Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leslie, Walter - Lespinasse, Claire Françoise de (Julie) - Lessebo - Lesseps, Ferdinand de - Lessing, Gotthold Ephraim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1037
Lespinasse—Lessing, G. E.
1038
Lessebo bruk. Flygfotografi.
tysk riksgreve (1606—67). Stod i kejserlig
tjänst, blev 1632 major, var s. å. med vid
Nürnberg och Lützen, deltog i
sammansvärjningen mot Wallenstein (1634) och blev
därför överste, kämpade tappert vid Nördlingen
(s. å.) och användes från 1640 i
diplomatiska värv. Som general i gränsländerna
gjorde L. Österrike stora tjänster under
kriget med turkarna. Han blev 1637 greve och
1650 fältmarskalk. (Wdt.)
Lespinasse [läspina’s], Claire F r a
n-goise de (el. enl. vanlig uppgift Julie),
fransk salongsdam (1732—76). Oäkta dotter
till en grevinna d’Albon, blev mademoiselle
de L. 1754 sällskapsdam hos den blinda
ma-dame du Deffand (se d. o.). 1764 öppnade L.
en egen salong, dit hon tog med sig större
delen av madame du Deffands
encyklopedis-tiska umgänge, främst d’Alembert, som var
hennes svärmiske älskare. En samling
»Lett-res» utgavs 1809 (ny uppl. 1847; med inl. av
J. Janin), »Lettres inédites» 1887. Kj. S-g.
Lessebo, pappersbruk med sulfitfabrik samt
sågverk med hyvleri, huvudsaki. i
Hovmantorps socken, Kronobergs län, vid L. station
på Karlskrona—Växjö och Kosta järnvägar;
omkr. 1,600 inv. (1920). Pappersbruket äges
av L. a.-b., gr. 1896, aktiekap. 3,6 mill. kr., 450
arb., årstillv. 10,000 ton finpapper och
kartong, tillv.-värde per år 4,5 mill. kr. L. a.-b.
äges i sin tur av a.-b. Klippans
finpappersbruk (se Klippan). Sågverket tillhör a.-b.
L. skogar, gr. 1904, aktiekap. 1,2 mill. kr.,
80 arb., årstillv. 2,700 stds sågade, hyvlade
trävaror m. m. — L. bruk anlades på
1660-talet och fick 1719 privilegium på
pappers-tillv. Inköptes 1727 av D. Schröder och
utvidgades. Under med. dr J. L. Aschan, 1802—
56, inköptes stora bruks- och skogsegendomar
och tillkommo kopparsmide och nickeltillv.;
1836 inköptes en av landets första
pappersmaskiner. Under namnet »L. bolag» gick
sedan egendomen, vari bl. a. Kleva och Åryds
bruk samt Ädelfors guldgruva ingingo,
oskiftad i arv till Asehans bröstarvingar och
in
köptes, sedan den sista av dessa avlidit, av
L. a.-b. 1906 byggdes sulfitfabriken. — Litt.:
P. G. Vejde, »Om L. järn- och pappersbruk» (i
Hyltén-Cavalliusfören :s Årsbok 1920).
Lesse’ps, Ferdinand de, vicomte, fransk
diplomat (1805 18/n—94 7/i2), mest känd som
initiativtagare till Suezkanalen och
Panama-kanalen. L., som varit fransk generalkonsul
i Alexandria (1834—38) och Barcelona samt
sitt lands minister i Madrid (1848—-49),
ägnade sig sedermera åt utredningar ang.
möjligheten att förverkliga den sedan forntiden
hägrande tanken på en kanal genom näset
vid Suez. Han fick 1856 koncession på
anläggandet av en sådan kanal och lyckades också
genomföra detta storartade byggnadsarbete,
så att kanalen kunde öppnas för trafik 1869
(jfr Suezkanalen). L. blev sedan chef
för det 1879 påbörjade arbetet på en kanal
genom Panamanäset. Projektet misslyckades
för L. (se Panamakanalen), och
affärs-avvecklingen gav upphov till
Panamaskanda-len, som på 1890-talet upprörde Frankrike
och hårt drabbade även L. personligen. L.
utgav bl. a. »Souvenirs de quarante ans» (2
bd, 1887). — Hans porträtt återges på
vid-stående plansch. G. H-r.
Lessing, G o 11 h o 1 d Ephraim, tysk
författare (17 2 9 22/i—81 ls/2), studerade 1746—
48 vid Leipzigs univ., levde sedan som fri
litteratör i Berlin, blev fil. mag. i Wittenberg
1752, återvände s. å. till Berlin, där han knöt
vänskap med Fr. Nicolai men ej lyckades
vinna någon anställning. L. bodde från 1755
åter i Leipzig, begav sig 1758 ånyo till
Berlin, där han och Nicolai uppsatte tidskriften
Briefe, die Neueste Literatur Betreffend (1759
—65), och hade 1760—65 en god plats som
guvernementssekr. hos general Tauentzien i
Breslau. Då tjänsten indrogs, sökte han
fåfängt tjänst i Berlin men anställdes 1766
som dramaturg vid den nya nationalteatern
i Hamburg, vilken dock gick omkull redan
1767. Hertigen av Braunschweig gjorde honom
1770 till bibliotekarie i Wolfenbüttel, 1775
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
