Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Legitimister - Legitimitet - L’église réformée française - Legna - Legnago - Legnanon - Legoavtal - Le Goffic, Charles Henri - Legogivare - Legohjon, tjänare - Legokontrakt - Legostadga - Legostämma - Legosängsavgift - Legotagare - Legotrupp - Legouvé, Gabriel Ernest, fils. (d. y.) - Legouvé, Gabriel Marie, père (d. ä.) - Legrain, Maurice - Legran, W. - Legrand, Louis - Legros, Alphonse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Legitimitet—Legros
937
Deras tronkandidat blev greven av Chambord
(se d. o.). Vid valen till nationalförsamlingen
1871 vunno 1. flera platser än något annat
parti. Om grevens av Chambord försök att
då uppnå franska tronen och om fusionen
med orleanisterna se Chambord. Efter
hans död (1883) ersattes namnet legitimister
av ro jalister.
Legitimitet (fr. légitimité), laglighet,
lagligt berättigande; äkta börd; en regents el.
tronpretendents rätt till kronan på grund av
rättsregler, som ej i laga ordning ändrats. —
Av äldre tiders diplomater, särskilt av
Tal-leyrand på Wienkongressen 1814, tillerkändes
endast de ärftliga furstehusen legitimitet;
oinskränktheten och oföränderligheten av
deras makt (»konungadömet av Guds nåde»)
upphöjdes till en oomtvistlig princip (1 e g
i-timitetsprincipen). I rak motsats
därtill står den bl. a. av Napoleon III
proklamerade folksuveränitetsprinci-p e n, som överlämnar åt folken själva att
fritt utse sina statsöverhuvud. — L e g i t
i-m i’s t, anhängare av legitimitetsprincipen.
Jfr Legitimister. Rid.
L’église réformée frangaise [legli’z refårme’
fräsä’z], se Franska reformerta
församlingen.
Le’gna, sp., spanskt vägmått, se M i 1.
Legnago [lenja’gå], stad i it. prov. Verona,
på högra stranden av Adige, 37 km s. ö. om
staden Verona; som kommun 18.657 inv.
(1921). Spannmålshandel. — L. bildade jämte
Verona, Mantova och Peschiera den bekanta
s. k. fästnings,fyrkanten. Dess föråldrade
befästningar ha numera ingen militär betydelse.
Legnano [lenja’nå], stad i it. prov. Milano,
vid Olona, 25 km n. v. om staden Milano;
27,254 inv. (1921). Betydande industri
(motorer, siden). Vid L. vunno de lombardiska
städerna 1176 seger över Fredrik Barbarossa.
Legoavtal, den gamla, numera mindre
brukliga, gemensamma benämningen på s a
k-1 e g a och tjänstelega (se dessa ord;
se där även om hit hänvisade L a n d b o,
Land b o kontrakt och Landbonde).
Legogivare kallas vid saklega den, som
upplåter nyttjanderätten, och vid tjänstelega
(där emellertid uttrycket sällan begagnas)
den, som åtager sig att utföra arbetet. L
e-gotagare kallas motparten, som betingar
sig nyttjanderätten, resp, arbetet, mot visst
utfäst vederlag: legan, i särskilda fall
»hyra», »arrende», »arbetslön» (se dessa ord,
Saklega och Tjänstelega). C. G. Bj.
Le Goffic [lo gåfi’k], Charles Henri,
fransk författare (f. 1863), har framför allt
skildrat sin födelsebygd, Bretagne, på vers och
prosa. L:s bästa lyrik återfinnes i »Amour
breton» (1889) och »Le bois dormant» (1900);
bland hans romaner må nämnas »Le crucifié
de Kéraliès» (1892) och »L’abbesse de
Gué-rande» (1921). Han har också skrivit
värdefulla folkloristiska och litteraturhistoriska
arbeten, bl. a. »L’hme bretonne» (4 dir, 1902
—22) och »La littérature frangaise aux XIX.
et XX. siècles» (2 bd, 1919). Kj. S-g.
