Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leningrad (guvernement) - Leningrad (stad, Petrograd, S:t Petersburg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
993
Leningrad
994
Fenno s k a n d i a. L. upptages till stor
del av låga kärrmarker och. skog (ung. 40 %
av området). Från s. ö. Ladoga sträcker sig
i v. riktning mot Estland en glint (silur),
som skiljer sumptrakterna på Karelska
näset (se d. o.) från det kulliga devonområdet
i s. L:s viktigaste floder, Neva (från
Ladoga), Luga och Narova, flyta alla till Finska
viken; mellan Onega och Ladoga Svir. Om
L:s sjöförbindelser med det inre Ryssland se
Mariinska kanalsystemet, om
kommunikationer i övrigt och industri följ,
art. L. motsvarar ungefär den forna sv.
provinsen Ingermanland (se d. o.).
Leningra’d [Ije-], förut Petrograd, före
världskriget S : t P e t e r s b u r g, ry. Sankt
Peterbu’rg, huvudstad i guv. L., Ryska rikets
forna huvudstad, belägen vid Nevas utlopp i
Finska viken; näst Moskva Rysslands största
och viktigaste stad; 1,614,800 inv. (1926).
Staden ligger på Nevas låga stränder samt
de flacka öarna i det sanka floddeltat. De
flesta byggnaderna äro uppförda på pålar, och
de långsträckta kajerna äro försedda med en
44 km lång, kraftig och hög granitskoning.
Staden hemsökes ofta av översvämningar; de
mest förödande ha inträffat 1824 och 1924.
L. indelas i sex »räjonger» (se kartan),
Tsentralnyj, Petrogradskij, Volodarskij,
Mos-kovsko-Narvskij, Vasile-Ostrovskij och
Vy-borgskij, som i stort sett avgränsas genom
Neva och dess deltaarmar. De förenas
sinsemellan genom flera broar, av vilka den
längsta (590 m) och största, Most Ravenstva
(f. d. Trojtskij most), leder från fastlandet
till Petrogradskij ostrov.
Ehuru den allra första bebyggelsen ägde
rum på s. delen av Petrogradskij ostrov, blev
fastlandet s. om Nevas huvudarm, nuv.
Tsent-ralnyjräjongen, redan tidigt den nya stadens
centrum, kring det redan av Peter I
grundade Amiralitetet. Från detta utstråla L:s
tre stora huvudgator, den nära en halv mil
långa och 35 m breda Prospekt 25 Oktjabrja
(25-oktober-prospektet; förut kallad Nevskij
prospekt; bild 3), Ulitsa T. Dzerzjinskogo
(Dzerzjinskijgatan; f. d. Gorochovaja ulitsa)
samt Prospekt Majorova (f. d. Voznesenskij
prospekt). Spindelnätsartat förenas dessa
med varandra genom parallellt med kanaler
löpande gator. Längs Neva gå breda gator,
bl. a. Naberesjnaja Krasnogo flota (Röda
flottans kaj, f. d. Engelska kajen), där svenska
konsulatet (f. d. legationen) ligger.
Längs Amiralitetet, ombyggt 1806—23 av
A. D. Zacharov, sträcker sig en park (f. d.
Alexanderträdgården). N. ö. därom ligger
f. d. Vinterpalatset (bild 2), uppf. av Rastrelli
i mitten av 1700-talet, nu kallat
Konstpalatset, bl. a. inrymmande revolutionsmuseum
och konstsamlingar, till stor del
härstammande från till staten indragna enskilda
samlingar. Det är en väldig slottsbyggnad i
barockstil, hållen i den för de offentliga
byggnaderna i L. typiska röda ifärgen, med fasad
åt den vidsträckta Slottsplatsen (nu Plosjtjad
Uritskogo; Uritskijplatsen), omgiven av f. d.
regeringsbyggnader; mitt på torget reser sig
Alexanderkolonnen, en 30 m hög
granitmono-lit. Genom en täckt gång förenas med
Vinterpalatset det berömda Eremitaget (bild 5),
ett museum med ovärderliga konstskatter.
