Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Legion - Légion d’honneur, La - Legionär - Legis actio - Legislativ - Legislatur - Legist - Legitim - Legitimation - Legitimationsbevis - Legitimationskort - Legitimationspapper - Legitimera - Legitimister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Légion d’honneur—Legitimister
935
uppställdes uu i tre träffar: hastäti, pri’ncipes
och triärii el. pilnni. Namnet anger, att
prin-cipes, truppens kärna, urspr. stått främst,
säkerligen beväpnade bl. a. med kastspjut [-(pi-lum};-] {+(pi-
lum};+} bakom dem hastati med stötlansen;
sedan även dessa försetts med kastspjut och
ställts främst, buro blott triarierna
stötlansen, med vilken de, ordnade i kolonner (pilae},
väntade som en reserv för att vid behov
ingripa. Varje träff delades i tio m a n i
p-1 a r. Hastat- och principesmaniplarna höllo
var och en 120 man, pilanmaniplarna 60,
fördelade på ömse sidor om fälttecknet [-{signum}-] {+{sig-
num}+} och under befäl av två centurioner,
förande var sin manipelhalva (centuria}.
Varje man bar utom de båda kastspjuten el.
stötlansen ett tveeggat svärd, vidare sköld,
scutum, omkr. fyra fot hög, kopparhjälm,
benskenor och ev. en pansarskjorta. Till varje
manipel hörde 40 s. k. velites, lättbeväpnade
soldater, som rörde sig framför 1. under dess
uppmarsch till strid. L. höll normalt 4,200
man fotfolk, vartill kommo 300 ryttare, men
antalet skiftade starkt. Vid varje 1. voro
anställda sex tribuner, som oavsett andra
åligganden kunde användas som truppledare.
I äldre tider uppsattes genom utskrivning
i regel årl. fyra L, så att vardera konsuln
fick två under sitt befäl. Under
revolutionstiden är hären en legohär. L., som då var
likformigt beväpnad med svärd och
kastspjut och alltjämt gärna uppställd i tre
träffar, sönderföll nu i tio kohorter, var och
en bestående av sex centurior. Styrkan var
normalt omkr. 5,000 man. Det blev nu
brukligt att ställa 1. under befäl av en legatus el.
kvestor. Antalet 1. i fält var mycket
växlande. Legionerna, betecknade med ett
nummer och ett binamn, voro under kejsartiden
vanl. förlagda i fasta läger. E. St.
I nyare tid har namnet 1. brukats om
frivilligkårer av skilda slag, t. ex. den 1792 av
desertörer från de mot Frankrike stridande
furstarnas arméer bildade Légion germanique
■och Främlingslegi on e n (se d. o.).
Under världskriget märktes Polska
legionen, bildad av J. Pilsudski och till juli 1917
stridande på centralmakternas sida mot
Ryssland. En annan polsk legion, bildad av polska
•emigranter, stred under general Haller på
Frankrikes sida. Tjeckiska legionen,
bestående av tjeckiska överlöpare från
österrikiska armén och av i Ryssland frigivna
tjeckiska krigsfångar, stred på
ententemak-ternas sida, mest på italienska fronten (även
i Ryssland under inbördeskriget). — Efter
världskriget kallade sig flera
kamratsammanslutningar av f. d. krigsdeltagare för 1., så
Brittiska legionen och den 1919 i
Förenta staterna bildade Amerikanska
legionen. H. J-dt.*
Légion d’honneur, L a [la le$iä’ dåno’r], fr.,
se Hederslegionen.
Legionär, soldat i en legion (se d. o.).
Le’gis a’ctio, fornromersk rättsterm. Legis
actiones voro vid lagfästa uttryck och vissa
formaliteter bundna handlingar, i allm.
företagna av tvistande parter inför en
myndighet (stadspraetorn), som efter tvistepunktens
fixerande hänsköt sakens avdömande till en
eller flera domare. Den viktigaste bland legis
actiones var legis actio sacramento. Vid denna
936
uppfordrade käranden motparten till ett vad.
Den i lag bestämda vadsumman
(sacramen-tum) deponerades inför praetorn, och
processen avsåg formellt denna. Legis actiones
för-svunno i den senare romerska processen. E. St.
Legislatlv, lagstiftande.
Legislatür, lagstiftande myndighet el.
församling.
Legi’st (av lat. lex, lag) kallades under
medeltiden jurist, som behandlade romersk rätt,
i motsats till dekretist el. kanon ist, som
sysslade med kyrkans (kanonisk) rätt.
Legitim (lat. legi’timus, av lex, lag), laglig,
enl. lag berättigad, särskilt om tronarvingar
(regenter och tronpretendenter).
Legitimation, styrkande av laglighet, av
behörighet; särskilt erkännande av utom
äktenskap födda barn som äkta. —
Legitimera (fr. légitimer}, göra laglig, ge
lagligt berättigande; »erkänna» (om barn). ■—
Legitimera sig, styrka sin behörighet.
I rättegång skall käranden bevisa icke blott
sin egen utan även svarandens egenskap av
rätt part i målet. Uppträder en person inför
rätta i annans ställe, skall han styrka sin
behörighet att utföra dennes talan. —
Legitimerad läkare, utexaminerad och till
utövande av läkekonsten berättigad person. Rid.
Legitimationsbevis för svenska
handelsresande i utlandet (näringslegitimationsbevis),
ett enl. k. kung. 10 okt. 1924 av länsstyrelse
el. auktoriserad handelskammare el. (för inom
staden mantalsskriven person) av magistrat,
poliskammare el. stadsstyrelse på begäran
utfärdat bevis. Med handelsresande förstås här
även svensk köpman, fabriks- el.
näringsidkare, som ämnar personligen för sin affär
i utlandet upptaga varubeställningar el. göra
inköp, samt utländsk, i Sverige
mantalsskriven medborgare, som är anställd hos svenskt
företag. K. H. A.
Legitimationskort, identitetskort (se d. o.).
Legitimationspapper, skriftliga el. tryckta
förbindelser att betala en summa penningar
el. återställa ett föremål el. eljest fullgöra
något, med förbehåll av utställaren
(gäldenä-ren) att få betrakta vilken som helst
innehavare av förbindelsen som behörig
(legitimerad) att mottaga den utfästa
prestationen, dock utan att någon rätt att fordra
denna prestation tillerkännes innehavaren.
Fordring sbe rättigad är den person,
till vilken förbindelsen utställts. Typiska 1.
äro vissa av bankerna utfärdade motböcker,
i vilka bankerna fritaga sig från allt ansvar,
i händelse böckerna skulle komma i
främmande persons hand och av denne begagnas
till lyftande av de innestående medlen.
Varjehanda kontrollmärken, kuponger och
polletter, som förekomma i den allmänna rörelsen,
ha samma betydelse: innehavaren har ej
obetingad fordringsrätt, men utställaren
frigör sig från sin förbindelse genom att
prestera till innehavaren. L. få, trots vissa
likheter, ej förblandas med löpande
skuldebrev. C. G. Bj.
Legitimera (sig), se Legitimation.
Legitimi’ster (fr. légitimistes), franskt
politiskt parti. L. användes först som partinamn
för de fransmän, som efter julirevolutionen
1830 förblevo anhängare av de fördrivna
Bourbonerna i opposition mot huset Orléans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
