Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1049
Lettland (Kreditanstalter—Försvarsväsen)
1050
förbindelse med Reval och Helsingfors, Berlin,
Leningrad samt Moskva. De största
hamnarna äro Riga, Libau och Windau; de ha
regelbundna sjöfartslinjer på utlandet. L:s
handelsflotta utgjordes 1929 av 125 fartyg
om 79.375 nettoton. 1929 funnos 752
postanstalter, 696 telegraf-, 998 telefon-, 3
radiotelegrafstationer samt en rundradiostation (i
Riga). Telegraflinjernas längd var s. å. 2,895
km, telefonlinjernas 21,384 km.
Kreditanstalter. L:s riksbank (Latvijas
banka) är enda sedelutgivande bank med ett
grundkapital av 14.4 mill. lats (1928).
Dessutom finnas 2 statliga hypoteksbanker och
19 aktiebanker.
Mynt, mått och vikt. L. har guldmyntfot i
anslutning till det latinska myntsystemet.
Myntenheten är 1 lats = 1 guldfranc, delad i
100 santimi. Sedan 1922 är latskursen stabil.
100 sv. kr. = omkr. 138 lats. Metersystemet
är inföit i st. f. det forna ryska måttsystemet.
Finanser. Kort efter staten L:s
grundläggning utgåvos (1919) provisoriskt lettiska
ru-belsedlar, ej lydande på bestämt guldvärde
men garanterade med hela statsegendomen.
I omlopp voro även ryska rubler samt
»ost-rubel» och »ostmark», utgivna av den tyska
ockupationsmakten. Lettiska rubeln
förklarades 18 mars 1920 för enda lagliga
betalningsmedel. Sommaren 1921 var L:s
finansväsen svårt rubbat, och inflationen blev allt
svårare. 1922 lyckades finansministern
Rin-gold Kalning stabilisera rubelkursen, varefter
en på guld lydande ny myntfot, lats (1 lats
= 50 lett, rubler), infördes och en central
emissionsbank, Lettlands bank, grundlädes.
— Statsbudgeten har för nu löpande
finansår, 1929/30, fastställts till 165 mill.
lats. — Statsskulden till utlandet
uppgick 1929 till 11,6 mill. doll. och 2,1 mill. pd
st., därav till sv. tändstickstrusten 6 mill. doll.
Administrativ indelning. L. indelas i fyra
apgabali (provinser), utom huvudstaden Riga,
och dessa i 17 apri^i (distrikt).
Provinser och distrikt
(tyska namn med kursiv)
Folkmängd
(census
6/3 1930)
Riga (staden) ................. 205 377,443
Riga ......................... 6,463 107,424
Césis (W end en) ............. 3,240 60,728
Valmiera (Wolmar) ............ 4,624 84,846
Valka (Walk) ................. 4,782 78,529
Madona ...................... 3,967______73,097
Livland (V i d z e m e) ... 23,076 404,624
Liepäja (Libau) .............. 3,009 110,909
Aizpute (Hasenpoth) .......... 1,649 31.251
Kuldiga (Goldingen) .......... 3,138 53.636
Ventspils (Windau) ........... 3,238 50,634
Talsi (T als en) .... 2,175 41,737
Kurland (K u r z e m e) 13,210 288,167
Tukums (Tuckum) .............. 2,544 43,426
Jelgava (Mitau) .............. 3,520 99,006
Bauska (Bauske) .............. 2,302 44.361
Jékabpils (Jakobstadt) ... 3,013 46,605
Ilükste (lUuxt) ...... 2,243 54,135
Semgallen (Zemgale) ... 13,621 287,533
Daugavpils (Dünaburg) .. 4,790 202.394
Rézekne (Rositten) ........... 4,253 144.002
Ludza (Ludsen) ............... 2,344 90,282
Jaunlatgale .................. 4,292 104,414
Lettgallen (Latgale) ... 15,680 541.092
Lettland ....................... 65,791 1,898,859
Rättskipning. Författningen reglerar
domares tillsättning och deras’oavhängiga ställ-
ning. Lägsta instansen är fredsdomaren, som
får utöva sitt ämbete i civila mål, där det
omstämda beloppet ej överstiger ett visst
maximum, och har befogenhet att handlägga
bestämda kategorier av smärre kriminella
förseelser. Appellationsinstans för dessa äro
distriktsrätterna, kollegiala domstolar, där
varje avd. fungerar som självständig domstol.
Distriktsrätten är även första instans för
alla civila och kriminella mål, som ej
höra under fredsdomares behandling. Från
distriktsrätt vädjas till högsta domstolen i
Riga, mot vars utslag endast
kassationsbe-svär, d. v. s. besvär, grundade på rent
formella skäl, kunna anföras.
Kassationsdom-stol är civil- och kassationsdepartementet
inom senaten i Riga, som därjämte genom
sitt administrativa departement är högsta
instansen för administrativ rättskipning.
Författning och förvaltning. Enl.
författningen av 15 febr. 1922 är L. en oavhängig
demokratisk republik. Parlamentet har en
enda kammare, saeima, med 100 deputerade,
utsedda för 3 år genom allmänna,
proportionella val. Medborgare av båda könen, som
fyllt 21 år, äga rösträtt och valbarhet.
Statens högste representant, statspresidenten
(lett, valsts prezidents), som utses av saeiman
för 3 år, skall vara minst 40 år och får ej
inneha sitt ämbete mer än 6 år i följd. Han
har initiativ i lagstiftningsfrågor och
suspen-sivt veto i fråga om de av saeiman antagna
lagarna. Han är berättigad att hänskjuta
saeimans upplösning till folkomröstning; om
upplösningsförslaget avslås, måste han
nedlägga sitt ämbete, och nytt presidentval äger
då rum. Till statspresidentens befogenhet hör
även överbefälet över statens vapenmakt; i
krigstid måste han dock utnämna särskild
överbefälhavare. Samtliga ministrar bilda
ministerkabinettet under presidium av en till
denna post av statspresidenten kallad
ministerpresident. Författningen innehåller
bestämmelser om fakultativt referendum samt
om de lagstiftningsärenden (t. ex.
statsbudgeten, nya skatter, internationella fördrag
o. s. v.), som under inga villkor få
underställas referendum. — Centralförvaltningen
består av följ, ministerier: inrikes-, utrikes-,
finans-, ecklesiastik-, krigs-, jordbruks-,
trafik- och socialministeriet samt
statskontrollen, vilken är en för bestämd tid av
parlamentet vald kollegial myndighet och har till
uppgift att kontrollera statshushållningen
såväl preventivt som under och efter
åtgärdernas praktiska genomförande. —
Kommunalförvaltningen i städerna och på
landsbygden står under överinseende av
inrikesministeriet. De minsta enheterna inom
självförvaltningen äro landskommunerna (pagasti;
jfr lat. pagus). Flera landskommuner
gruppera sig vanl. kring en kyrka och bilda då
en socken (draudze).
Nationalflaggan företer i horisontala fält
färgerna mörkrött (karmin), vitt, mörkrött
(karmin), örlogsflaggan är en korsflagga:
mörkrött kors på vit grund med ett i det
röda korset inlagt sma’t vitt kors. Jfr
plansch vid art. Flagga. K. Duzmans.
Försvarsväsen. Armén består i fred av
4 fördeln., var och en med 3 inf.-reg:ten och
1 fältart.-reg:te (om 6 batterier) samt dess-
Yta i
kvkm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
