Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lavettage - Lavigerie, Charles Martial Allemand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
879
Lavigerie
880
parna äro anbragta på vaggan (se Kanon,
sp. 261), vilken vilar i en med tapplager och
höjdriktinrättning försedd överlavett
Bild 3. Svensk 12 cm kanon för flottan med
pivålavettage.
och kan eleveras i denna, överlavetten är
vridbar i sidled på den s. k.
underlavetten. Denna vridning ökades under och efter
världskriget till omkr. 60°. Detta
möjlig-göres genom att lavettsvansen bildas av två
med var sin svansspade försedda strävor, som
vid transport äro förenade men vid skjutning
föras ut från varandra, så att de komma att
stå i omkr. 60° vinkel mot varandra (se
Kanon, bild 10). Vid luftvärnspjäser ford-
Bild 4. Tornlavettage. Kanon i pansartorn.
ras sidriktning horisonten runt, vilket ernås
genom en kombination av pivålavettage (se
nedan) och hjullavettage. överlavettens
vridning utföres medelst
sidriktinrätt-ningen, som manövreras med en s i d r a 11.
Lavetter, avsedda för motortransport, göras i
regel fjädrande samt förses med gummihjul.
II. Fasta lavettage äro av många
olika slag, ss. släp-, block-, pivå-, torn- och
självsänkande lavettage. — Vid s 1 ä p 1
a-vettage (bild 1) vilar eldröret med
horisontala tappar i en lavett, som vid rekylen
glider på den underliggande s i ä p a n el.,
som den vid sjöartilleriet kallas, k u r s
ö
Bild 5. Svensk 24 cm kustkanon m/96 med
självsänkande lavettage.
ren. — Om släpan uteslutes, övergår 1. till
s. k. blocklavettage, som förr
brukades i stor utsträckning. Äldre blocklavettage
på fartyg kallades i Sverige urspr.
styckelådor, sedermera fyrarullalådor (se
bild 2 och Fyrarullalåda). — Vid
pivålavettagen (bild 3) är lavettens
överdel vridbar kring en fast pivå, som
upptager rekylen. — Tornlavettage (bild
4) brukas för pjäser, uppställda i
pansartorn. Vid flera av dessa bildar tornet självt
en del av L, då det begagnas för att
åstadkomma stum rekylbegränsning. Pjäsens
sidriktande sker genom hela tornets
kringvrid-ning. — Självsänkande lavettage
användas företrädesvis till kustartilleriets
grövsta kanoner. Pjäsen (bild 5) befinner sig
i detta fall i en kanonbrunn med eldröret
upphöjt, så att skjutning över brunnens kant
kan äga rum. Då skottet avlossas, sänkes
eldröret genom rekylens inverkan ned i
brunnen och fastlåses där, så att det är fullt
skyddat. Sedan pjäsen laddats och riktats, höjes
eldröret medelst en motvikt el. komprimerad
luft till nytt skott. G. afW-dt.
J ärnvägslavettage konstruerades
och kommo till användning under
världskriget bl. a. vid tyskarnas försvar av Flanderns
kust. De avses för grova kanoner, rörliga på
järnvägsvagnar, särskilt konstruerade som
underlag för kanonen såväl under
förflyttning på järnväg som vid skjutning (se bild
10 vid art. Artilleripjäs).
Bild 6. 8,8 cm luftvärnskanon av Bofors’
konstruktion, avsedd för fartyg.
Fartygslavettage äro fasta, numera
antingen torn- el. pivålavettage (bild 3).
Luft-värnskanoner uppställas ombord i
pivålavettage, medgivande skjutning i höga
elevationer (bild 6). Ö-g.
Lavigerie [lavi^ri’],
Charles Martial
Allemand, fransk
prelat (1825—92). Blev
1863 biskop i Nancy,
1867 ärkebiskop i
Alger, 1884 även i
Kar-tago samt Afrikas
primas, 1882 kardinal. L.
verkade med stor iver
och
organisationsförmåga för att utbreda
katolicismen i Afrika
och grundade för detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
