Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
793
Larsen, A.—Larsen, M.
794
och var från 1870 anställd vid kungl. bibi.,
där han 1907—14 var bibliotekarie. L.
utvecklade en omfattande filosofisk-teologisk
författarverksamhet. I »Samvittighed og
forsvar» (1865) protesterade han mot R.
Nielsens lära om tro och vetande. Flera
kommentarer till N. T. och G. T. ha blivit mycket
använda av studerande. »Om nadveren» (1871;
sv. övers. 1880), »Om kirkelig frihed» (s. å.) I
och »Theologiske smuler» (1872; sv. övers.
1883) samt en rad under pseud. T h e o d
o-rus utg. skrifter (»Breve til en
landsby-præst», 1876. »Det Nye Testamente og den
danske folkekirke», 1881, »Det Nye
Testamente og den historiske kritik», 1885, m. fl.)
äro riktade mot ortodoxien och förkunna en
etiskt bestämd religiositet utan tro på undret.
Ett urval av L:s avh. och föredrag, »Gennem
mange aar», utkom 1915 i 2 bd. P. E-t.
Larsen, Axel, se L i 1 j e f a 1 k.
Larsen, Carl Anton, norsk polarfarare
(1860—1924), grundare av den moderna
valfångsten i Södra ishavet. Sedan L. några år
bedrivit fångst i Nordatlanten, företog han
1892—94 två resor till Grahamsland för att
undersöka möjligheten av rätvalfångst.
Resultatet blev ej tillfredsställande, men
viktiga geografiska upptäckter gjordes (Konung
Oskar II:s land, se d. o.), och de första
fossilen från Antarktis hemfördes. Under de
följ, åren förestod L. en fångststation i
Finmarken. 1901—03 var han befälhavare på sv.
sydpolarexpeditionens fartyg »Antarctic» och
ådagalade som sådan utomordentlig energi
och duglighet, ej minst under den av
fartygets undergång föranledda svåra
övervintringen på Pauletön (se
Polarexpeditioner). Under färden upptäcktes
möjligheterna för storfångst av fen- och knölval, och
1904 grundade L. på Sydgeorgien den första
stationen i Sydishavet. Exemplet har sedan
följts av andra och fångsten, som årl. tillför
Norge många mill. kr., utsträckts till
sydligare vatten. 1914 bosatte sig L. i Norge
men återgick 1923 till fångstlivet och ledde
en expedition med flytande kokeri till
Ross-havet, varigenom ett nytt stort fångstfält
togs i bruk. Under den andra kampanjen
avled L. ombord.
L. hade starka vetenskapliga intressen och
var den förste, som landat på
Sydsandwich-öarna och gjort samlingar där. — Litt.: S.
Risting, »Kaptein C. A. L.» (1929). C. S-g.
Larsen, Johannes, dansk målare (f. 1867).
Var elev av Zahrtmann och har sin specialitet
som frilufts- och fågelmålare (ejdrar, måsar
o. s. v.). L. har utgivit teckningar till
Blickers »Trækfuglene» (1914) och J. V.
Jen-sens »Aarstiderne» (1923). Litt.: J. V. Jensen,
»J. L. og hans billeder» (1920). G-g N.
Larsen, Johannes Ephraim, dansk
rättslärd och politiker (1799—1856). Blev
jur. kand. 1825, var en tid anställd i polisen,
blev 1831 e. o. och 1836 ord. prof, vid univ.
samt 1856 justitiarius i Höjesteret. L.
efterlämnade åtskilliga vägande skrifter och avh.,
särskilt av statsrättsligt och rättshistoriskt
innehåll. Tills, m. P. G. Bang utgav han
»Systematisk fremstilling af den danske
pro-cesmaade» (5 bd, 1837—43). I övrigt må
nämnas hans »Bidrag til de gamle danske
provinsiallovbögers historie» (i Jur. Tidsskr.,
bd 13—15, 1827—28). Hans samlade skrifter
utkommo i 10 bd 1857—61. 1841 blev L.
kungavald medl. av ständerförsamlingen. Han
var urspr. konservativ men närmade sig efter
hand de nationalliberala, särskilt på grund av
sitt intresse för Sönderjylland. L. var
medlem av grundlagstiftande riksförsamlingen
1848—49, av folketinget 1849—53 samt av
landstinget 1853—54 och 1855—56. P. E-t.
Larsen, Julius Bertram-, dansk
urmakare (f. 1854). Driver sedan 1880
omfattande tillverkning av byggnadsur,
järnvägs-ur m. m. i Köpenhamn och har därjämte
ägnat sig åt studiet av medeltidens och
renässansens urmakeri. L. har iståndsatt
flera äldre konstur i Danmark samt 1916—23
i samarbete med Th. Wåhlin det medeltida
astronomiska konsturet i Lunds domkyrka
(se d. o.). H. W-n.
Larsen, Karl, dansk författare (f. 1860).
Debuterade 1889 med ett par små skådespel
men har sedan nästan uteslutande skrivit
berättelser och impressionistiska,
kulturpsykologiska skildringar
från främmande land.
Noveller ur de lägre
klassernas liv i
Köpenhamn liksom om
samma stads
bourgeoisie (»Bland
kälkborgare», 1899, »En
kvinnas bikt», 1902,
»Hvi ser du
grandet?», s. å., »Sexton
år», 1902, och »En
modern
hvardagshis-toria», 1907, finnas
på sv.) vittna om
träffsäker iakttagelse och skarp objektiv
analys. »Dr Ix» (1906) är en självstudie,
»Den gamle historie» (1920) en
poetisk-historisk jag- och tidsteckning. »Under vor
sidste krig» (1897) är en samling brev och
dagböcker från 1864, »De, der drog
hjemme-fra» (4 bd, 1910—14) innehåller samma slags
biografiska material från danska utvandrare.
Under världskriget sökte han energiskt
väcka försvarsviljan och vinna sympatier för
Tyskland (»Under den store krig», 1915,
»Krig, kultur og Danmark», 1916, m. fl.). L.
är en starkt intellektuell, utpräglat
självständig författare med sträng konstnärlighet.
»Udvalgte skrifter» i 4 bd 1921. R-n B.
Larsen, Knud Erik, dansk målare (1865
—1922). Utförde altartavlor, genrer,
landskap, porträtt (»Min fars porträtt», i
Nationalmuseum i Stockholm), typer som »Bette
Dorthe» (i Kunstmuseum i Köpenhamn) och
bokillustrationer. G-g N.
Larsen, Lars Peter, dansk missionär
och teolog (f. 1862). Tog teol. ämbetsexamen
1888, var 1889—1910 missionär i Madras,
blev 1910 lärare vid prästskolan i Bangalore
och var 1911—24 dess föreståndare. 1918
blev L. hedersdr i Lund. Har utgivit flera
värdefulla teologiska arbeten. P. E-t.
Larsen, M o r t e n, dansk präst (f. 1851).
Tog teol. ämbetsexamen 1881, var 1881—85
dansk präst i Paris, blev 1888
valgmenig-hedspräst och var 1914—27
frimenigheds-präst i Holstebro. L. är en av
gammal-grundtvigianismens förnämsta förkämpar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
