Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1035
Leskov—Leslie
1036
Han var framstående lärare och en av sin
tids främsta språkforskare av den s. k.
jung-grammatiska skolan. Lll. (R. E-m.)
Leskov [ljeskå’f], Nikolaj Semenovitj,
rysk författare (1831—95). Ådrog sig med
debutromanen »Ingenstans att ta vägen» (1861)
en storm av ovilja från Rysslands då
tongivande radikala litterära kretsar, som ansågo
detta verk — en samhällsskildring som, om
också sympatiskt stämd mot
framstegsrörel-sen, samtidigt såg med nykter kritik på den
och t. o. m. tillät sig att något karikera
kända radikala personligheter — som en ren
nidskrift; indignationen ökades då L. svarade
på angreppen genom att i en följande roman
(»Krig på kniven», 1870) skärpa kritiken av
den dåtida radikalismen. Sedan L. på detta
sätt genom dessa verk, trots deras litterära
förtjänster, kommit på kritikens svarta lista,
blev han av denna kritik i fortsättningen mer
el. mindre ignorerad; hans senare produktion,
en rik skörd av romaner och noveller, som
med utomordentlig sakkännedom, rik
fabule-ringsförmåga och berättartalang, äkta humor
och på ett saftigt och expressivt (mycket
svår-översättbart) språk skildrar ryskt liv i olika
miljöer, av vilka flera för första gången
presenterades i ryska litteraturen (så t. ex. det
ryska prästerskapet i den rent klassiska
romanen »Domherar», 1872), så också den ryska
hantverkarvärlden, lästes visserligen, trots
kritikens köld livligt av den stora ryska
publiken, men först på senare tid har L.,
såväl i västerlandet som i Ryssland, där nu för
tiden en synnerligen livlig Leskovforskning
pågår, fått rättvis litterär uppskattning som
en av Rysslands verkliga stora författare. —
I svensk översättning föreligga »Den
förseglade ängeln» (1928) och »Den förtrollade
vandringsmannen» (1929). — Fr. monogr. av P.
Kowalewsky (1925). A. Kgn.
Leskovac [lä’skåvats], stad i ö. Serbien,
Jugoslavien, vid järnvägen Nis—Skoplje;
13,721 inv. (1921); textilfabriker.
Les Ländes [lä lä’d], se Ländes, L e s.
Leslie [le’zli], gammal skotsk adelssläkt.
Till grenen L. of Balqhain hörde A. L.
och W. L. (se nedan). Till grenen L. of
Pitcairly hörde David L. (se nedan).
Från släkten L. övergick titeln earl av
Le-ven till earlerna av Melville, vilkas ätt från
1805 bär namnet Leslie-Melville.
Leslie [le’zli], Alexander, earl av
Le-v e n, skotsk krigare (omkr. 1580—1661).
Stred i ett skotskt kompani i nederländsk
tjänst mot Spanien,
gick därefter (tidigast
1605) i svensk tjänst
och deltog i Jakob De
la Gardies fälttåg i
Ryssland. Han följde
1625 Gustav II Adolf
till kriget i Livland,
blev 1626 kommendant
vid Pillau, sändes
1628 med svenska och
skotska trupper till
Stralsunds
undsättning och fick med Nils
Brahe vid sin sida
kommandot i den av Wallenstein belägrade
staden. L. intog 30 mars 1630 skansen vid
Altefähr på Rügen och fullbordade öns
erövring kort före Gustav Adolfs landstigning
i juni s. å. L. företog 1631 en
värv-ningsfärd till England, blev sedan
generalmajor i nedersachsiska och westfaliska
kretsarna, stred 1632 vid nedre Elbe och Weser
mot Pappenheim samt utnämndes 1636 till
fältmarskalk och generalkommendant i
West-falen. I slaget vid Wittstock (27 sept. s. å.)
anförde han centern, nödgades hösten 1637
retirera till Pommern och tog aug. 1638 med
årlig pension avsked ur svensk tjänst. —
Hemkommen till Skottland, fick L. 1639 som
lord general högsta befälet över Skottlands
stridskrafter. Han inbröt aug. 1640 i
England och erövrade Newcastle med omnejd
samt var en av skotska parlamentets
kommissarier vid uppgörelsen i Ripon med Karl I
(aug. 1641). Denne utnämnde honom s. å. till
earl av Leven och ståthållare på Edinburghs
slott. L. undertryckte 1642 en katolsk resning
på Irland och anförde den skotska här, som
jan. 1644 inbröt i England, och samverkade
med engelska parlamentets trupper vid
Marston moor (2 juli s. å.). L. anslöt sig till
Argylls presbyterianska politik, försvarade
1650 Karl II :s sak och var, bruten av ålder
och krämpor, nominell skotsk
överbefälhavare i slaget vid Dunbar (3 sept. s. å.). Han
tillfångatogs aug. 1651 av en strövkår från
Monks armé, satt en tid fången i Towern
och tillbragte sina sista år på sitt gods
Bal-gonie. — L:s brev till Axel Oxenstierna 1626
—53 äro utg. i »Rikskansleren Axel
Oxenstiernas skrifter och brefvexling», II, d. 9.
Jfr sir W. Fraser, »The Melvilles, earls of
Melville, and the Leslies, earls of Leven» (3
bd, 1890). V.S-g.
Leslie [le’zli], David, sedan 1661 lord
N e w a r k, skotsk krigare (1601—82).
Avancerade i svensk krigstjänst till överste,
återvände 1640 till Skottland, var 1644
generalmajor under Alexander L. och hade
betydande andel i segern vid Marston moor. 1645
besegrade han Montrose vid Philiphaugh, var
Alexander L:s närmaste man i befälet över
skotska armén, ledde 1650 försvaret av
Skottland mot Cromwell men besegrades av denne
vid Dunbar (3 sept. s. å.). Han förde 3 sept.
1651 vid Worcester befälet närmast under
Karl II, togs kort därpå till fånga, insattes
i Towern och frigavs först 1660. V. S-g.
Leslie [le’zli], sir John, skotsk fysiker
(1766—1832), prof, i Edinburgh i matematik
1805 och i fysik 1819. L. utförde berömda
värmeundersökningar.
Leslie [le’zli], Thomas Edward Cliffe,
engelsk nationalekonom (trol. 1827—82). Var
en kort tid advokat och blev 1853 prof, i
rättsvetenskap och nationalekonomi vid Queen’s
college i Belfast men bodde större delen av
året i London, där han var medarbetare i flera
stora tidskrifter och sedan 1869 examinator
i nationalekonomi vid Londons univ. L. blev
i England grundläggaren av den historiska
skolan inom nationalekonomien. Hans
viktigaste arbeten äro »Essays on wages» (1868),
»Land systems and industrial economy of
Ireland, England and Continental countries»
(1870), och »Essays in political and moral
philosophy» (1879; 2:a uppl. 1888).
Leslie [le’zli], Walter, skotsk krigare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
