Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lausanne - Lausavísur - Lausitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
865
Lausavfsur—Lausitz
866
Utsikt över Lausanne.
Till vänster katedralen.
dande, men industrien (urtillverkning m. m.)
äger mindre omfattning.
L.’ är berömt för sina skolor. Univ., gr.
1890, har uppstått ur en 1537 stiftad akademi
och hade 770 stud. 1927/28. Industri-,
musik-och konstskolor samt talrika pensioner. I L.
ha Bureau International contre 1’alcoolisme
(gr. 1907 i Stockholm) m. fl. institutioner sitt
säte. Sedan 1875 är schweiz.
förbundsdomstolen förlagd till L.; den residerar sedan 1927
i ett ståtligt palats i Mon Reposparken. Som
främlingsstad har L. en framskjuten plats på
grund av sitt vackra läge, sitt behagliga
klimat och sina natursköna omgivningar. E. L-r.
I Ouchy invid L. undertecknades 15 okt.
1912 fredsfördraget mellan Italien och
Turkiet efter Tripoliskriget. Om villkoren i
denna fred, stundom kallad freden i Ouchy-L.
el. freden i L., se Tripoliskriget. —
Efter långvariga förhandlingar (från 21 nov.
1922 med avbrott 4 febr.—23 april 1923)
undertecknades i L. 24 juli 1923 fred mellan
Turkiet å ena sidan samt Storbritannien,
Frankrike, Italien, Japan, Grekland,
Rumänien och Jugoslavien å den andra. Utom
fredsfördraget hörde till uppgörelsen en mängd
specialkonventioner, protokoll, deklarationer
m. m. Fredsfördraget bestämde Turkiets gräns
i Europa (floden Marica, dock så, att
Turkiet behöll Karagatsch mitt emot
Adrian-opel) samt lämnade åt Turkiet hela Mindre
Asien med frågan om Mosul (se d. o.)
överlåten till senare förhandlingar (ev.
skiljedom). Av öarna i Egeiska havet behöll
Turkiet Imbros och Tenedos (med en viss lokal
autonomi) samt ögruppen Kaninöarna, n. om
Tenedos. Till Italien avstod Turkiet alla
rättigheter till Rhodos, Tolvöarna och
Castel-rosso, erkände den brittiska annexionen av
Cypern samt avstod alla rättigheter till
Egypten och Sudan. Om villkoren för den
fria genomfarten genom sundet vid
Darda-nellerna och Bosporen se Turkiet,
historia. Kapitulationernas upphävande erkändes
av alla signatärmakterna, och en rad
skydds
bestämmelser stadgades för
icke-muhammedanska minoriteter i Turkiet. Genom en
särskild konvention upprättades en
demilitariserad zon om 30 km på ömse sidor om
landgränsen i Trakien. Om den i en
grekiskturkisk konvention stadgade obligatoriska
utväxlingen av grekisk-ortodoxa undersåtar
i Turkiet och muhammedaner i Grekland se
Turkiet, historia. Pansarkryssaren
»Sultan Javus Selim» (f. d. »Goeben») skulle av
de allierade återställas till Turkiet. V. S-g.
Lausavfsur, isl., se Isländska
litteraturen, sp. 786.
Låu’sitz, landskap i mellersta Tyskland,
mellan Elbe och Oder; omkr. 12,700 kvkm,
omkr. 1,4 mill. inv. (1925). L. delas i N i
e-de r 1 a u si t z (i Brandenburg, se d. o.) och
Oberlausitz (i preuss. prov. Schlesien
och fristaten Sachsen). Niederlausitz är
skog-rikt och delvis sumpigt (Spreewald) samt
brunkolsförande. Mellan Nieder- och
Oberlausitz reser sig, i s. ö. Brandenburg och n. v.
Schlesien, en höjdrygg, Lausitzer
Grenz-wall (Rückenberg 229 m ö. h.), sönderskuren
av Neisse och Spree. N. ö. om Sachsiska
Schweiz uppstiger från Elbedalen
Lausitzer Bergland, en platåartad högslätt
med skogbevuxna bergåsar. I ö. begränsas
Lausitzer Bergland av Lausitzer Bucht,
en av Neisse genomfluten sänka.
Lausitzer Gebirge, på gränsen mot och inom
Böhmen och kulminerande i Jeschken (tjeck.
Jestéd), 1,010 m ö. h., bildar i s. delvis
avslutning på landskapet. I dalgångarna och i
n. delen av Lausitzer Bergland idkas ett
givande jordbruk. Flitigt idkas hemslöjd, i
synnerhet vävning. Industrien, mest
textilindustri, är betydande i Lausitzer Bucht med
städerna Görlitz och Zittau.
Namnet L. (inlat. Lusatia) gavs under
medeltiden blott åt nuv. Niederlausitz. Om där
boende slaver (»vender») se S o r b e r.
Niederlausitz kom omkr. 938 till Tyska riket,
var 1034—1303 wettinskt land, tillhörde från
1303 askanierna, som 1158 förvärvat Ober-
XI I. 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
