- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 12. Krageholm - Lissa /
733-734

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

733

Lantbrukssällskap—Lantbruksundervisning

734

har inseende över Statens centrala
frökon-trollanstalt, statens maskin- och
redskaps-provningsanstalter, statens och
statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter samt
statsunderstödda kemiska stationer och
frö-kontrollanstalter. L. bör stå i oavbruten
förbindelse med hushållningssällskapen. Vid L:s
sida ställdes 1918 Lantbruksrådet,
bestående av representanter för jordbruket och
med uppgift att avge yttrande och förslag i
ärenden, som hänskötos till dess prövning.
Rådet upphävdes 1927. Ldht.

L a n t b r u k s s t y r e 1 s e n i Finland
består av en administrativ avd., en allmän
lantbruksavd., en undervisningsavd. och en
avd. för husdjursskötsel, var och en med ett
lantbruksråd som avdelningschef,
vidare en kulturteknisk avd., som förestås av
en lan tb ruk sö ve ringen j ör, samt en
avd. för fiskerihushållning, som förestås av
ett fiskeriråd och vid vilken ytterligare
ett fiskeriråd är anställt. Chef är en överdir.
Vid styrelsen finnas dessutom en byrå för
lantbruksekonomiska undersökningar, en
lant-bruksstatistisk byrå, en byrå för
fiskerieko-nomiska undersökningar och en
räkenskaps-byrå. Vid L. äro ytterligare anställda
inspektörer för statens lanthushållning,
lantbruks-och trädgårdsundervisningen, huslig ekonomi
och hästskötseln, en överinspektör för
hemslöjd och en lantbruksmaskiningenjör. O.Brn.

Lantbrukssällskap. De första svenska
allmänna sammanslutningarna av jordbrukare
för deras yrkes främjande voro
hushållningssällskap (se d. o.). Senare ha
bildats föreningar av lantbrukare huvudsaki. för
att avhandla lantbrukets angelägenheter,
kallade lantbruksklubbar. Sedan staten
på 1890-talet börjat vidtaga särskilda
åtgärder för bildande av småjordbruk, har ett
antal småbrukarföreningar bildats.
En riksförening för jordbrukets fria
representation och befordran är Sveriges
allmänna lantbrukssällskap. II. J.Dft.

Lantbruksundervisning. Läroanstalter för
jordbruk uppstodo först och i största
omfattning i Tyskland, där lärostolar i
jordbruks-ekonomi inrättades vid några univ., först i
Halle 1727. Mot denna undervisning, som
meddelades av jurister och filosofer och
hu-vudsakl. omfattade kameralistik, d. v. s.
godsförvaltningens grunder, restes från den mot
1700-talets slut framträdande
»experimental-ekonomiska skolan» under intryck av den
naturvetenskapliga forskningen en skarp
kritik. Denna ledde till upprättande av särskilda
teoretiskt praktiska läroanstalter, s. k.
akademier. Den första av dessa, inrättad av
Albrecht Thaer i Celle (1802) och flyttad till
Möglin (1806), blev mönster för talrika
dylika anstalter i Tyskland och utlandet.
Småningom vann den uppfattningen insteg, att
dessa på landet belägna läroanstalter blevo
alltför mycket isolerade från det
vetenskapliga forskningsarbetet, och från 1860-talet
ersattes akademierna av lantbruksinstitut el.
-fakulteter vid univ. (i Jena 1826, i Halle
1862), och f. n. återstå blott två av de tyska
akad. (i Hohenheim vid Stuttgart och
Weihen-stephan i Bayern). För 1. på
mellanskole-stadiet ha sedan 1879 inrättats teoretiska
Landwirtschaftsschulen och för undervisning

på folkskolans grund 1^2—2-åriga praktiskt
teoretiska Ackerbauschulen samt teoretiska
vinterskolor. Därjämte verka va n d r i n g
s-lärare, till stor del lärare vid
vinterskolorna, som kursledare, föredragshållare m. m.
för de praktiska jordbrukarna. I övriga
europeiska länder har 1. organiserats i allm. först
under 1800-talet och till stor del efter tyskt
mönster. Vanl. ha först inrättats övervägande
teoretiska anstalter på hög- el.
mellanskole-stadiet och senare lägre praktiska skolor. De
förra, som i många fall motsvarade de tyska
akad. och småningom fått egentlig
högskole-karaktär, ha mindre ofta inordnats i univ-,
så i Schweiz (Polytechnicum i Zürich), i
Milano, Portici, Krakau, Helsingfors samt de
engelska och skotska univ. Oftare ha de fått
form av fristående högskolor med
tillhörande jordbruk som åskådningsmaterial, så
i Versailles (1876 flyttad till Paris),
Wage-ningen och Ås i Norge, el. utan jordbruk, ss.
i Wien och Köpenhamn. Närmare
mellan-skolestadiet stå en del institut, ss. i
Gem-bloux i Belgien, Lausanne, Tetschen i
Böh-men, Cirencester m. fl. i England och
Glasne-vin på Irland samt vinterlantbruksskolan i
Huy, Belgien. Lägre läroanstalter för
teore-tisk-praktisk utbildning av arbetsförmän och
mindre jordbrukare liksom vandringslärare
och konsulenter finnas nu i de flesta
europeiska länder. I Italien, Fra,nkrike,
Skottland och på Irland meddelas undervisning
i lantbruk vid folkskolorna. Därjämte finnas
i flertalet länder specialskolor, i
mjölkhushållning, trädgårds-, frukt- och vinodling
m. m. I Kanada meddelas 1. vid univ., och
i varje provins finnes en lantbruksskola. I
Förenta staterna har varje stat minst en
högre lantbruksskola, ofta tillhörande statens
univ. Därjämte finnas i de flesta av staterna
institut för anordnande av föredrag och
överläggningar om lantbruk och huslig ekonomi,
konsulentbyråer och ett mycket utvecklat
för-eningsväsen för att intressera ungdomen för
lantbruk.

I Sverige inrättades på 1700-talet efter
tyskt mönster en professur i ekonomi vid
vartdera av universiteten, och i början av
1800-talet gjordes i Malmöhus, Skaraborgs
och Örebro län kortvariga försök att inrätta
lantbruksskolor. 1834 öppnade den till
Sverige .inflyttade engelsmannen Edward
Non-nen ett lantbruksinstitut på Degeberg för
utbildning av herremannajordbrukare, och
därefter följde inrättandet av statens
lantbruksinstitut med en högre och en lägre kurs
på Ultuna 1848 och på Alnarp 1862.
Institutens högre avd. förändrades vid Ultuna
1892 och vid Alnarp 1902 till en uteslutande
teoretisk kurs. För fortsatta studier vid
instituten inrättades 1892 stipendiatplatser, som
1912 ersattes av en ettårig konsulentkurs.
Undervisningen, som är uteslutande teoretisk,
åsyftar att utbilda praktiska jordbrukare och
jordbruksbefäl samt lärare och konsulenter;
förslag om förändring av det ena institutet
till en verklig lantbrukshögskola föreligger.

Lantbruksinstitutens lägre avd. hade till
uppgift att på grundval av
folkskolekunska-per utbilda mindre jordbrukare och
arbetsförmän, och för samma syfte inrättades från
1840-talet statsunderstödda
lantbruks

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 18 12:19:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdl/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free