Legogivare, se Legoavtal.
Legohjon, äldre benämning på tjänare
i sådan anställning, som reglerades av den
numera upphävda legostadgan »för
husbönder och tjänstehjon». Vanligare voro uttryc-
938
ken tjänstehjon och lagstadd
tjänare. C. G. Bj.
Legokontrakt betyder dels dets. som
legoavtal (se d. o.), dels den skriftliga handling,
vari sådant avtal avfattats. C. G. Bj.
Legostadga, författning ang.
tjänstehjons-avtal (se Tjänstehjon), dess ingående
och upphörande samt rättsliga verkningar.
Den senaste svenska 1. var utfärdad 23 nov.
1833 och upphävdes 4 juni 1926, efter
fruktlösa försök att bringa till stånd en tidsenlig
lagstiftning i ämnet. C. G. Bj.
Legostämma, se Giftostämma.
Legosängsavgift, dagsersättning för sjuka
på de allmänna sjukhusen. L. bestämmes i
regel av landstingen.
Legotagare, se Legoavtal.
Legotrupp, krigsfolk, som tjänar mot lega,
d. v. s. vissa avtalade förmåner (vanl. sold).
Legouvé [løgovè’], Gabriel E r n e s t,
fils (L. d. y.), fransk författare (1807—
1903), son till G. M. L. Hade som
dramatiker stor framgång med »Louise de
Lig-nerolles» (1838; sv. övers. 1839), »Adrienne
Lecouvreur» (1849; sv. övers. 1851), ett
bravurstycke för mademoiselle Rachel, »Bataille
des dames» (1851; Sthlm s. å.; När damerna
föra krig), »Les contes de la reine de
Na-varre» (Sthlm 1851), de tre senare författade
i samarbete med E. Scribe; »Par droit de
conquète» (1855; Sthlm 1856; Börd och
förtjänst) samt »Le pamphlet» (1857; Sthlm
1858; En smädeskrift). Led. av Franska
akad. 1855. (Kj. S-g.)
Legouvé [logove’], Gabriel Marie,
père (L. d. ä.), fransk författare (1764—
1812). L. gjorde lycka, med flera tragedier,
bl. a. »Épicharis et Néron» (1793; med
anspelningar på Robespierres tyranni).
Omåttligt populär blev hans filiströsa lärodikt »Le
mérite des femmes» (1801). (Kj.S-g.)
Legrain [logrä’], M a u r i c e, fransk läkare
(f. 1860), överdir. för sinnessjukasylerna i
dep. Seine, specialläkare för
alkoholsjukde-mar vid asylen Ville-Evrard (nära Paris). L.
stiftade 1895 i Paris det stora
nykterhetssäll-skapet Union frangaise antialcoolique. 1905
bildade han en fransk gren av
godtemplar-orden. Han utgav 1895—1902 tidskr. L’Alcool
och är alltjämt sedan 1903 utgivare av Les
Annales Antialcooliques. L. är en bland
Frankrikes mest uppskattade talare i
folkhygieniska frågor. Bland hans arbeten
märkes »Degénérescence sociale et alcoolisme»
(övers, till flera språk). J. Bgn.
Legran, W., pseud. för F. U. Wrangel.
Legrand [løgrä’], Louis, fransk konstnär
(f. 1863). Vann omkr. 1890 ett namn som
tecknare i tidningen Le Courrier Frangais.
I teckningar och etsningar fastslog han
typer från Parislivets vulgära sidor,
karakteriserade med en närgången och raffinerad
skärpa, som påminner om Rops och Degas,
vivö-rer, balettflickor o. a. typer. Bland hans
etsningsserier intar »La faune parisienne»
främsta platsen. Hans intresse har även
sträckt sig till kustbefolkningens liv; han
har ock behandlat religiösa motiv och målat
i olja (»Dansös», i Luxembourgmuseet). —
Litt.: C. Mauclair, »L. L., peintre et
graveur»-(1910). — Se bild sp. 939. G-g N.
Legros [logrå’], Alphons,e, fransk konst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
