Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
915
Ledochowski—Ledsjukdomar
916
på ett tvärsnitt ringformigt anordnade.
Vävnaden innanför dem kallas märg och
mellan dem märgstrålar. Hos
monokotyle-donerna gå de även genom stelens inre delar
och fördela sig på ett tvärsnitt över stelens
hela yta. Ledningssträngarna äro förenade
med varandra till ett nätverk av olika
byggnad hos olika växter. Vid lederna gå en del
av dem (bladspår, bladspårsträngar) genom
barken ut till bladen. Vedartade
dikotyledo-ner och barrträd ha i st. f. isolerade
ledningssträngar en central vedkropp, omgiven av en
cylinderformig bastdel. K. A.
Ledöchowski [ledo^å’fski], Mieczyslaw
Halka, greve, polsk prelat (1822—1902).
Tillträdde 1866 ärkebiskopsstolen i
Posen-Gnesen och verkade först i regeringsvänlig
anda gentemot de av
prästerskapet
gynnade polska
nationali-tetssträvandena, dock
mest i avsikt att
därigenom göra
preussiska regeringen
gynnsamt stämd för
påvens krav på
Kyrkostatens återupprättande. Då Bismarck
1873 gick hårt fram
mot katoliker och
polacker, blev L. en av
motståndets ledare,
dömdes till höga böter, avsattes, satt 1874—76
i fängelse och fördes därefter ur landet. Under
fängelsetiden hade han utnämnts till
kardinal, bosatte sig 1876 i Rom och ledde
därifrån till 1886 sitt ärkestift, medan
preussiska regeringen flera ggr dömde honom till
böter och fängelse. 1892 blev han
generalprefekt för propagandan. Jfr M. Laubert,
»Die preussische Polenpolitik von 1772—1914»
(1920). — L:s brorson greve W lodzimierz
L. (f. 1866) är sedan 1915 jesuitordens general.
Ledreborg, huvudsätet i det tidigare
grevskapet L., 10 km s. v. om Roskilde, Danmark,
är uppfört i fransk palatsstil 1745; omges
av en präktig park. Slottet innehåller flera
konstnärliga och litterära rariteter. —
Grevskapet L. upprättades 1750 av J. L. Holstein
(se d. o.). Det övergick 1926 till fri egendom
och har en »successorfond» på 2 mill. kr.
Egendomen är ännu i släkten Holsteins ägo.
L:s kyrka omdanades 1910 till
romersk-katolskt kapell. P. E-t.
Ledresektiön, operation, vid vilken en sjuk
ledgång borttages, så att en ny, oftast stel
och fast, förbindelse må uppstå mellan de
kvarlämnade friska bendelarna. J. Å.*
Ledru-Rollin [lodry’-rålP], Alexandre
Aüguste, fransk politiker (1807—74). Var
först advokat och juridisk skriftställare och
invaldes 1841 i deputeradekammaren. Där
ivrade L., med sin våldsamma vältalighet en
av yttersta vänsterns mest bemärkta män,
för allmän rösträtt och republik. 1846 avstod
han från sin advokatverksamhet, uppsatte
tidningen La Réforme och förde en häftig
opposition mot julimonarkien. Efter dennas
fall genom februarirevolutionen 1848 blev L.
led. av provisoriska regeringen. Som
inrikesminister organiserade han den
allmänna rösträtten och bidrog kraftigt att kväva
upprorsförsöken i april och maj s. å.
Därigenom minskades hans popularitet bland de
breda lagren, och vid presidentvalet dec.
1848 erhöll han blott 370,000 röster mot 5,3
mill. för prins
Napo-léon. L. bekämpade
dennes politik och
särskilt expeditionen
till Rom. 13 juni 1849
sökte L. kalla Paris’
arbetare till väpnad
demonstration mot
presidenten men
misslyckades och flydde
till utlandet. I tjugu
år vistades han så
i London, där han
jämte Kossuth,
Maz-zini m. fl. bildade ett
slags europeisk revolutionskommitté. 1870
fick L. återvända till Frankrike samt var 1871
och 1874 led. av nationalförsamlingen utan
att vinna något inflytande. — Litt.: »L.,
dis-cours politiques et écrits divers» (2 bd, 1879);
A. R. Calman, »L. and the second french
re-public» (1922). (A. A-t.)
Ledsaga, mus., ackompanjera (se d. o.).
Ltedsegel, lättare hjälpsegel, som vid
akter-lig vind upphissas och sättas utanför
råseglen på därför utriggade ledsegelspiror. L.
föras huvudsaki. på förtoppen. (ö-g.)
Ledsjukdomar, Ledgångssjukdomar.
Medfödda missbildningar i ledgångar kunna
vålla stort men, ej sällan för hela livet, men
några kunna numera botas, om de behandlas
rätt och tidigt. Sådana äro t. ex. medfödd
höfthälta, som beror på felaktig utveckling
med luxation (urledvridning) i höftleden,
olika former av medfödd deformitet i
fotskelettet (t. ex. klumpfot, se d. o.). Dylika
fels behandling krönes i allm. blott i tidigaste
barnaåren med fullständig framgång.
Ledgången drabbas ofta av olycksfall, och
typiska arter av skadeeffekter finnas.
Sålunda talar man om enkel ledvrickning
(lat. disto’rsio), då ledytorna tillfälligt
avlägsnats från varandra genom påfrestning på
rörelsebanornas gränser, ofta med rätt
betydlig skada på ligament, kapsel, senfästen m.
m., och om verklig urledvridning (lat.
luxätio), då ledhuvud och ledpanna
fullständigt el. partiellt (subluxätio’) skilts åt utan
att omedelbart återtaga sitt riktiga läge.
Vidare kunna benbrott drabba ändarna av
benen, så att själva ledgången därav skadas,
något som i allm. gör brottskadan allvarligare
på grund av komplikationer från ledgången.
Kontusioner, klämningar, sårskador, ss.
yxhugg och skottskador, kunna även tillfoga
ledgångarna allvarligt men.
Akuta och kroniska inflammationer
(arthri-tis) av allehanda orsaker äro mycket
vanliga, stundom godartade och övergående, ej
sällan dock svåra, efterlämnande framtida
lokalt fel och därav föranledd invaliditet.
Bland svåra 1. äro särskilt att märka
tuberkulosen och olika slag av verklig
ledgångsreumatism, vilken senare, i
synnerhet då ett iflertal ledgångar angripas
(po-lyarthritis), ej sällan medför mycket
höggradig invaliditet. I Sverige har man funnit, att
just dessa 1. äro en av de viktigaste
orsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
