Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
877
Laveran—Lavettage
878
gar man stundom säga, att man laverar de
partier, som kräva större vattenförtunning.
Vid lavering, där en jämn färgton önskas,
hålles underlaget i lindrig lutning, varvid
man med en väl fylld tjock hårpensel
(laver-p en sel) försiktigt riktar den nedrinnande
färgen. Nedtill bildas då ett överskott av
färg, som med en torr pensel omedelbart
avlägsnas. A-e K-n.
Laveran [lavrä’], Charles Louis A
1-p h o n s e, fransk läkare (1845—1922), prof,
vid Institut Pasteur i
Paris. L. påvisade
under en vistelse 1878—
83 i Algeriet
malarians parasit; han
upptäckte sedermera
talrika andra
sjuk-domsalstrande organismer av närstående
typer samt studerade
ingående deras
biologi. För sina
arbeten om protozoers
betydelse som
sjukdomsal strare erhöll han
1907 Nobelpriset i fysiologi och medicin. —
Litt.: E. Sergent och L. Parot, »La
décou-verte de L.» (1929). Ljd.
Lavery [lä’vari], sir John, skotsk målare
(f. 1856). ’Studerade i Glasgow och Paris och
blev en av medelpunkterna i målarkretsen
The boys of Glasgow, som på 1890-talet väckte
stort uppseende i England och på
kontinenten. Dess program var betydligt tänjbart:
individuell natursyn, klangfull och harmonisk
färg. L. började med friluftsmålningar (»Bron
i Grez», 1883, »Tennisspel», 1885). Han
vistades flera vintrar i Tänger, målade
distingerade figurbilder, ss. »Våren» (en modern
vitklädd dam med blommor), »Lady i rosa»,
»Lady i grått», porträtt och grupper, och
överraskade med även koloristiskt lyckade
lösningar av illustrationsmässiga motiv, t. ex.
drottning Viktorias mottagande på
utställningen i Glasgow 1887. L. blev adlad 1918.
Självporträtt i Uffizigalleriet i Florens. Litt.:
Monogr. av W. S. Sparrow (1912). G-g N.
Lawes [låz], sir John B e n n e t, engelsk
agrikulturkemist (1814—1900). Uttog 1842
patent på superfosfatberedning och anlade
de första fabrikerna därför. För prövning
av konstgödselmedels
verkan grundade L.
1843 på godset
Rot-hamsted i grevsk.
Hertford en
försöksanstalt, vars arbeten
snart utsträcktes även
till djurkemien och
vunno stor betydelse
för jordbrukskemiens
utveckling. 1872
betryggade L.
anstaltens fortvaro genom
donation av jorden
och 100.000 pd st.
Se
dan 1893 utges skriftserien The Rothamsted
Memoirs on Agricultural Chemistry and
Phy-siology. H. J. Dft.
Lave’tt, se Lavettage.
Lavettage [tä’J’], underlaget till ett tungt
eldvapen (kanon, haubits, mörsare, kulspruta).
L:s uppgift är att uppbära e 1 d r ö r e t,
möjliggöra dess inriktande och upptaga den
rekyl, som uppstår vid skottlossningen. L.
kunna indelas i rörliga och fasta. Den del
av L, som närmast uppbär eldröret, kallas
lavett och är vid rörliga lavettage i regel
identisk med hela lavettaget.
I. Rörliga lavettage äro vanl.
försedda med ett par hjul för transport (jfr
Avbröstning och Uppbröstning)
och kallas då hjullavettage,
hjullavetter el. oftast enbart lavetter. Vid
transport påhakas (»uppbröstas») lavetten på
en tvåhjulig framvagn (föreställare) el. vid
motortransport på en traktor. Hjullavetterna
gjordes före 1870—71 års krig av trä,
därefter av stål. Lavetten (se Kanon, bild
5—7 och 14) utgöres av två sidstycken, 1
a-v ettsidor, framtill försedda med
tapplager för eldrörets tappar. Lavettens
Bild 1. Svensk 27 cm kustkanon m/74 med
släp-lavettage.
främre del kallas bröst, dess bakre del
svans. Lavettsidorna sammanhållas
medelst bultar samt s. k. kalvar, fastnitade
tvärplåtar mellan lavettsidorna. Ung. vid
mitten av lavettsidorna märkes en r i k t i
n-rättning (se d. o.). Pjäsens eleverande
åstadkommes av riktaren genom
kringvrid-ning av en h ö j d r a 11. Vid lavettsvansen
är fäst en h a n d s p i k, med vars hjälp
lavettsvansen vid sidriktningen föres åt endera
sidan (»lavetten svansas»). Lavettsidorna vila
framtill på 1 a v e 11 a x e 1 n, på vilken
lavetthjulen sitta. — övergången till
snabbskjutande pjäser möjliggjordes därigenom,
Bild 2. Blocklavettage: fyrarullaläda.
att man lyckades göra lavetten stillastående
(se härom Kanon, sp. 261) vid skjutning.
Detta problem löstes i början av 1900-talet
genom införandet av elastiska lavetter med
s. k. eld rörs rekyl. Vid en sådan lavett
(se Haubits, med bild, och Kanon, bild
8—9) vilar eldröret på en s. k. v a g g a, så
att det kan rekylera på dennas övre plana
del, rekylbanan, vid vissa pjäser ända
till 1,5 m. Lavetten fastlåses vid marken
medelst en vid svansen anbragt upp- och
ned-fällbar spade, svansspaden, vilken vid
första skottet pressas ned i marken. Tap-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
