Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laplace, Pierre-Simon de - Laplaces hypotes - Laplaces koefficienter - La Plata (Rio de la Plata) - La Plata (stad) - La Platastaterna - Laportea - Lappa - Lappar - Utbredning - Antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
755
Laplaces hypotes—Lappar (Antal)
756
från den av Newton framställda allmänna
gravitationslagen gav L. i sitt stora
banbrytande verk »Traité de mécanique céleste» (5
bd, 1799—1825; eng. övers, av N. Bowditch,
Boston 1829—39) f. ggn en fullständig teori
för beräkningen av månens, planeternas,
satelliternas och kometernas banor. Denna
teori grundar sig på en av L. genomförd
lösning av störningsproblemet,
varigenom hänsyn kan tagas till kropparnas
inom solsystemet ömsesidiga
gravita-tionsverkan. L:s teori tillämpades jämväl
numeriskt på solsystemets kroppar, och den
utomordentligt goda överensstämmelsen
mellan teori och beräkning gjorde det i hög grad
sannolikt, att Newton lyckats finna
gravitationslagens riktiga form. Av stort allmänt
intresse är L:s resultat, att planeternas
medelavstånd från solen endast undergår
ändringar av periodisk natur samt att
förändringarna i planetbanorna på grund av
störningarna äro av sådan natur, att
planetsystemets stabilitet kan anses tryggad under
mycket långa tider. På grund av vissa
nödvändiga inskränkande antaganden vid detta
resultats härledning bör man dock akta sig för
att, som ofta skett, anse det giltigt under hur
långa tidrymder som helst. L. har lämnat
värdefulla och betydande bidrag inom så gott
som alla den teoretiska astronomiens
områden. Inom den rena matematiken har L. gjort
ett flertal banbrytande insatser.
Sannolikhetskalkylens teori utvecklades av honom i
två grundläggande arbeten av 1814 och 1820.
I det senare framställdes teorien för den för
all bearbetning av observationer ytterst
viktiga minsta kvadratmetoden (se d.
o.). Genom upptäckten av de efter honom
uppkallade Laplaceska
koefficienterna utvecklades den inom den tillämpade
matematiken betydelsefulla teorien för de
sfäriska funktionerna. Av icke mindre
betydelse äro L:s undersökningar över
potentialfunktionens egenskaper. L. var den förste,
som uppställde en vetenskapligt grundad
teori för solsystemets utveckling ur en
roterande nebulosamassa (se K o s m o g o n i).
Även om denna teori numera är allmänt
övergiven, har den dock varit av stor betydelse
för astronomiens utveckling. L:s »Exposition
du système du monde» (2 vol., 1796; många
uppl.), som ger en allmänfattlig
framställning av hans huvudverk, är ett mönster för
populär framställningskonst. L:s »Oeuvres
eomplètes» utgå vos 1843—47 i 7 bd; ny
uppl., 14 bd, 1878—1912. Led. av sv.
Vet.-akad. 1806. —- L:s porträtt återges på.
vid-stående plansch. K. Lmk.
Laplaces hypotes [lapla’s-], se Kosmogoni.
Laplaces koefficienter [lapla’s-], se L
a-p 1 a c e, P. - S. de.
La PIa’ta (Rio de la P 1 a t a), den andra
av Sydamerikas stora floder, är till
flodområdet (3,104,000 kvkm) den fjärde, till längden
(4,390 km) den elfte av jordens floder. Den
egentliga L. är den djupt inskurna havsbukt
med stark ebb och flod, i vilken de stora
floderna Paranä-Paraguay och Uruguay inmynna,
men namnet ges oftast åt hela floden La
Plata-Paranä. Denna börjar som en klar och
snabb bergsflod i Serra da Mantiqueira i ö.
Brasilien, rinner i en båge mot n., v. och s.
genom Brasilianska taffellandet, upptar bl. a.
till vänster Rio Iguassü med det höga
vattenfallet Salto di Victoria, blir kort därefter
segelbar och gör en tvär krök mot v., tillc
den på en höjd av blott 80 m mottar den från
höger infallande Paraguay. Den antager nu
dennas riktning mot s. under ett förgrenat
flacklopp över slättlandet, mottar från höger
Rio Salado från Andernas ö. utlöpare kring
Tucumån och Salta, böjer av mot ö. s. ö. och
utmynnar i bukten. Paraguay, som har ett
flodområde av 1,150,000 kvkm och en längd
av 2.500 km, upprinner i diamantdistriktet på
Matto Grossos högplatå, flyter först genom
taffellandet, därpå genom Gran Chacos
enformiga slättland. Den är segelbar ända till
nära källområdet, 2,300 km. Den mottar från
höger Pilcomayo och Bermejo från Bolivias
Ander. Strax nedom Paranås utflöde infaller
norrifrån Uruguay, som kommer från
Brasiliens s. kustberg. L. har högsta vattenståndet
i febr.—mars, lägsta i sept.—okt. L.
upptäcktes 1515 av Juan Diaz de Solis, 1526 for
Cabot uppför Paranä ända till Asunciön, och
en av hans följeslagare, Cesar, framträngde
till Cochabamba i Bolivias Ander. A-l W-n.
La Pla’ta, huvudstad i argent. prov. Buenos
Aires, på Rio de la Platas s. strand (se
omgiv-ningskartan vid Buenos Aires); 165.813
inv. (1928). L. anlades 1882, har breda gator,
praktfulla offentliga byggnader samt god och
rymlig hamn. Export av spannmål och fruset
kött. L. är säte för en rom.-kat. biskop och
har univ. (gr. 1897; 3,126 stud. 1926),
obser-vatorium (gr. 1882) och naturhist. museum.
La Platastaterna, sammanfattningsnamn
för Argentina, Uruguay och Paraguay.
Lapo’rtea, bot., se Nässelväxter.
Lappa, bot., se Kardborrsläktet.
Lappar, svenskt namn på en folkstam, som
själv kallar sig same, sapme, sabme, olika i
olika trakter. Dess äldsta nordiska namn,
ännu ofta använt i Norge, är finnar. Det
svenska lapp är ett gammalt lån från
finska Lappi. »Lappland», urspr. även
»invånare i Lappland» (ödemarken i norr). De
sydligare 1. kalla sig numera även på svenska
gärna same, plur. s a m e r.
INNEHÅLL:
sp.
Utbredning......... 756
Antal ............. 756
Antropologi ....... 757
Karaktär........... 757
Levnadssätt ...... 758
Ren an tal......... 759
Bostäder och byggnader 759
sp
Husgeräd oeh redskap 760
Klädedräkt och
utsir-ningskonst............ 760
Mat och dryck.... 761
Historia ............ 761
Litteraturanvisningar.. 770
Utbredning. F. n. träffas 1. i Ryssland på
Kolahalvön, i Finland n. om 68° n. br.,
särskilt längst i n., i Norge framför allt i
Finmark och Troms fylken, i Nordland fylke
hu-vudsakl. i Oloten och på fjällen längs
riks-gränsen samt i Nord- och Sör-Tröndelag
fylken här och där i fjällen ned till
Rörostrakten. I Sverige träffas 1. på spridda ställen
över så gott som hela Norrbottens,
Västerbottens och Jämtlands län (jfr nedan, sp. 757).
Särskilt inom Lule lappmark finnas många
bondbyar, där befolkningen jämte svenska
talar lapska sinsemellan men likväl sedan länge
anses tillhöra den svenska nationaliteten.
Antal. Det är ofta svårt att avgöra om en
person bör räknas till den lapska nationali-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
