Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1043
Le Tellier, M.—Letterstedtska föreningen
1044
av dem, som förmådde Ludvig XIV att
upphäva Nantesiska ediktet.
Le Tellier [lo tälie’], Michel, ifransk
teolog (1643—1719). Ingick 1661 i jesuitorden,
blev 1709 provincial och Ludvig XIV:s
biktfader samt eggade denne till ingripande mot
de av L. i en rad
skrifter (t. ex. »Histoire
des cinq propositions
de Jansénius», 1699,
och »Le père Quesnel
séditieux et
héré-tique», 1705) häftigt
bekämpade
jansenis-terna. Efter Ludvig
XIV :s död (1715)
blev L. förvisad först
till Amiens, sedan till
La Flèche. Se P.
Bliard, »Mémoires de
Saint-Simon et le Père
Le Tellier» (1891), och A. Brou, »Les jésuites
de la légende», II (1907). Hj. H-t.*
Leth [lätt], Fredrik Johan, militär
(1850—1919). Blev 1869 officer vid Vendes
art.-reg:te, var 1879—89 artilleristabsofficer,
1884—90 lärare vid Krigshögskolan, 1891—
93 generalstabsofficer, 1895—1903 överste
och chef för Vendes art.-reg:te, 1903—15
ge-neralfälttygmästare och inspektör för
artilleriet samt 1910—17 inspektör för
militärläroverken. Han blev 1903 generalmajor, 1910
generallöjtnant och avgick 1915. L. bidrog
kraftigt till den artilleristiska omdaning, som
följde på den snabbskjutande materielens
införande (se Kanon, sp. 261) och på 1901
års härordningsreform. G. af W-dt.
Lèthe, grek, myt., en av underjordens
floder, ur vilken de avlidna troddes dricka
glömska av sin jordiska tillvaro. L. nämnes icke
hos Homeros. Hos Hesiodos är Lethe
glömskans gudinna, dotter till Eris. A. M. A.*
Lethington [le’pirjton], se Maitland.
Le’to (grek. Letö, lat. Latöna), grekisk
gudinna, med Zeus moder till
tvillingsyskonen Apollon och Artemis. Myten berättar,
att Heras svartsjuka hindrade henne att
finna någon plats för sin förlossning, tills
ön Delos dök upp ur havets djup.
Letstigen, gammal färdväg mellan Närke
och Värmland, från Örebro, över Nysund, där
Letälven passeras, till Kristinehamn. Nuv.
huvudväg är Sveavägen (Örebro—Karlskoga
—Kristinehamn).
Letter (lett, latviesi) benämnes
befolkningen i Lettland (lett. Latvija). Utgångna från
skilda baltiska stammar: 1 e t(t)g a l(l)e r,
se-ler, semgal(l)er och kurer, hade de
omslutit och utträngt den finska befolkning,
som varit bofast i v. Livland och n.
Kurland; endast en ringa rest, liverna (se d. o.),
återstår. I början av 1200-talet blevo 1.
underkuvade av svärdsriddarna, varefter deras
historia varit knuten till Livlands och
Kurlands. Först 1817—19 upphävdes derag
livegenskap. L. uppgå till närmare 2 mill., av
vilka de flesta äro luteraner, ett mindretal
ortodoxa el. katoliker (företrädesvis i de v.,
resp. s. v. områdena). R. E-m.
Letter [le’to] (plur. letters), eng., brev. —
L. of marque [-ov mä’k], dets. som fr.
lettre de marque, kaparbrev (se K aper i).
Letterstedt, Jacob, mecenat (1796—1862);
hette urspr. Lal 1 e r s te d t, såsom släkten
kallat sig efter Lalleryd nära Jönköping.
Var son till en trumpetare vid Östgöta
kavalleri, som på gamla
dagar inköpt en liten
gård i Vallerstads
socken. L. begav sig vid
21 års ålder till
Stockholm och arrenderade
ett bränneri i Järva.
Redan efter ett år
fann han sig
fördjupad i skuld,
lämnade därför hösten
1819 i hemlighet
Sverige och begav sig
till London. Han tog
sig namnet
Letter
stedt, utvandrade 1820 till Kapstaden, där
han från grovarbetare småningom arbetade
sig upp. Genom ett förmöget gifte (1822) och
genom kloka spekulationer lyckades han
skaffa sig en god ekonomisk ställning. Hans
första åtgärd var då att fullständigt betala
sina fordringsägare i Sverige. Småningom
samlade han en stor förmögenhet. 1841 blev
L. svensk-norsk konsul i Kapstaden och 1857
generalkonsul. Han lämnade 1860 definitivt
Kap och dog i Paris.
L. testamenterade till Vet.-akad. 5,000 pd
st. (omkr. 90.000 kr.), varav räntorna skola
användas dels till årliga pris
(Letterstedtska prisen) för antingen ett
ut-märkt originalarbete inom vetenskapens,
litteraturens el. konstens område eller för
någon viktig upptäckt av praktiskt värde för
mänskligheten, dels till pris för någon
utmärkt översättning, dels till understöd åt
vetenskapliga undersökningar, dels ock till
Vallerstads församling m. m. 5,000 pd st.
anslogos till en fond, varav årliga räntan
skall utgå till resestipendier,
omväxlande för personer, som ägna sig åt teoretiskt
studium av naturvetenskaperna, och för
sådana, som mera vänt sig åt det tekniska eller
ingenjörsväsendet. Det utländska stipendiet
utdelades f. ggn 1862, ett genom avsatta
besparingar tillkommet inländskt
resestipendium f. ggn 1903. Utdelare äro växelvis
Vet.-akad., Uppsala och Lunds univ., Vitt.-akad.,
Lantbruksakad. Om L:s största donation se
Letterstedtska föreningen. O.M.*
Letterstedtska föreningen. Jacob
Letterstedt (se d. o.) testamenterade 17,000 pd st.
(omkr. 306,000 kr.) till Vet.-akad. för att
bilda ekonomisk grundval för ett sällskap, som
senare fick namnet Letterstedtska
föreningen för industri,
vetenskap och konst. Föreningen, som
konstituerades 31 dec. 1873, har till uppgift »att
befordra gemenskapen mellan de tre
skandinaviska rikena i avseende på industri,
vetenskap och konst samt att åt yrkesflitens
såväl som åt vetenskapens och konstens
utveckling inom dessa länder bereda
uppmuntran och stöd». Föreningen har en dansk, en
norsk och en svensk avd.; den sistnämndas
styrelse är föreningens huvudstyrelse.
Föreningen utger sedan 1878 Nordisk Tidskrift
för Konst, Vetenskap och Industri och har
dessutom verkat genom utdelande av
under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
