Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
Lauridseü—Laurin, C. G. J.
862
arbeten sändes till Stockholm, där kamrater
föranstaltade en minnesutställning (65 dukar),
den första i sin art, som där förekommit.
Litt.: Monogr. av K. Leino (1908) och T.
Stjernschantz (1914). G-gN.
Lauridsen, Peter, dansk historiker (1846
—1923). Blev 1877 folkskollärare i
Köpenhamn och var 1892—1919 folkskolinspektör
där. L. var en kunnig och skarpsinnig
historiker, som skrev om kartografi och
geografihistoria (»Vitus J. Bering og de russiske
op-dagelserejser fra 1725—43», 1885), senare
dansk lantbrukshistoria(»Gamle danske
lands-byformer», 1896) och slutligen sönderjylländsk
historia, »Slesvig og krönen 1660—71» (1906)
och »Da Sönderjylland vaagnede» (8 bd, 1909
—22), en bred framställning av den danska
nationalitetsstriden i Sönderjylland före 1848.
Hedersdr vid Köpenhamns univ. 1922. P. E-t.
Laurier [lå’riei el. lå’rio], sir W il fr id,
kanadensisk statsman (1841 20/u—1919
17/a)-L. tillhörde en fransk katolsk släkt, blev
1864 advokat, utgav i Athabasca vid sidan
av sin
advokatverksamhet tidningen Le
Défricheur, valdes
1871 till medlem av
Quebecs
provinslegis-latur och fick 1874
säte i
dominionpar-lamentet. Han var
1877—78 medlem av
den liberala
ministären Mackenzie. L.
blev 1887 det liberala
partiets ledare.
Under sin opposition
mot de konservativas
strängt protektionistiska politik fördes han
till en allt bestämdare frihandelsåskådning
och påyrkade obegränsad ömsesidighet i
tullförhållandena med Förenta staterna (med
återställande av den tullfria införsel av
livsmedel från Kanada till Förenta staterna,
som ägt rum 1854—66). Liberalernas valseger
1896 förde juli s. å. L. och hans parti till
regeringsmakten. L. var Kanadas förste
fransk-kanadensiske premiärminister; han
adlades 1897. Sin påverkan av tidens
riksen-hetssträvanden visade L. bl. a. genom att
genomdriva betydande preferensförmåner åt
till Kanada införda engelska varor och
genom kanadensiska truppers avsändande till
moderlandets hjälp i boerkriget. Den raska
ekonomiska utvecklingen av
Nordvästterritorierna (numera provinserna Alberta och
Saskatchewan) kännetecknar även L:s långa
maktperiod i Kanadas politik. Vid flera
kolonial- och rikskonferenser uppträdde L.
som en övertygad anhängare av riksenheten,
dock under allt starkare framträdande
månhet om Kanadas politiska och ekonomiska
autonomi. Hans ministär avslöt 1910 med
U. S. A. ett ömsesidighetsavtal (med många
tullnedsättningar och borttagande bl. a. av
tull på livsmedel), men detta förkastades
1911 av valmännen, varpå L. avgick (okt.
s. å.) och återtog ledningen av oppositionen.
— Litt.: J. S. Willison, »Sir W. L. and the
lioeral party» (2 bd, 1903); L. O. David, »L.
et son temps» (1905); O. D. Skelton, »Life
and letters of sir W. L.» (1922). V. S-g.
Låu’rila, K a a r 1 e Sanfrid, finländsk
konstfilosof (f. 1876). Blev 1910 docent och
1929 e. o. prof, i konstfilosofi vid Helsingfors
univ. L. har skrivit bl. a. »Versuch einer
Stellungnahme zu den Hauptfragen der
Kunstphilosophie» (avh. 1903) och två större
finskspråkiga arbeten, Inledning till
estetiken (1911) samt Estetikens grundfrågor (2 bd,
1918—19). . H. E. P.
Laurin, svensk släkt, härstammar från
kro-nobefallningsmannen vid Stegeborg Lars
Olofsson (d. 1606). Bland dennes barn var
prosten och psalmdiktaren Laurentius
Lau-rinus (se d. o.). Med hans sonsons söner
delades släkten Laurin i två huvudgrenar.
Till den yngre av dessa höra C. O. J. L., hans
kusins son Gösta L. och dennes söner C. G.
J. L. och Th. O. L.; om dessa se nedan. Två
adlade grenar (Laurin och K 1 ö f v e
r-f e 11) äro utdöda. Laurentius Laurinus’
sonson Magnus L. adlades 1691 med namnet
Lagerström. Om hans son Magnus
Lagerström (1691—1759) se d. o.; denna
ätt fortlever i Tyskland. — Litt.: A. V.
Kin-berg, »Slägten L.» (1886); E. Nyberg,
»Gotländsk släktbok» (1910); C. G. Laurin,
»Minnen 1868—1888» (1929).
Laurin, Carl Gustaf Johannes,
författare (f. 1868 lö/o); se släktartikeln. L.,
som blev fil. kand, i Uppsala 1890 och fil.
hedersdr i Stockholm 1927, är sedan 1893
anställd i a.-b. P. A.
Norstedt & söner,
Stockholm. Med
grundandet av föreningen
Konsten i skolan
(1897) och utgivandet
av broschyren
»Konsten i skolan och
konsten i hemmet»
(1899) framlade L.
sitt program och har
sedan som hqgt
värderad lärare och
föreläsare samt
synnerligen produktiv
för
fattare spritt kännedom om och uppskattning
av den bildande konsten. Hans
»Konsthistoria» (1900) har utkommit i många uppl. och
olika utstyrsel, bl. a. jubileumsuppl.
(praktverk i 3 bd, 1927—29). Även hans övriga
konst- och kulturhistoriska arbeten ha blivit
mycket lästa, t. ex. »Kulturhistorisk
bilderbok» (1905; 2:a uppl. 1919), »Jean Frangois
Millet» (1907; 2:a uppl. 1918), »Skämtbilden»
(1908; 4:e uppl. 1920), »Sverige genom
konst-närsögon» (1911; 2:a uppl. 1920), »Nordisk
konst» (4 bd, 1921—26). L:s allmänna
intressen och hans för kombinationer ständigt
vakna sinne ha fört honom in på olika
områden (»Våld och väld», 1910, 5:e uppl. 1925;
»Svensk självprövning», 1912; »Folklynnen»,
1915, 9:e uppl. 1926; »Kvinnolynnen», 1916,
5:e uppl. 1917; »Alla ha rätt», 1917;
»Människor», 1919, som stilkonst och karakteristik
hans kanske yppersta verk). I »Ros och ris»
(4 saml., 1913—28) har L. omtryckt sina i
Ord och Bild publicerade teaterkrönikor.
Vidare har han utgivit ett par arbeten med
anledning av a.-b. P. A. Norstedt & söners
hundraårsjubileum (1923—24). 1929 utkom
första bandet av hans »Minnen». Dessutom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
