Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leksands och Gagnefs tingslag - Leksberg - Lekskola - Lekstuga - Lektid - Lektion - Lektionarier - Lektor - Lektorat - Lektris - Lektyr - Lektör - Lekvattnet - Lekve, Thorbjörn - Lekythos - Lekåsa - Lelewel, Joachim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
977
Leksberg—Lelewel
978
har åker, 134,179 har skogs- oeh hagmark.
Jämte jordbruk och boskapsskötsel äro
skogsbruk och särskilt trävaruindustri av vikt. I
L. municipalsamhället Leksands Noret samt
industrisamhällena Insjön och Sågmyra.
Kommunikationsleder: se kartan vid art.
Dalarna. L. är delat på Nedansiljans och
Västerdals fögderier och ingår i Nedansiljans
domsaga.
Leksberg, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad, vid Vänern, närmast s. om Mariestad;
28,81 kvkm, 1,057 inv. (1930). Begränsas i ö.
av Tidan. 1,143 har åker, 1,525 har
skogs-och hagmark. På en holme i Tidan
landshövdingeresidenset Marieholm, på v. stranden
länscellfängelset och a.-b. Tidans .fabriker (130
arb.). Pastorat i Skara stift, Mariestads kontr.
Lekskola, se Kindergarten.
Lekstuga. 1. Dansgille, hållet av
allmogeungdom; även dansgille för folkdansidkande,
i nationaldräkter klädd ungdom. — 2.
Mycket litet hus, uppfört för barn att leka uti.
Lektid, se Lek, sp. 972.
Lektion (lat. le’ctio, läsning), föreläsning,
undervisningstimme. Vid allmänt läroverk
skall enl. 1928 års läroverksstadga varje 1.
omfatta 45 min., vid behov och efter rektors
bestämmande likväl mer el. mindre än
nämnda tid. Högst sju 1. må bestämmas för
lärjunge och dag. Mellan två 1. skall lämnas en
rast om minst 10 min. För folkskolorna är
lärotimmes längd bestämd till 45 min.,
rasternas till 10—15 min. — L e k t i o n a’n t,
person, som tar enskilda lektioner. Fr. Sg.
Lektionärier (av lat. le’ctio, se d. o.), gamla,
ofta dyrbart utstyrda böcker på grek. el.
lat., innehållande evangelie- och
episteltexter, som lästes vid gudstjänsten. O. Hpl.
Le’ktor (lat. le’ctor, föreläsare), tjänstetitel
för vissa lärare vid de högre allm. läroverken,
seminarier, universitet, högskolor o. s. v.
Lektorsbefattningar vid flera andra
läroanstalter, t. ex. Chalmers tekniska institut, ha
på senare tid ombildats till professurer. — L.
var urspr. en lägre prästerlig funktionär, som
förrättade den s. k. 1 e c t i o (se d. o.). Senare
blev 1. titel för lärare vid kloster- och
katedralskolor samt efter gymnasiers inrättande
vid dessa läroanstalter. — I
Danmark, Norge och Finland finnas 1.
vid många läroverk och likaså vid
Tysklands univ. (där för ledningen
av praktiska övningar i språk,
musik, stenografi o. dyl.). — Vid flera
utländska univ. finnas svenska 1.,
som meddela undervisning i sitt
modersmål (1929 i Dorpat, Riga,
War-schau, Wien, Rom, Paris, London,
Köpenhamn, Rostock, Greifswald,
Jena, Berlin, Leipzig och Kiel). Fr. Sg.
Lektorat, lektors ämbete,
lektorsbefattning.
Lektrls, kvinnlig föreläsare i
enskild tjänst.
Lektyr, läsning.
Lektor, föreläsare i enskild tjänst.
Lekvattnet, socken i Värmlands
län, Fryksdals (se d. o.) härads övre
tingslag, vid gränsen mot Norge;
195,52 kvkm, 853 inv. (1930).
Ge-nomflytes av Rottnaälven; berglänt
skogsbygd. 357 har åker, 17,685 har
Leksands kyrka ocli kyrkallé.
skogs- och hagmark. Vid Kongsvingervägen
Vittjärns gränsstation. Ingår i Fryksände,
Vitsands och L:s pastorat, Karlstads stift,
Fryksdals kontrakt.
Lekve, Thorbjörn, norsk ingenjör (1845
—97). Blev 1877 överlärare i byggnadsfacket
vid tekniska skolan i Oslo och 1891 chef för
arbetsdep:s tekniska revision. L. ledde
planläggning och byggande av järnvägen Oslo—
Bergen såsom dess förste överingenjör. Till
L:s minne restes 1908 en bautasten vid
hög-fjällsstationen Finse.
Lekythos, grek., se Vas.
Lekåsa, socken i Skaraborgs län, Barne
härad, vid s. länsgränsen, n. v. om Herrljunga;
22,60 kvkm, 477 inv. (1930). Slättbygd,
särskilt i s. och ö. uppdelad av berg och åsar.
1,099 har åker, 561 har skogs- och hagmark,
därjämte ljunghedar. Ingår i Essunga, L.,
Barne-Åsaka, Fåglums och Kyrkås pastorat i
Skara stift, Vånga kontrakt.
Lele’wel, Joachim, polsk lärd och
politiker (1786—1861). Avsattes 1824 av politiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
