Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
949
Leicester—Leicester, R. D.
950
våra dagar så aktuella läran om det
omedvetna själslivet finnes hos L. utförligt
motiverad. — Den för L:s hela system så
betydande teleologiska principen får sitt uttryck
i hans sats, att det för Gud varit möjligt
att skapa många olika världar men att den
verkliga världen är den bästa av alla
möjliga. I sin »Théodicée» söker L. förklara det
ondas möjlighet. Han skiljer mellan det
metafysiska, det fysiska och det moraliska
onda. Det metafysiska onda är det onda, som
ger sig ur en varelses ändlighet; det är
ofrånkomligt i varje skapad värld. Det
fysiska onda (lidandet) och det moraliska onda
rättfärdigas bl. a. genom sina övervägande
goda följder. Bristfälligheterna i detaljerna
bidraga, liksom dissonanserna i ett
musikstycke, till totalitetens fullkomlighet.
L:s tankar systematiserades och
populari-ser^des av Chr. Wolf (se d. o.). Vid 1700-talets
mitt var den Leibniz-Wolfska filosofien den
härskande och utövade ett ytterst betydande
inflytande på den allmänna bildningen i
upplysningstidens Tyskland. L:s viktigaste
filosofiska skrifter äro: »Diseours de
métaphysi-que» (1686), »Nouveaux essais sur
1’entende-ment humain» (1704), »Essais de théodicée»
(1710), »Principes de la nature et de la gråce»
(1714), »La monadologie» (s. å.). — Uppl. av
L:s skrifter ha utgivits bl. a. av L. Dutens
(6 bd, 1768) och C. J. Gerhardt (7 bd, 1875
—-190). En fullst. uppl. på omkr. 40 bd är under
utgivning (1923 ff.) av Preussische Akademie
der Wissenschaften. G. O-a.
Främst har L:s matematiska verksamhet
gjort honom odödlig. Under det att
monadschemat numera är täml. okänt bland den
stora allmänheten, gå differential- och
integralkalkylen sedan L:.s tid ett
segertåg genom den nutida andliga världen.—
Det berättas om L., att han även under sitt
arbete med helt andra ting ständigt hade
matematiska problem i tankarna. -Redan
från ungdomen var han förtrogen med
matematiken, och i Paris sammanträffade han
med Malebranche och Huygens. Det synes
vara klart, att han vid utformandet av
in-finitesimalkalkylen icke ägde kännedom om
Newtons fluxions utan gjorde upptäckten
helt oberoende. Beteckningarna och
f(x)dx för differentialkvotienten (derivatan)
och integralen härstamma från L. och
användas oförändrade än i dag. Upptäckten av
den nya analysen brukar för L:s del sättas
till 1675, ehuru den första publikationen (i
Acta Eruditorum) är från 1684.
L. är grundare av den s. k. logikk a
1-kylen el. 1 o g i k a 1 g e b r a n, d. v. s. den
på matematisk grund vilande logiken. Bland
hans efterföljare må nämnas de Morgan,
Boole, Jevons, Peirce, Schroeder, Frege, Peano,
Whitehead-Russel och Hilbert. Hm.
Ur litt. om L. må, utom J. E. Erdmanns
och K. Fischers framställningar i deras
filosofihistoriska arbeten, följ, anföras: B.
Russell, »A critical exposition of the
philo-sophy of L.» (1900); E. Cassirer, »Leibniz’
System in seinen wissenschaftlichen Grundlagen»
(1902); W. Wundt. »L., zu seinem
200-jähri-gen Todestag» (1917); H. Schmalenbach, »L.»
Leibniz’ hus i Hannover.
(1921) — Leibniz’ porträtt återges på
vid-stående plansch. G. O-a.
Leicester [le’st9]. 1. Leicestershire,
grevskap i mellersta England; 2,156 kvkm,
494,469 inv. (1921). L. är ett kulligt
platåland, når i n. v. högst med Bardon hill (278
m ö. h.) i Charnwood forest. Genom L. flyter
Soar, biflod till Trent, som ett stycke bildar
n. gräns; på gränsen i s. Avon. I n. v.
kollager; även järn och kalksten brytas.
Huvudnäring är boskapsskötsel. iStiltonost
tillverkas. Industrien omfattar trikåvaror och
skor. — 2. Huvudstad i grevsk. L. och eget
stadsgrevskap, vid Soar; 245,000 inv. (1927).
Världsberömd tillverkning av strumpor.
Leicester [le’sto], earl av, engelsk
adelstitel, som burits av bl. a. Simon av Montfort
(se Montfort) och drottning Elisabets
gunstling Robert Dudley (se följ. art.). Titeln
gavs 1618 åt skalden sir Philip Sidneys bror
diplomaten Robert Sidney (1563—1626)
och bars bl. a. av dennes sonson Philip
Sidney (1619—98), medlem av Cromwells
statsråd. V. S-g.
Leicester [le’sto], Robert Dudley, earl
av, engelsk hovman, gunstling till drottning
Elisabet (1532 el. 1533—88); jfr
släktartikeln Dudley. Robert Dudley kom vid 16
års ålder till Edvard VI :s hov och gjorde
där genom sitt vackra utseende och sin
be-levenhet ett starkt intryck på den jämnåriga
prinsessan Elisabet. Han var jämte sin far
(se Northumberland) och två äldre
bröder invecklad i tronstriden efter Edvard
VI :s död, fängslades men frigavs i okt. 1554
och blev efter Elisabets tronbestigning 1558
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
