Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lantbruksklubb—Lantbruksstyrelsen
731
ternas betydelse för växtnäringen och utförde
grundläggande undersökningar på flera av l:s
områden. De flesta kulturländer ha
lant-brukskemiska forskningsinstitut och
kontroll-laboratorier. I Sverige äger Centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet (se
d. o.) en lantbrukskemisk avd.
Lantbruks-kemiska analyser för allmänhetens räkning
utföras av kemiska stationer m. fl.
laboratorier. O. T-m.
Lantbruksklubb, se Lantbrukssällskap.
Lantbrukskongresser. Med en kongress i
Paris 1889 började ån serie
internationella L, för vilkas anordnande en
Com-mission internationale d’agriculture i Paris
bildats. För de skandinaviska länderna ha
nordiska 1. hållits i Köpenhamn 1888, i
Stockholm 1897 och i Kristiania (Oslo) 1907.
Nordiska jordbruksforskares förening har
hållit allmänna möten i Köpenhamn 1921 och i
Göteborg 1923, vilka också betecknats som
kongresser. H. J. Dft.
Lantbrukskonsulent, under
Lantbruksstyrelsen lydande, i utlandet anställd
tjänsteman med uppgift att tillvarataga det svenska
jordbrukets och fiskets intressen. 1904—27
fanns en 1. anställd i England, 1911—24 en
i Tyskland och 1924—27 en i Lettland,
Estland, Litauen och Polen. Från 1927 har 1.
ersatts av vid beskickning anställd
lant-bruksattaché (se d. o.). S. Lpt.
Lantbruksmaskiner, till skillnad från
lantbruksredskap större och mer invecklade
mekaniska hjälpmedel vid lantbruket. I äldre
tider nyttjades i Sverige utom handredskap
vanl. blott årder och plog, harv och
vält samt i n. delarna av landet t r ö s
k-v a g n, allt tillverkat hemma och av enklaste
beskaffenhet. Särskilt från England och U.
S. A. spredos från 1800-talets början
förbättrade och arbetsbesparande redskap samt
fa-briksmässig tillverkning av sådana till andra
länder. Under 1860—80-talet ägde en livlig
införsel rum till Sverige av engelska och
amerikanska redskap och maskiner, särskilt
sånings-, slåtter- och skördemaskiner,
häst-räfsor, ångtröskverk och lokomobiler. Vid
samma tid uppstodo inhemska verkstäder,
vilkas tillverkningar numera till största delen
tillfredsställa det inhemska behovet samt
även i avsevärd grad exporteras. De
förnämsta av dessa verkstäder äro belägna i
överum och Norrahammar, Morgongåva (förut
i Västerås), Arvika, Eskilstuna (Munktells
mek. verkstad) och Ystad. Från början av
1900-talet ha explosionsmotorer vunnit insteg
och alltjämt ökad användning,
undanträngande ångmaskinen, dels som stationära
kraftmaskiner, dels även som självtransportabla
dragmaskiner, traktorer, bland vilka
senare särskilt märkes den amerikanska
Ford-sontraktorn. Den ökade tillgången på
elektrisk energi har på senaste tiden starkt ökat
användningen av stationära elektriska
kraftmaskiner, särskilt för drift av maskiner
inomhus. H. J. Dft.
Lantbruksministeriet i Finland är
uppdelat på en allmän och en veterinäravd. och
handlägger bl. a. ärenden ang. jordbruket och
dess binäringar, jakt och fiske,
skogshushållningen, statens svavelsyre- och
superfosfat-fabrik, mått- och viktsystemet, lantmäteri-
732
och skiftesväsendet samt kamerala ärenden och
ärenden rörande veterinärväsendet. O. Brn.
Lantbruksmöten, allmänna sammanträden
för avhandlande av lantbruksangelägenheter
jämte utställning och prisbedömning av
kreatur, produkter av lantbruket och dess
binäringar samt av redskap o. a. hjälpmedel för
lanthushållningen, hållas dels för hela landet,
dels särskilt för ett eller några få län eller för
smärre distrikt. Det första allmänna svenska
lantbruksmötet hölls 1846 i Stockholm, det
tjuguandra i Göteborg 1923. Det tjugutredje
är under förberedelse i Stockholm till 1930.
Enligt senaste stadgar, stadfästa av K. m:t 21
dec. 1906, äro de allmänna svenska 1. en
hushållningssällskapens gemensamma
angelägenhet, för vilken sällskapen liksom staten
lämna årliga anslag. I april det år, då
möte skall hållas, besluter en kommitté av
ett ombud jämte suppleant från varje
hushållningssällskap samt styrelsen för det löpande
årets möte om tid och plats för nästa möte
samt väljer styrelse med undantag av sekr.
och skattmästare, som utses av de sålunda
valda led. Mötena vara minst sex dagar.
Utställningarna äro enl. de nya stadgarna
huvudsaken, medan överläggningar och föredrag
anordnas i den mån, som styrelsen finner
lämpligt. — L. för särskilda län och för
mindre distrikt hållas av vederbörande
hushållningssällskap. De små distriktsmötena ha
berett smärre jordbrukare, som blott i ringa
mån kunnat deltaga i de stora 1., tillfälle att
utställa och få sina djur prisbelönta. H. J. Dft.
Lantbruksredskap, se
Lantbruksmaskiner.
Lantbruksråd, se Lantbruksattaché.
Lantbruksrådet, se Lantbruksstyrelsen.
Lantbruksstipendiat, se
Lantbruksin-g e n j ö r.
Lantbruksstyrelsen. Lantbruksakad:s
förvaltningskommitté (se
Lantbruksakademien) var urspr. den centrala
myndigheten för jordbruksnäringen. 1889
upprättades ett särskilt ämbetsverk,
Lantbruksstyrelsen, till vilket ett flertal ärenden
överflyttades från kommittén. L:s första
instr. utfärdades 13 dec. 1889; den nuv. är av
21 aug. 1925, ändrad 1927. L. fick 1889 en
överdirektör till chef; led. voro en
fiskeri-inspektör och två byråingenjörer. Enl. instr.
1918, ändrad 1920, utgöres L. av en
generaldirektör som chef, fyra byråchefer, en för
lantbruks-, en för den agrikulturtekniska, en
för fiskeri- och en för den administrativa
byrån, tre byrådirektörer, två förste
byråingenjörer, en sekreterare, en notarie samt en
kassör och bokhållare. L. ställdes 1889 under
Civildep. men fördes 1900 under
Jordbruks-dep. Enl. instr. 1925 åligger L. att med
uppmärksamhet följa lantbrukets och dess
binäringars samt fiskerinäringens tillstånd och
utveckling. L. handlägger ärenden ang.
sådana vattenavlednings-, avdiknings- och
od-lingsföretag för jordbrukets höjande el.
frost-ländighetens minskande, för vilka understöd
av statsmedel sökts el. beviljats. Under L.
lyda statens lantbruksingenjörer, extra
lant-bruksingenjörer, lantbruksstipendiater,
stats-konsulenter inom vissa grenar av
lanthushållningen, statens lokala
fiskeriadministra-tion och lantbruksattachéer i utlandet. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
