Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
951
Leich—Leidenflaska
952
hennes förklarade gunstling, inkallades i
rådet, blev 1564 earl av L. och fick rika
förlä-ningar, bl. a. slottet Kenilworth. Elisabet
uppges ha velat gifta sig med honom, och
när hans hustru, Amy
Robsart, sept. 1560
fanns död med bruten
hals vid foten av en
trappa i slottet
Cum-nor hall, utpekade
ryktet, trol. med orätt,
L. som hennes
bane-man (jfr H. Isaac,
»Amy Robsart und
Graf Leicester», 1886).
L. intrigerade i eget
intresse mot
Elisa-bets utländska friare,
och bland dessa
ut
manade Erik XIV honom på duell (1561).
Omsider beslöt L. avstå från att vinna
drottningens hand och gifte sig 1573 i hemlighet
med lady Douglas Sheffield, vilken han dock
senare försköt för att (1578) i stället äkta
Lettice Knollys, sedan 1576 änka efter greven
av Essex. Ett rykte, att L. låtit förgifta
denne, har visats vara grundlöst. L. ledde
1585—87 det misslyckade engelska
interventionsförsöket i Nederländerna och lade
därvid i dagen sin militära oduglighet- som
generalståthållare (1586—87) väckte han genom
prål och överdriven maktlystnad allmänt
missnöje Än mer hatad var han i England
till följd av sin högdragenhet och
karaktärslöshet. Hans plötsliga död i en febersjukdom,
4 sept. 1598, gav anledning till ogrundade
förgiftningsrykten. Litt.: Biogr. av S. Lee i
»Dictionary of national biography», bd 16
(1888); E. Bekker, »Elisabeth und L. Beiträge
zur Geschichte Englands in den Jahren 1560
bis 1562» (1890). V. S-g.
Leich [lallj], fnhty., melodi el. solosång,
urspr. till dans; synes ha varit av hedniskt
ursprung, utbildades som genomkomponerad
sång under 1100- och 1200-talet men
förlorade sedan sin betydelse. L. stod mitt
emellan sekvens och andlig tysk visa. — Litt.:
K. Lachmann, »Über die Leiche» (»Kleinere
Schriften», I, 1876). T. N.
Kanalbild från Leiden.
Leichhardt [läi^hart], L u d w i g, tysk
forskningsresande (1813—trol. 1848).
Företog från 1841 flera resor i ö. delen av
Australien, den längsta 1844—45 från Moreton bay
i Queensland till Carpentariaviken och Port
Essington i Nordaustralien, om vilken han
1847 utgav en »Journal». I dec. 1847 började
han en ny färd och ämnade övertvära
kontinenten från ö. till v. Från 3 april 1848
saknar man underrättelser om L.; flera
undsätt-ningsexpeditioner blevo resultatlösa. O. Sjn.
Lei-chouhalvön [lei-t/åo-], i kin. prov.
Ku-ang-tung, skjuter långt ut mellan
Sydkine-siska havet och Tonkin viken; skiljes från
ön Hai-nan genom Hai-nansundet. På ö.
kusten fr. arrendeområdet Kouang-tchéou-wan.
Leichtentritt [lai’^-], Hugo, tysk
musikskriftställare (f. 1874), fil. dr 1901,
konser-vatorielärare och musikkritiker i Berlin. L.
har utgivit flera gedigna verk, bl. a. en
Händel- (1905) och en Chopinbiogr. (1924),
»Geschichte der Motette» (1908) m. m. T. N.
LéFden, L e y d e n, stad i nederl. prov.
Sydholland, vid Oude Rijn, ung. 8 km från
Nordsjön; 70,352 inv. (1930). Av flodens
många armar uppdelas L. i större och mindre
öar. L. anses vara romarnas Lugdunum
Bata-vorum. Den äldsta stadsdelen grupperar sig
kring det medeltida runda tornet De Burcht.
Här finnas många gamla byggnader;
praktfullast var rådhuset, i holl. renässansstil (se
Holländsk konst, bild 12), vilket
nedbrann med arkiv och samlingar febr. 1929.
L. nådde under 1500- och 1600-talet sin högsta
blomstring genom sin handel och sin
klädestillverkning och uppges 1640 ha haft 100,000
inv. I L. tillverkas ännu yllefiltar, linne- och
bomullsvaror m. m., och staden har stora
bo-skapsmarknader. Sin största betydelse har dock
L. som universitetsstad. Det nuv. Rijks
univer-siteit grundades 1575. vann europeisk
ryktbarhet genom sina lärjungar J. Scaliger och
Hugo Grotius bland många andra och sina
framstående lärare, däribland H. Boerhave;
2,005 stud. 1927. Univ.-bibl., gr. 1575.
Botaniska trädgården, gr. 1587, är rik på
ostindiska växter; observatoriet upprättades 1866.
Betydande äro etnografiska riksmuseet, gr.
1837, med samlingar från kolonierna,
naturhistoriska museet,
antikvi-tetsmuseet och stadsmuseet
med målningar och
stadsanti-kviteter. — Under
nederländska frihetskriget belägrades
L. 1573—74 två gånger men
räddades genom att
dammarna genombrötos och
landet sattes under vatten.
Nederl. monogr. av P. J. Blok
(2:a uppl., 4 bd, 1910—18).
Leidenflaska el. L a d
d-flaska, även K 1 e i s t s k a
flaskan, en i flaskform
gjord kondensator för
elektriciteten (jfr E 1 e k t r
i-c i t e t, sp. 562). En vid,
cylindrisk flaska av väl
isolerande glas belägges såväl
in-som utvändigt med stanniol,
utom närmast mynningen,
där glaset lämpligen är
fernissat med någon isolerande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
