Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
795
Larsen, S. K.—Larson, F. A.
796
Han har utgivit böcker av dels uppbyggligt,
dels kyrkopolitiskt innehåll (»Brændende
spörgsmaal», 5 bd, 1901—11; »Vejen frem»,
1916; »Livstanker», 3 bd, 1918—22). P. E-t.
Larsen, S o f u s Kristian, dansk
filolog och biblioteksman (f. 1855). Blev fil. dr
1889, anställdes 1883 vid univ.-bibl. och var
1909—25 överbibliotekarie. Ur strängt
filologisk synpunkt har L. behandlat medeltida
folkvisor (»Kritiske studier over vore
folke-viser», i Dania 1902, »Niels Ebbesens vise
med kritisk kommentar», 1908, »Fire danske
viser fra middelalderen», 1923). Han har även
skrivit om dansk kulturhistoria och
upptäckternas historia. 1919 och 1925 har han framlagt
sina resultat i fråga om dansk-norsk
upptäckt av Amerika före Columbus. P. E-t.
Larsen, Thomas Christian, dansk
politiker, historiker (f. 1854). Lärde
smedsyrket och var 1895—4909 och 1910—20 led.
av folketinget. Sedan 1920 är L. led. av
landstinget. Han tillhör
vänsterreformpar-tiet. L. var trafikminister aug.—okt. 1909
i ministären Holstein och 1910—13 i
ministären Berntsen. Han har utgivit »En
gen-nembrudstid» (3 bd, 1917—27), vari han ger
en förträfflig skildring av Vendsyssels
andliga och politiska historia 1850—80. P. E-t.
Larsen, T h ö g e r, dansk författare (1875
—1928). Var 1896—1911
jordinspektörsassis-tent samt 1904—22 tidningsred. i Lemvig.
Utom ett par novellsamlingar utgav L.
diktsamlingarna »Jord» (1904), »Dagene» (1905),
»Det fjerne» (1907), »Bakker og bölger»
(1912), »Slægternes træ» (1914), »I
Danmarks navn» (1920), »Vejr og vinger» (1923),
»Limfjords-sange» (1925) och »Söndengalm»
(1926), vilka visa honom som frodig och
formsäker lyriker. Efter hans död utkom
romanen »Frejas rok» (1928). P. E-t.
Larsen Stevns, Niels, dansk målare och
skulptör (f. 1864). Gick på akad. 1886—88
och 1892—94, var även elev av Zahrtmann.
L. är påverkad av J. Skovgaard, som han
biträdde vid dekoreringen av Viborgs
domkyrka. Han har målat religiösa bilder och
landskap, som förena enkelhet med frisk och
självständig uppfattning. L. är
representerad i Kunstmuseum i Köpenhamn. Monogr.
av C. V. Petersen (1917). P. E-t.
Larsén-Todsen, Nanny, operasångerska
(f. 1884 2/8). Debuterade på Kungl. teatern
1906 som Agatha i »Friskytten», tillhörde
sedan Kungl. scenen till 1923, då hon
engagerades vid Scalaoperan
i Milano. Har sedan
sjungit vid
Metropo-litanoperan i New
York och även
uppträtt i Bayreuth vid
Wagnerf estspelen.
Hon har därefter låtit
höra sig på Europas
främsta scener och
även gästat
Stockholm. Hennes röst har
utvecklat sig till en
synnerligen klangskön
smidig sopran, som
särskilt i stora dramatiska roller gjort sig
fördelaktigt gällande. Hennes spel
utmär-kes av intensitet och passionerad glöd. Av
hennes roller märkas Isolde, Sieglinde,
Bryn-hilda, Senta, Elsa och Elisabet i Wagners
dramer, donna Anna i »Don Juan», Margareta i
Gounods och Boitos operor, Aida. T. N.
Lars Hiertas minne, stiftelse för främjande
av vetenskap, sociala förbättringar m. m., gr.
genom en donation (1878) på 400,000 kr. av
Lars Johan Hiertas änka, Wilhelmina Hierta.
Med understöd av denna stiftelse ha bl. a.
utgivits den värdefulla populärvetenskapliga
serien »Ur vår tids forskning» och G. A.
Aldén, »Lars Hierta. Riksdagsmotioner och
anföranden» (4 bd, 1913—17). Se även
Arbetsstuga.
Larsmo, fi. Luo’to, skärgårdssocken i Vasa
län, Finland; 101 kvkm, 2,768 inv. (1929),
svensktalande. O. Brn.
Larsmässa, se Laurentius.
Larsmässepäron, se Augustipäron.
Lars Olofsson, se B j ö r u r a m.
Larson, Alf (Johan Peter Alfred),
ingenjör, industriman (1852—1924),
utexaminerades 1875 från Tekniska högskolan som
kemist samt vann omedelbart anställning
vid Liljeholmens
stearinfabrik i Stockholm.
L. var 1885—96
anställd vid Skånska
superfosfat- och
sva-velsyrefabriks-a.-b. i
Hälsingborg, var
samtidigt 1893—96 chef
för den av honom
anlagda margarinfabriken där, ägnade sig
1897—1904 åt
organisationen av ett antal
torvfabriker, var 1899
—1906 chef för Grane-
fors koppar- och mässingsverk samt 1906—
10 teknisk ledare för Liljeholmens
stearinfabrik. Han verkade därefter från 1911 som
konsulterande ingenjör. L. var en
entusiastisk främjare av den kemiska industriens
utveckling i Sverige och verkade i tal och
skrift för tillgodogörandet av inhemska
råvaror. Särskilt i margarin- och torvfrågor
författade han många uppsatser och
broschyrer. Hans tekniska erfarenhet och vidsträckta
förbindelser inom industrien buro rik frukt i
det mönstergilla samlingsverket »Den svenska
kemiska industrien» (2 dir, 1922—23). G. H-r.
Larson, Frans August, affärsman (f.
1870 2/4). Kom 1893 till Mongoliet som
missionär i Christian alliance mission, blev
senare tolk vid de
ryska guldgruvorna nära
Urga och vid
järn-vägsutstakning Peking
—Verchne Udinsk, var
1901—14 anställd i
British and foreign
bible society som
missionär och spridare av
biblar i Mongoliet och
därefter (till 1917) i
kinesiska regeringens
tjänst såsom
rådgivare i mongoliska och
tibetanska ärenden. L.
har sedan ägnat sig åt affärsverksamhet
och har nu egen affär med kontor i Kal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
