Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leningrad (stad, Petrograd, S:t Petersburg) - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
995 Leningrad 996
skijpalatset (bild 12). Här sammanträdde
riksduman 1906—17; palatset upptages nu av
L:s kommunistiska univ. Längst österut vid
flodstranden reser sig det med murar och
torn omgivna Smolnyjklostret med en
märklig katedral, uppförd 1744—67 (bild 14). Det
under klostret lydande, i strängt klassisk stil
uppförda Smolnyjinstitutet var tidigare en
läroanstalt för adelsfröknar; under
revolutionen sammanträdde där proletärdiktaturens
första sovjet, sovjetregeringen med Lenin i
spetsen tog där sitt säte, och nu tjänar den
stora byggnaden till ämbetslokal åt L :s
gu-vernementssovjet o. a. myndigheter.
Stadsdelarna Volodarskij och
Moskovsko-Narvskij utgöras huvudsaki. av
arbetarkvarter. Några av L:s mera betydande
industrier äro förlagda hit, däribland
Putilov-verken, sysselsättande omkr. 12.000 arb.,
gummifabriken Treugolnik, den största i
Ryssland, med 13.000 arb., samt statens
porslinsfabrik, gr. vid mitten av 1700-talet, berömd
för konstnärligt högtstående produktion.
Vasile-Ostrovskij präglas av de
vetenskapliga institutionerna. Främst bland dem
märkas universitetet (gr. 1819) samt vet.-akad.
(gr. 1725), vartill kommer en rad museer
och institutioner. Här ligger också
konst-akad., en av stadens märkligare byggnader,
uppförd av Vallin de la Mothe 1765—72
(bild 10). Vid östligaste spetsen av
Vasilev-skijön ligger den i form av ett antikt tempel
byggda börsen, som även inrymmer ett
han-delsmuseum och handelskammaren. — L. är
fortfarande centrum för Rysslands
vetenskapliga liv; utom univ. och vet.-akad. finnas i
el. vid staden högskolor för medicin,
teknologi, konst, lantbruk, skogsbruk o. s. v.; s. om
L. ligger det berömda observatoriet Pulkova.
— L. har två sändarstationer för rundradio.
L:s modernaste stadsdel är
Petrogradskij-räjongen. S. delen av Petrogradskijön
avgränsas genom Kronverkskij prospekt, som i en
halvcirkelformig båge omsluter Leninparken
(f. d. Alexanderparken) samt zoologiska
trädgården. Mellan de båda parkerna ligger det
s. k. Folkets hus (Narodnyj dom), med två
stora teatersalonger. Längst in i cirkeln
märkes Arsenalen innanför de forna utanverken
till Peterpaulsfästningen, det s. k.
Kron-verk, inrymmande det redan av Peter I
grundade artillerimuseet. Två broar leda
över till själva fästningsön (bild 9). På denna
ligger utom det beryktade forna fängelset för
politiska fångar även Rysslands myntverk.
Mitt på ön reser sig de ryska kejsarnas
mausoleum, Peterpaulskatedralen, uppförd 1713
—21, vars 120 m höga torn med förgylld
spira erbjuder en för staden synnerligen
karakteristisk anblick. Vid den närbelägna
Re-volutionsplatsen (f. d. Trojtskajaplatsen), ett
av stadens äldsta partier, ligger
Trojtskij-katedralen, där Peter I utropades till
»impe-rator». uppförd strax efter segern vid Poltava.
I närheten ligga Peter I:s hus och den
muhammedanska moskén. I n. och n. v. ligga
några smärre öar, av vilka Aptekarskijön är
relativt tätt bebyggd och inrymmer Botaniska
trädgården, medan de övriga »öarna»
utgöras av vidsträckta parkområden med villor
och palats, bl. a. det forna kejserliga
lustslottet Jelaginpalatset i en engelsk park.
Hela n. ö. L. upptages av
Vyborgskij-räjongen, med större delen av L:s industri.
Nära Litejnyjbron ligger Finländska
bangården, där järnvägen från Finland löper in, och
här vid kajen märkas bl. a. Pirogovmuseet
med berömda anatomiska och kirurgiska
samlingar, militärsjukhuset, ett fysiologiskt
laboratorium samt längre åt ö. det beryktade
Kresty fängelset.
Sedan L. genom Finlands och Estlands
lösgörande från Ryssland förlorat en
väsentlig del av sitt uppland, sedan regering och
ämbetsverk flyttat till Moskva och
bolsjevik-regimen medfört privathandelns avtynande,
bankernas stängning, de forna
lyxrestaurang-ernas nedläggande o. s. v., har den förr så
blomstrande staden gått mycket tillbaka.
Medel ha fattats för underhåll av gator och
avloppsledningar, de till staten indragna
privata husen ha ej kunnat underhållas, och
många stå nu fallfärdiga. Europ. Rysslands
utrikeshandel dirigeras dock fortfarande till
stor del över L. I L. sammanlöpa
järnvägslinjer från olika delar av Ryssland. L.
har dessutom regelbundna ångbåtsförbindelser
med de skandinaviska länderna och Tyskland
samt ifraktfart även på avlägsnare länder.
Genom Neva är staden anknuten till det stora
kanalsystemet och flodfarten på Volga.
L:s hamn, Leninport, är Sovjetrysslands
största hamn och dess enda hamn vid
Östersjön. Den var tidigare förlagd till Kotlinön
i Finska viken men flyttades efter
hamnkanalens fullbordande 1885 till den intill
staden liggande ön Gutujev. Hamnkanalen,
Morskoj kanal, vars byggande nödvändiggjordes
av den ständiga uppslamningen i
Nevamyn-ningen, är 19 km lång, 107 m bred och 8,5
m djup; den leder ut till Kronstadtredden.
Medelst kraftiga isbrytare kan hamnen, som
vanl. är tillfrusen dec.—mars, hållas öppen
för trafik nästan hela året. Importen över
L:s hamn uppgår till över 1/2 mill. ton varor,
exporten till omkr. 1 mill. ton.
Industri. Före världskriget en betydande
industristad, är L. fortfarande ett av
Sovjetrysslands viktigaste industricentra. Antalet
företag och arbetare har nått upp till över
hälften av förkrigsnivån, och industrien inom
staden sysselsätter omkr. 150,000 arb. Den
tyngre järnindustrien tillika med den
mekaniska och elektriska industrien dominerar;
de därnäst mest betydande industrigrenarna
äro trä förädling, pappers- och
textilfabrikation, socker- o. a. livsmedelsproduktion,
kemisk tillverkning, däribland
gummibearbetning, garverier, skeppsbyggeri m. m. Härtill
komma några större tobaksfabriker. Av
industriföretagen äro mer än hälften statliga;
där sysselsättas 9/i0 av arbetarstammen.
Inloppet till L. behärskas av den starka
fästningen Kronstadt (se d. o.).
Historia. Omkr. 1300 grundade
svenskarna vid Bolsjaja Ochtas inflöde i Neva (mitt
emot nuv. Smolnyjklostret) fästningen
Landskrona, som emellertid snart förstördes av
Nov-gorod. När de i början av 1600-talet kommo
i besittning av Ingermanland, uppförde de
en ny fästning på den gamlas plats, näml.
Nyenskans (Nevaskansen). Peter I intog och
förstörde 1703 Nyenskans och grundade s. å.
Peterpaulsfästningen, följ, år Amiralitetet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
