Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lessing, Karl Friedrich - Lessing, Otto - Lestes - Lesto - Lestocq el. L’Estocq, Johann Hermann - Lesueur el. Le Sueur, Eustache - Le Sueur, Jean François - Leszczyński, ätt - Leszno - Letal - Letargi - L’état c’est moi - Letchworth - Leteensuo - Le Tellier, Michel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1041
Lessing, O.—Le Tellier, M.
1042
belysande dokument. I hans allvarliga
Eifel-landskap är naturens karaktär djupt och
stort sedd, Tysklands skogar med skymning
under tusenåriga ekars lövverk skildrade med
djupt patos och poetisk känsla. G-g N.
Lessing, Otto, tysk konstnär (1846—1912),
son till K. F. L.; studerade måleri och
skulptur, verksam i Berlin; utförde staty av G.
E. Lessing där (1890) samt Rolandsbrunnen
och Herkulesbrunnen, monument över
Shakespeare i Weimar och över Luther i Hamburg
m. fl. Han utförde även arbeten i mosaik
och glas, dekorativ skulptur m. m. G-g N.
Le’stes, zool., se Trollsländor.
Le’sto, it., mus., hurtigt, muntert.
Lestocq [lästå’k] el. L’E stocq, Johann
H e r m a n n, greve, ryska kejsarinnan
Elisa-bets gunstling (1692—1767), av en till
Tyskland invandrad hugenottsläkt. Inträdde 1713
som fältskär i Peter I:s tjänst, utnämndes
1725 till hovkirurg hos prinsessan Elisabet
och spelade vid hennes palatsrevolution 1741
en mycket framträdande roll. L.
överhopades därefter med utmärkelser och hade några
år stort inflytande men störtades 1748 och
förvisades 1753 till guv. Archangelsk men
fick 1762 återvända. V.S-g.*
Tre av muserna. Målning av Eustache Lesueur, i
Lonvremuseet i Paris.
Lesueur [løsuo’r] el. Le S u e u r,
Eustache, fransk målare (f. 1616 el. 1617, d.
1655), elev av Simon Vouet. Ehuru L. icke
besökt Italien, visar hans måleri påverkan
av italiensk konst, Caravaggio, Carracci och
Reni samt Rafael, vilkas arbeten han
studerade i franska samlingar och efter gravyrer.
Han stod även i förbindelse med och under
inflytande av den fransk-romerske klassikern
Poussin. Omkr. 1650 utförde L. en serie
mytologiska målningar (flera nu i Louvremuseet)
i Hotel Lambert de Thorigny i Paris samt
22 bilder till den helige Brunos historia (nu
i Louvre) för kartusianernas räkning. Hans
religiösa måleri vittnar om from övertygelse
och enkel, trohjärtat naiv uppfattning. L.
var en utsökt kolorist. — Litt.: J. J. E. Roy,
»E. L., surnommé le Raphael frangais» (1887);
G. Rouchès, »E. L.» (1923). E. L-k.
Le Sueur [lo suo’r], Jean Frangois,
fransk tonsättare (1760—1837), brorsons son
till E. L. Var 1786—88 kapellmästare vid
Notre-Dame i Paris, där han bildade en stor
orkester och uppförde
stora av honom själv
komponerade
kyrkliga verk. Då större
delen av orkestern
indrogs, bosatte sig
L. på landet men
återvände 1793 och
fick då flera operor
uppförda, t. ex. »La
caverne» (1793) och
»Paul et Virginie»
(1794). L. blev 1795
lärare vid
konservato-riet men måste 1802
avgå. 1804 blev han hovkapellmästare,
uppförde s. å. sitt främsta verk, »Ossian ou les
bardes», blev 1814 åter lärare vid
konserva-toriet och var sedan högt ansedd som pedagog.
L:s främsta betydelse ligger inom den
programmatiska musiken, där han i romantisk
anda verkade för färgrik orkester och
skildrande instrumentalt ackompanjemang.
Grundläggande på detta område blev hans
»Exposé d’une musique une, imitative et
parti-culière ä chaque solennité» (1787). — Biogr.
av bl. a. F. Lamy (1912) och W. Buschkötter
(i Sammelbände der Internationalen
Musik-gesellschaft, 14, 1912—13). T. N.
Leszezynski [läjtfy^jski], polsk magnatätt
med stamgods kring Leszno (jfr följ. art.).
Vojevoden Rafal L. (d. 1636), till kort före
sin död calvinist, deltog flitigt i det politiska
livet och medverkade vid fredsslutet med
svenskarna 1635. Hans sonson, den lärde
författaren och vojevoden Rafal L. (d. 1703),
general av Storpolen, var fader till konung
Stanislaw L. (1677—1766; se S t a n i
s-1 a u s); med denne och hans dotter, Ludvig
XV:s gemål, Maria (1703—66), utdog ätten.
Leszno [lä’Jnå], ty. Lissa, stad i v.
Polen, vojevodskapet Poznan, nära ty. gränsen,
16,506 inv. (1921); järnvägsknut med
mångsidig industri. Anlädes 1548 på familjen
Leszczynskis stamgods av från Österrike
fördrivna bömiska bröder. L. blev samfundets
medelpunkt i Polen och hade en berömd
läroanstalt. där Comenius en tid verkade.
Letäl, dödlig, dödande. Subst.: L e t a 1
i-tèt. — Letal faktor, se Ärftlighet.
Letargl, sömnliknande slöhetstillstånd eller
dvala, ur vilken individen endast med
svårighet och övergående kan väckas. — Adj.:
Le t a’r g i s k. E. L-g.
L’état c’est moi [leta’ sä mcoa’], se État.
Letchworth [le’tj<oop], stad i eng. grevsk.
Hertford. nära Hitehin; 10.313 inv. (1921).
L. grundades 1903 som »världens första
trädgårdsstad». Se Trädgårdsstäder.
Le’teensuo [-soå], mosse i Hattula och
Kal-vola socknar, Tavastehus län, Finland, omkr.
400 har, med en av Finska
mosskulturför-eningen upprätthållen försöksstation. O. Brn.
Le Tellier [lo tälie’], Michel, fransk
statsman (1603—85). Mazarin gjorde L. till
krigsminister 1643; som sådan efterträddes han
av sin son Louvois (se d. o.). 1677 blev L.
kansler och storsigillbevarare. Han var en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
