Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leksaker - Leksand (landskommun) - Leksand (kontrakt) - Leksands Noret - Leksands och Gagnefs tingslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
975
Leksand—Leksands och Gagnets tingslag
976
1670-talets häxprocesser bekanta
Käringber-get. 4,611 har åker, 77,535 har skogs- och
hagmark. I L. ingå två församl., Leksands
(8,948 inv.) och Djura (se d. o.), vilka tills,
utgöra ett pastorat i Västerås stift,
Leksands kontrakt. — Den femskeppiga kyrkans
äldsta delar äro från 1200-talets senare hälft,
tornet i v. från omkr. 1400
(tornöverbyggnaden senare avbränd); långhusvalven inslogos
omkr. 1500. Sidoskepp tillbyggdes i s. 1668
—72 och i n. efter en eldsvåda 1709; den för
L:s kyrka så karakteristiska lökliknande
takryttaren är från byggnadsperioden efter
branden. Kyrkan rymmer inemot 5,000
personer. Se även Dalarna (text, bilder och.
kartor) samt Folkdräkt (med plansch).
— L. är en av övre Dalarnas tidigast
bebyggda socknar och hade förr vida större
utsträckning. Litt.: A. Alm, »Dräktalmanacka
för L:s socken» (1923); K.-E. Forsslund, »Med
Dajälven från källorna till havet», del 3 (1922).
Leksand, kontrakt i Västerås stift.
Omfattar 5 pastorat: Leksand o. Djura; Siljansnäs;
Gagnef o. Mockfjärd; Ål; Bjursås.
Leksands Noret, municipalsamhälle och
kyrkby i Leksand, Kopparbergs län, vackert
belägen vid österdalälvens utflöde ur Siljan;
252 har, 1,410 inv. (1930). L. är tingsställe
och sedan gammalt huvudort för nedre
Sil-jansbygden, vidare station vid S. Dalarnes
järnväg, ångbåtsstation och viktig vägknut
med bro över älven. Livlig handel, hemslöjd
och småindustri. I L. finnas flera
bankkontor och hotell samt kommunal mellanskola,
som från 1 juli 1932 skall successivt
omändras till statlig, fyraårig samrealskola.
Förutom kyrkan (se Leksand) märkas sär-
skilt tingshuset, församlingshuset och
sockenstugan, uppförda efter ritningar av G.
An-karcrona, vidare hembygdsmuseet och
hemslöjdsföreningens utställning. L. är livligt
besökt som turistort. Tax.-värde å fast
egendom 3,022,400 kr. (1928), bev.-tax. inkomst
1,486,860 kr.
Leksands och Gagnefs tingslag i
Kopparbergs län, kring s. Siljan (161 m ö. h.) samt
öster- och Västerdalälvarnas nedre lopp och
förening (150 m ö. h.); 2,034,68 kvkm, 24,621
inv. (1930). Socknar: Gagnef (med Mockfjärd),
Ål, Bjursås, Leksand (två församl.), Siljansnäs.
Inom tingslaget kontrastera starkt
jordbruksbygderna, bland de tätast befolkade i
Sverige, mot de i allm. nästan öde
skogsbygderna. De förra inrymma stora byar i
dalarna, på Siljanstraktens kalkrika, bördiga
moränlider samt på liderna i Bjursås i n. ö.
Skogstrakterna, som upptaga 3/4 av L:s
landareal, bilda ett mjukt, vågigt
höglandsområde, rikt på sjöar, och nå i n. över 500 m.
Talrika fäbodsbyar. I Dalälven märkas
Grå-daforsen och den utbyggda Stopforsen. 11,692
Bild 8. Kök i dockskåpet bild 7.
Bild 7. Svenskt dockskåp från 1800-talets början. Bild 9. Kabinett i svenskt dockskåp från 1800-talets
början. I Nordiska museet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