I sydväst vetter Amiralitetet åt den med
Peter I:s staty av Falconet (se d. o.) prydda
Dekabristplatsen (f. d. Senatsplatsen), vilken
sammanhänger med Plosjtjad Vorovskogo (f.
d. Isaaksplatsen). Här höjer den 1817—58 i
rysk empire uppförda Isaakskatedralen (bild
6), L:s främsta tempel, sin 102 m höga,
förgyllda kupol. Söderut övergår
Vorovskijplat-sen i Mariinskaja plosjtjad (bild 13), prydd
av Nikolaus I:s dekorativa ryttarbild och i
fonden begränsad av Mariapalatset, under
tsartiden riksrådets ämbetslokal. Ej långt
härifrån ligger Kazankatedralen (1801—11;
bild 8), en efterbildning av Peterskyrkan,
mitt emot denna den luterska
Peterpaulskyr-kan. I närheten ligger Uppståndelsekyrkan
(bild 7), Chram Voskresenia, hållen i
gammalrysk, färgrik lökkupolstil. Vid el. i
närheten av 25-oktober-prospektet märkas
även Stroganovpalatset, ett adelspalats från
Peter I:s tid, Gostinnyj Dvors långa
basarbyggnad och statsbiblioteket, ett av världens
största bibliotek, med 4,5 mill band och
värdefull manuskriptsamling. Vid kanalen
Fon-tanka, över vilken Anitjkovbron leder, ligger
Anitjkovpalatset, numera inrättat till
stadsmuseum. På Ostrovskijplatsen står den
monumentala statyn över Katarina II, och i
bakgrunden märkes Akademiska teatern (f. d.
Alexandrateatern), L:s förnämsta dramatiska
scen. Ej långt från 25-oktober-prospektet vid
Lassalleplatsen (f. d. Michailovskajaplatsen)
ligger Hyska museet, ett centralmuseum för
rysk konst, konstindustri och etnografi.
Något längre bort reser sig det i renässansstil av
Paul I uppförda Ingenjörspalatset, nu säte för
militära ingenjörsakad. Av övriga palats i
denna trakt märkas slutligen greve Sjuvalovs
och greve Sjeremetjevs palats, båda efter
revolutionen bibehållna såsom praktfulla
minnesmärken av den forna adelskulturen.
25-oktober-prospektet leder i fortsättningen fram
till Plosjtjad Vosstania (Upprorsplatsen; f. d.
Znamenskajaplatsen), med Alexander III:s
tunga ryttarstaty av P. Trubetskoj.
25-okto-ber-prospektet sträcker sig till Krasnaja
plosjtjad (Röda platsen), vid vilken
Alexan-der-Nevskijklostret, ett av de största i
Ryssland, ligger, rymmande inom sina murar och
vallgravar 11 kyrkor och 4 kyrkogårdar. Vid
Teaterplatsen ligga Akademiska operan och
Baletteatern (f. d. Mariinskij teater),
musik-konservatorium och ej långt därifrån det
praktfulla Jusupovpalatset. Vid Krjukov
kanal märkes det från 1700-talet härstammande
»Novaja Hollandija», nu säte för vissa
marina myndigheter. Nämnas kan även det här
intill belägna väldiga Arbetspalatset (f. d.
Xeniainstitutet för adelsfröknar), med
fackföreningarnas lokaler. Ät n. ö. från
Vinterpalatset leder Ulitsa Chalturina, en av det
gamla Petersburgs finaste gator (förr
Mil-jonnaja), med flera f. d. storfurstliga och
adliga palats, däribland Marmorpalatset, fram
till Marsfältet, nu Revolutionsofferplatsen.
Längs denna sträcker sig den redan av Peter I
anlagda Sommarträdgården, med
Sommarpalatset, i holländsk stil. Ett stycke längre
österut ligger, omgivet av en vidsträckt park,
Potemkins slott, Tauriska palatset, nu Urit-
XII. 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
