till anfall.
Slaget upplöstes nästan genast i partiella
strider utan taktiskt sammanhang. Karl XI
med svenska högra flygeln (kavalleri) slog
den motstående danska vänstra flygeln och
avlägsnade sig under förföljandet från
slagfältet. Under tiden kastades vänstra svenska
flygeln under fältmarskalken Helmfelt, som
stupade, tillbaka av danska högra flygeln
under Kristian V. När danskarna upptäckte
de vid Tirup uppställda Smålandsbönderna,
avbröto de förföljandet, varigenom svenska
flygeln fick tid att ordna sig. I mitten hade
svenska fotfolket efter en hård strid fått
övertaget. Kristian V lät nu avbryta
striden och drog sig tillbaka till L. Karl XI
förföljde men lyckades ej infånga fienden.
Svenskarna förlorade 2,000 man i döda och
sårade, danskarna 3,000. 1911 restes på en
höjd strax n. v. om Billeberga ett monument
till minne av slaget. Se G. Björlin, »Kriget
mot Danmark 1675—79» (1885); »Underdånigt
betänkande af kommitterade för granskning
af inskriptionerna å arméns fanor och
standar» (1892); N. P. Jensen, »Den skaanske
krig 1675—1679» (1900). A. S. (Wdt.)
Landskrona—Eslövs järnväg, se
Landskrona och Hälsingborgs
järnvägar.
Landskrona—Kävlinge järnväg, se L a n d
s-krona — Lund — Trälleborgs
järnvägar.
Landskrona—Kävlinge—Sjöbo järnväg, urspr.
enskild normalspårig bana, 44,9 km, öppnad
1906, mellan Kävlinge på Västkustbanan och
Sjöbo på Malmö—Simrishamns järnväg; ingår
i S. J. fr. o. m. 1 juli 1926. F. P.
Landskrona—Lund—Trälleborgs järnvägar
(sign. L. L. T. J.), spårvidd 1,435 m,
sammanlagt 71,7 km längd, förbinda Landskrona med
Kävlinge, Lund och Trälleborg. Järn
vägskomplexet utgör en sammanslagning (1918) av
Landskrona—Kävlinge järnväg, öppnad 1893,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
