Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - La Salle, René Robert Cavelier sieur de - Lasarett - Lasarettsdirektion - Lasarettsfartyg el. Sjukvårdsfartyg - Lasarettsfeber - Lasarettsläkare - Lasarettsläkarnas pensionskassa - Lasarister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
809
Lasarett—Lasarlster
810
åt franska kronan. Han vann stöd hos den
framsynte generalguvernören över Kanada,
Frontenae, och även hos Colbert och Ludvig
XIV samt fick löfte om monopol på handeln
med buffelhudar i de
av honom
nyupptäckta trakterna. På sin
första expedition 1678
framträngde L. till
Illinois. Under sin
andra stora
expedition, 1681—82, nådde
han 6 febr. 1682
Mississippi och seglade
utför floden ända till
mynningen, dit han
anlände april s. å.
Han tog för
Frankrikes räkning
högtid
ligen i besittning allt land, som vattnades
av Mississippi och dess bifloder, samt gav
landet efter Ludvig XIV namnet Louisiana.
Nära Ottawa i Illinois hade han anlagt ett
fäste, Fort S:t Louis. 1684 förmådde han
regeringen att utsända en expedition till
Mis-sissippimynningen för att anlägga ett fäste
och en koloni. L. kom emellertid i tvist
med eskaderbefälhavaren kapten Beaujeu och
blev genom ett misstag landsatt ej vid
flodmynningen utan längre västerut, vid
Mata-gordaviken i Texas (jan. 1685). L., som sökte
skaffa sina nödlidande kolonister hjälp från
Kanada, blev på vägen dit mördad 19 mars
1687 vid Trinity river i Texas av ett par
följeslagare, som gjort myteri. L. intar en
av de allra främsta platserna bland den
amerikanska västerns banbrytande utforskare. —
Samtidiga aktstycken och skildringar ang.
L:s resor ha utgivits av P. Margry i
»Décou-vertes et établissements des frangais» etc. (6
bd, 1875—86) och av I. J. Cox (»The journeys
of R. R. Cavelier, sieur de La Salle», 2 bd,
1905). Litt.: Fr. Parkman, »La Salle and the
discovery of the great west» (1879; flera
revid. uppl.); biogr. över L. av P. Chesnel
(1901) och L. S. Hasbrouck (1916). V. S-g.
Lasare’tt (av ett klostersjukhus med
namnet Nasareth, som kombinerats med L
a-s a r u s), i utlandet oftast en
karantäns-anstalt, i Sverige, enl. sjukhuslagen av 22
juni 1928, ett av landsting el. kommun drivet
sjukhus, som är avsett för vårdbehövande,
oberoende av fallets art. Då det tillhör ett
visst län, kallas det länslasarett. I
Sverige kallades sjukhusen först helge an
ds-hus el. hospital (se dessa ord), vilka
emellertid vanl. voro en samlingsplats för
fattiga, krymplingar och sjuka av alla slag.
Den första inrättning i Sverige uteslutande för
botande av sjukdomar är det 1752 i
Stockholm öppnade kungl.
Serafimerordenslasaret-tet. Inom kort uppstodo 1. även i andra
städer, och genom k. br. 1765 och 1776
förordnades, att länslasarett- skulle inrättas över
hela riket, överstyrelsen över 1. uppdrogs
1787 åt Serafimerordensgillet men
överflyttades 1859 delvis och 1864 h. o. h. till
Sundhetskollegium, nuv. Medicinalstyrelsen. Den
närmaste förvaltningen handhaves av en
lasa-rettsdirektion (se d. o.). Läkarvården
bestri-des av en el. flera lasarettsläkare, som
utnämnas av K. m:t efter förslag av
Medici
nalstyrelsen och sedan lasarettsdirektionen
avgivit sitt förord. Läkaren får ej inneha
annan tjänst utan Medicinalstyrelsens
särskilda tillstånd.
Antalet 1. var vid 1927 års slut 92 med
16,025 sjukplatser; på dessa sjukhus hade
under s. å. intagits 199,959 patienter;
under-hållsdagarnas antal uppgick till 5,480,705.
Dessutom funnos vid samma tid i städer el.
på landsbygden 74 mindre sjukhus,
sjukstugor, med sammanlagt 1,238 sjukplatser.
Utgifterna för sjukvården vid 1. uppgingo s. å.
till 31,876,919 kr. och vid sjukstugorna till
1,985,627 kr. Intet län saknar nu 1., de flesta
äga flera. — Litt.: R. Wawrinsky, »Sveriges
lasarettsväsende förr och nu» (1906). A. W-dt.
Lasarettsdirektion, den styrelse, som
utövar tillsyn över och förvaltar rikets lasarett
enl. sjukhuslagen av 22 juni 1928. L. kan
enl. landstingets beslut vara gemensam för
flera sjukhus. Den skall bestå av minst fem
pers., av vilka en bör vara läkare. Led. väljas
för fyra år av landstinget. Lasarettsläkaren
eller, om mer än en sådan finnes, den av dem,
som direktionen utsett, är lasarettets inför
direktionen ansvarige styresman. Han
föredrager ärendena i direktionen men deltar icke
i dess beslut. R. W.*
Lasarettsfartyg el. Sjukvårdsfartyg
äro avsedda för vård och transport av sårade,
sjuka och skeppsbrutna. Enl. internationella
bestämmelser (den s. k. Nya
Genève-Haagkon-ventionén) skola 1. respekteras och vara
fri-tagna från uppbringande. Man skiljer
mellan militära 1. (båtiments-höpitaux militaires),
d v. s. fartyg, som byggts el. utrustats av
staterna, och privata 1. (båtiments hospitaliers).
L:s namn skall meddelas de krigförande
makterna, innan det användes. L. skola
utvändigt vara vitmålade och dessutom utmärkta
genom en vågrät grön rand på militära
och röd på privata 1. På samma sätt målas
l:s skeppsbåtar. Dessutom skola 1. jämte
na-tionalflagga föra vit flagga med rött kors,
varjämte neutralt 1. på stormasten skall
hissa den krigförande stats nationalflagga,
under vilkens ledning det ställt sig. L. får
ej användas för militärt ändamål el. hindra
de stridandes rörelser.
Sedan den 1907—08 till 1. ombyggda
kanonbåten »Verdande» 1928 utrangerats, äger
Sverige i fredstid intet militärt 1. Under krig
skola ångare ur handelsflottan användas som
L, varjämte Röda korset då ställer utrustat
1. till marinens förfogande. Jfr
Kvinnoförbundet för Sveriges
sjöförsvar. Under världskriget 1914—18 kommo
1. till stor användning huvudsaki. för
transport av sårade från krigsskådeplatserna i
Belgien, Frankrike och på Gallipolihalvön till
hemorten. (ö-g.)
Lasarettsfeber, se Tyfoidfeber och Tyfus.
Lasarettsläkare, se Lasarett,
Lasarettsdirektion och L a s a r e 11 s 1
ä-k a r n a s pensionskassa.
Lasarettsläkarnas pensionskassa bildades på
grund av beslut vid 1903 års riksdag. Regi,
utfärdades 13 nov. 1903. Kassan uppgick
1926 i Statens pensionsanstalt.
LasarFster (fr. lazaristes), en av den franske
prästen Vincent de Paul 1624 stiftad
kon-grcgation av missionspräster, som skulle verka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
