Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
797
Larson, K. K.—Larsson, C. O.
798
gan, Urga och Uljasutaj, mestadels export av
skinn, ull och hästar. Vid det stora
boxar-upproret 1900 ledsagade L. en skara
européer och amerikaner från Kalgan, och
efter den mongoliska revolutionen 1913 var
han fredsunderhandlare med Kina. Han har
på flera sätt bistått svenskar i Mongoliet,
bl. a. Sven Hedin vid dennes expedition 1927
ff. För Dalai lamas räkning har L. utfört
affärsuppdrag, och 1920 fick han en
mongolisk orden, som berättigar honom till titeln
hertig. Han har utgivit »Mongoliet och mitt
liv bland mongolerna» (1929). Lqr.
Larson, K aa r 1 o Kyösti, se Kyösti.
Larson, Nils, i Tullus (Jämtland),
hemmansägare, politiker (1822—96). L. studerade
några år i Frösö skola, övertog 1845
fädernegården och anlitades tidigt i offentliga, värv.
Han var led. av
bondeståndet 1850—66 och
blev snart genom sin
stora begåvning,
ovanliga bildning och
tydligt manifesterade
liberala åsikter en av
ståndets mest
framskjutna män (talman
1862—63 och 1865—
66). Som led. av Andra
kammaren 1867—78
intog han en städse
bemärkt men mindre
inflytelserik och
stund
om något tvetydig ställning. Vid 1867 års
riksdag arbetade han på att skapa ett
»mi-nisteriellt» parti till De Geers stöd men
övergick 1870 till Lantmannapartiet. 1 främsta
ledet framträdde han åter bl. a. då
Lantmannapartiet 1878 tog initiativ till en
försvars- och grundskattereform. Efter 1878
års riksdag avsade han sig omval. Vid
maj-riksdagen 1887 återvände han som
representant för frihandlarna. Han var led. av
konstitutionsutskottet 1867—73 och 1887 B, av
bevillningsutskottet 1874—77, av
statsutskottet 1878, av särskilda försvarsutskotten vid
1871 års urtima riksdag samt 1878. L.
arbetade ock i flera kommittéer, däribland
kommittén för avgivande av förslag om
kommunalstyrelse och landsting 1858—59. E. Thms.
Larssen, Anna, f. H a 1 b e r g, dansk
skådespelerska (f. 1875). Var 1892—95, 1899
—1905 och 1906—09 anställd vid
Dagmar-teatret och 1895—99 vid Folketeatret i
Köpenhamn samt deltog 1905—06 i De ottes
skandinaviska turné. 1909 drog hon sig
plötsligt tillbaka från scenen och har sedan tills,
m. sin andre man, löjtnant Sigurd Bjurner,
drivit exalterat religiös propaganda. Bland
L:s roller märkas Julia i »Romeo och Julia»,
Kameliadamen, Salome, Christine i »Älskog»
och Monna Vanna. Hon var e.n av det moderna
Danmarks ursprungligaste och
temperaments-fullaste skådespelerskor, med lika äkta toner
för den skäraste poesi som för den
hänsynslösaste sinnlighet. — Litt.: Ch. Kjerulf, »Anna
L.» (1917). G. K-g.
Larsson, Albert Lorentz, målare (f.
1869 4/n). Studerade i Köpenhamn vid
konst-akad. och i Kröyers skola, var sedermera
verksam i Skåne, har målat skånska landskap
med stark lokalstämning, t. ex. »En gård i
skymning», »Månsken över slätten»,
»Fattig-manshem», »Sommarnatt». Representerad i
museer i Skåne samt i Göteborgs museum. Har
även utfört förtjänstfulla litografier. G-g N.
Larsson, Carl, i By, författare (f. 187 7 25/v),
hemmansägare i By socken, Dalarna, har
skrivit frisk och folklig poesi i Karlfeldts stil
(»By och bonde», 1907, »Tionde», 1909, m. m.),
bonderomanen »Av jord är du kommen» (1913),
»Bergslagshistorier» (1915 och 1918) m. m.
samt det ortshistoriska »En Dalasockens
historia», 1 (1920).
Larsson, Carl Olof, konstnär (18 5 3 28/s
■—1919 21/i). På fädernet av bondesläkt, f. i
Stockholm, arbetade L. från 1866 som
foto-grafiretuschör, från 1871 som tecknare i
veckotidningen
Kas-per, studerade vid
Konstakad. (i
principskolan från 1866),
vann kungl. medalj
för ett
svenskhisto-riskt ämne 1876,
vistades i Paris 1877—*
85 (med flera avbrott).
Hemma blev han känd
som en flitig och rapp
illustratör; i Paris
slog han igenom 1883
med eleganta,
förfinade akvareller och
mo
tiv från byn Grez (se d. o.). På
världsutställningen 1889 utställde han sitt första större
dekorativa alster, tre kompositioner över
ämnena »Renässans», »Rokoko», »Modern konst»,
oljemålningar jämte skulpterade rambilder,
utförda för Fürstenbergs galleri (se F ü
r-stenberg, P.) i Göteborg, nu i stadens
konstmuseum. I Göteborg, där han förestod
museets konstskola 1886—88 och 1891—93,
dekorerade han 1891 trapphuset i
Elementarläroverket för flickor spirituellt och
originellt med en serie bilder ur svenska
kvinnors liv under gångna sekler. Från början
av 1890-talet uppehöll sig L. dels i
Stockholm, dels i byn Sundbom i Dalarna, där
han utbyggde och inredde sitt hem efter
egen smak. Därmed vidtog ett nytt skede
i hans levnad. Han blev hemmets och
barnens målare, hans konst fick under årens
lopp en kärnsvensk karaktär, i sina
målningar och i en följd av bilderböcker blev
han en vältalig förkunnare av hemkänslans
och fosterlandskänslans evangelium. Han
släppte likväl aldrig den monumentala
konsten ur sikte. Redan 1888 hade han vid tävlan
om utförandet av väggmålningar i
Nationalmuseets trapphall vunnit ett pris, och efter
åratal av förarbeten och slitningar fick han
1896 där utföra sex fresker med motiv ur
svenskt konstliv under 1600- och 1700-talet
(se Nationalmuseum). L. utförde
uppgiften med dristig konsekvens, fri från varje
försök att åstadkomma verklighetsillusion.
Den mest monumentala verkan nådde han
här i den enkla, märgfulla framställningen
av Stockholms slottsbygge med den gamle
N. Tessin som huvudfigur. En ytterligare
väggmålning utförde han 1908 för
Nationalmuseum, »Gustav Vasas intåg i Stockholm
1523», en osökt och fyndig
monumentalkomposition, som han valde att utföra i olja. 1901
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
