Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leningrad (stad, Petrograd, S:t Petersburg) - Historia - Lenis - Lenkoran - Lennander, Karl Gustaf - Lennart (Gustaf Lennart Nicolaus Paul) - Lennartsfors - Lennartsnäs - Lennartsson, Torsten Vilhelm - Lenné, Peter Joseph - Lennep, Jacob van - Lenngren, Anna Maria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
997
Lenis—Lenngren, A. M.
998
kring vilka S:t Petersburg uppväxte.
Staden förklarades 1712 för rikets huvudstad,
men området avträddes först 1721
formligen till Ryssland. Stadens byggande
bedrevs av Peter med den största energi, men
tusentals arbetare dukade under i det osunda
klimatet och de ogynnsamma
arbetsförhållandena. Under självhärskarnas ledning erhöll
det gamla Petersburg en sällsynt enhetlig
arkitektonisk prägel, både vad byggnadsstil
och stadsplan beträffar. Stadens folkmängd
tillväxte hastigt och hade i början av
1800-talet stigit till omkr. 400,000 och 1916 till
2,400,000. Revolutionen och inbördeskriget
medförde en stark tillbakagång, och 1920
räknade L. ej mer än 722.000 inv., varefter
folkmängden dock småningom åter började
tilltaga. Vid världskrigets utbrott ändrades det
tyskt klingande namnet S:t Petersburg till
Petrograd. Våren 1918 flyttade
sovjetregeringen till Moskva, som då blev huvudstad.
I jan. 1924 fick L. sitt nuv. namn.
Litt.: L. Réau, »Saint-Pétersbourg» (1913);
G. K. Lukomskij, »St. Petersburg» (1923; på
tyska); A. Radö, »Führer duch die
Sowjet-Ünion» (1928; eng. och fr. uppl.s.å.). P.A.E-m.
Lénis, lat., mjuk, svag.
Lenkorän, hamnstad i ry. sovjetrepubl.
Aserbeidjan, vid Kaspiska havet, 200 km
s. s. v. om Baku; 12,078 inv. (1926).
Lennander, Karl Gustaf, kirurg,
akademisk lärare (1857—1908). Blev med. lic.
vid Karol. inst. 1886 och med. dr i Uppsala
1888, s. å. docent och 1891 prof, i kirurgi
och obstetrik där. L.
offentliggjorde ett
stort antal avh. inom
olika områden av
kirurgien och
gyneko-logien. Främst och
oftast (1889—1907)
drogs han in på
ap-pendicitens och
peri-tonitens patologi och
terapi, och därvid
gick han i främsta
ledet. L. var synnerligen
framstående som
operatör, och hans
entusi
asm ledde till bildandet av en skola i klassisk
bemärkelse, varur många svenska kirurger
framgått. Av sin efterlämnade förmögenhet
testamenterade L. största delen till Uppsala
univ., »Elisabet (L:s moder) och K. G.
Len-nanders fond för naturvetenskaplig och
medicinsk forskning». lians »Gesammelte
Wer-ke» utgåvos. på uppdrag av Uppsala univ.,
av G. Ekehorn i 3 bd 1912. R. T-dt.*
Lennart (Gustaf L. Nicolaus Paul),
svensk prins, hertig av Småland (f. 1909 8/b)>
är son till prins Vilhelm, hertig av
Södermanland, och storfurstinnan Maria Pavlovna
av Ryssland.
Lennartsfors, kanalstation vid Dalslands
kanal, träsliperi och mek. verkstad, urspr.
järnbruk, i Trankils socken, Värmlands län,
vid utbyggt fall i Foxens avloppså till
Le-lången; omkr. 300 inv. (1920). Fabrikerna
ägas av L. a.-b., gr. 1911, aktiekap. 700.000
kr., 80 arb., årstillv. 12,000 ton trämassa.
Lennartsnäs, säteri i Stockholms-Näs
socken, Uppsala län, vid Mälarfjärden Görveln;
Huvudbyggnaden på Lennartsnäs.
993 har, därav 443 har åker; tax.-värde
607,200 kr. (1928). Ägdes från 1630-talet till
1758 av Lennart Torstenson och hans
ättlingar, 1769—1812 av G. Wachschlager, som
grundade den nuvarande huvudbyggnaden,
till 1831 av dennes dotterson greve C. G. G.
Oxenstierna, därefter av släkten af Ugglas.
Nuv. ägare: friherrinnan Alfhild af Ugglas.
Lennartsson, Torsten Vilhelm,
operasångare och sångpedagog (f. 1881 7/n). Var
engagerad vid Kungl. teatern 1908—24 och
uppbar under denna tid bl. a. rollerna Almaviva,
Marouf, Turiddo, Rodolphe och Jupiter i
»Or-feus i underjorden». Han har även
framgångsrikt verkat som sångpedagog och är
sedan 1924 sånglärare vid Mus. akad. T. N.
Lenné, Peter Joseph, tysk
trädgårds-anläggare (1789—1866). Anställdes 1816 vid
de kungl. trädgårdarna i Sanssouci
(Pots-dam). L. utförde ett stort antal betydande
trädgårdsanläggningar, huvudsaki. i Potsdam
och trakten däromkring. C. G. D.
Lennep, Jacob van, holländsk författare
(1802—68), var advokat och domare. L.
införde nyromantiken i Holland. Påverkad av
Byron och W. Scott, utgav han 1828
versberättelserna »Neder-landsche legenden».
Ännu mera folkkär
vart han genom sina
underhållande ehuru
föga djupa historiska
romaner, »De
pleeg-zoon» (1829; sv. övers.
1838), »De roos van
Dekama» (1836—37;
sv. övers. 1881), »De
lotgevallen van
Klaa-sje Zevenster» (1865
—66; sv. övers. 1868—
69), en till 1840-talet
förlagd social roman, m. fl. Hit hör även
»On-ze voorouders» (5 bd, 1838—45), en serie
berättelser. Av hans sceniska verk ha
lustspelen »Het dorp aan de grenzen» (1830) och
»Het dorp over die grenzen» (s. å.) gjort lycka.
L. översatte mycken engelsk diktning samt
utgav en utmärkt biogr. och kritisk uppl. av
J. van Vondels verk. L:s »Poetische
werken»-utgåvos 1859—72, i 13 bd, hans »Romantische
werken» 1855—72, i 23 bd. Biogr. av M. F.
van Lennep (2 bd, 1910).
Lenngren, Anna Maria, författarinna
(1754 is/6_1817 8/s)> dotter till prof. M. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
