Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1047
Lettland (Tidningspress—Kommunikationer)
1048
Lettlands vapen.
Skölden delad, nedre delen
kluven; första fältet blått
med en uppstigande gyllene
sol; andra fältet silver
med ett rött vänstervänt
lejon; tredje fältet rött med
en grip av silver, hållande
ett huggande svärd av
silver. Skölden krönes av
tren-ne, 1 och 2 ställda,
femuddiga gyllene stjärnor.
9 % grekisk-ortodoxa, 5 % gammaltroende
och 5 % judar. Av letterna äro 72 %
evangelisk-luterska, 23 % romersk-katolska. De
flesta lettiska katolikerna bo i Lettgallen,
där 80 % av den lettiska befolkningen äro
katoliker. Av
tyskarna i L. äro 96
% luteraner.
Evangelisk-luterska kyrkan har två
biskopar, en lettisk och
en tysk. Enl.
kon-kordatet med
påvestolen 1922 fingo
de lettiska
katolikerna en
nationell kyrkoförfattning och
ärkebiskop i Riga. Även
L:s ortodoxa
kyrka har ärkebiskop
i Riga.
Skolväsendet är
ordnat efter
västerländskt mönster.
Antalet folkskolor
har ökats från
1.265 år 1920 till
1.904 år 1928,
antalet sekundära
skolor från 65 till
129 och antalet
lantbruksskolor
från 4 till 48; 1
skola på 985 inv.
Undervisningen är
obligatorisk; 85 % av befolkningen kunna
läsa och skriva. De nationella minoriteterna
åtnjuta undervisning på sina resp, språk. L.
har ett univ. i Riga (gr. 1920) med 11
fakulteter och 7,561 stud. 1927. Det privata tyska
Herderinstitutet (gr. 1921) i Riga har ett
univ:s rättigheter (203 stud. 1927).
Musikundervisningen främjas av konservatoriet i
Riga samt musikskolor i flera provinsstäder.
Konstakademien i Riga meddelar
undervisning såväl i de fria konsterna som i
konsthantverk.
Tidningspress. Den äldsta lettiska
tidningen var veckobladet Latweeschu Awises
(1822—1915). F. n. utkomma omkr. 200
tidningar och tidskrifter på lettiska, av vilka
det demokratiska dagbladet Jaunakäs Sinas,
gr. 1911, är dominerande. Dessutom utges
publikationer på ryska, främst
emigrantbladet Sevodnja, och tyska (L:s första tidningar;
av de nuv. må nämnas Rigasche Rundschau),
vidare på jiddisch, estniska, engelska o. s. v.
Jordbruket med binäringar sysselsätter 67 %
av L:s befolkning och är grundvalen för
landets ekonomiska liv. Av totala arealen äro
84,5 % produktiv mark: 27,5 % åker, 13,1 %
äng, 14,3 % betesmark och 29,2 % skog. Före
världskriget innehades nästan alla
privatgods, nära hälften av L:s jord, av en
bördsadel, som (utom i Lettgallen) till största
delen var av tysk härkomst. Antalet
privatgods, s. k. riddargods, i L. var 1,299.
Medelarealen var omkr. 2.200 har, och 35
latifun-dier på mer än 11,000 har omfattade tills,
omkr. 730,000 har, mer än en tiondel av hela
L. Böndernas jord bestod av småbruk och
medelstora jordbruk (141,723 st. 1920; endast
2.43 % över 100 har). Genom agrarreformen
1920 upprättades en statens jordbruksfond,
bildad i huvudsak av statens egna gods och
skogar samt över 3 mill. har privatgods, ur
vilken jord lämnas till nya småbruk (högst
27 har) el. till utvidgning av redan
existerande. Forna riddargodsägare, som ej gjort
sig skyldiga till landsförräderi, ha rätt att
behålla 50—100 har för egen räkning. Efter
avdrag av dessa områden återstå i
jordbruksfonden 3.573,000 har. Staten behåller skogar,
vattendrag, ouppodlad jord, kultur- el.
naturminnesmärken och mineralrika områden. Sin
jord förvärva nyodlarna som privategendom
till av staten fastställt pris och på humana
betalningsvillkor. Förpaktare få köpa sin
arrendejord, men de gamla bondhemmanen
beröras ej alls av reformen. Med liten
röstövervikt beslöt parlamentet 1924, att de forna
godsägarna ej skulle få någon ersättning för
de områden, som frånhänts dem. — Antalet
brukningsdelar uppgick 1929 till 266,113.
Skörden anslogs 1929 till 241,390 ton råg,
63,880 ton vete, 207.880 ton korn, 340,130 ton
havre samt 1.079,770 ton potatis. Av
ekonomisk betydelse är även odlingen av lin (16,640
ton), sockerbetor (i Semgallen) och utsädesfrö
(klöver, havre, lin) samt trädgårdsodling och
biskötsel. L:s produktion av spannmål och
potatis fyller ej det inhemska behovet. B
o-skapsskötseln har i nyare tid fått allt
större betydelse, vilket medfört stegrad export
av smör och kött. Kreatursstocken uppgick
1928 till 365,200 hästar. 960,600 nötkreatur,
1,090.400 får och 535.000 svin. Fisket är
i kusttrakterna en viktig binäring
(strömming, torsk m. m.). Skogsbruket har
rationaliserats, och stora nyplanteringar
företagas; 82 % av skogsarealen tillhöra staten.
Industrien inom nuv. L. tillfogades genom
världskriget stora förluster samt har efter
kriget måst anpassa sig efter de nya politiska
förhållandena genom att i huvudsak arbeta
för den inhemska marknaden. 1928 funnos
inom L. 2,887 fabriksföretag med 67.098
anställda och produktionsvärde av 392 mill. lats.
Viktigast äro metall- och maskinindustri (38,8
mill. lats), kemisk industri (50,2 mill. lats;
särskilt gummi- och linoleumvaror samt
tändstickor), textilindustri (40 mill. lats),
pappers- och grafisk industri (32.5 mill. lats)
samt fabrikation av närings- och
njutningsmedel (123,1 mill. lats). De förnämsta
industristäderna äro Riga, Libau och Mitau.
Handel. L:s export värderades 1929 till
271,8 mill. lats (trävaror, smör, lin och linfrö,
gummifabrikat m. m.) och importen till 362,6
mill. lats (textilfabrikat, maskiner,
närings-och njutningsmedel, stenkol). De förnämsta
exportländerna äro Storbritannien, Tyskland,
Sovjetryssland, Belgien och Nederländerna,
de förnämsta importländerna Tyskland, Polen,
Storbritannien, U. S. A. och Sovjetryssland.
Kommunikationer. Järnvägsnätet hade 1929
en längd av 2.863 km, därav 1,555 km
bred-spåriga (1,524 m) och 447 km normalspåriga,
och äges till största delen av staten. De
förnämsta knutpunkterna äro Riga, Mitau och
Dünaburg. Landsvägsnätet, som under kriget
blev illa medfaret, är under utbyggnad, och
automobiltrafiken ökas årl. Riga har flyg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
