Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1079
Lévi—Levinson
1080
men för församlingen nödvändiga tjänster
vid helgedomen. I äldre tider hade leviterna
sitt underhåll av offren och de orakel, som
de förmedlade (Dom. 17—18, 5 Mos. 33: 8),
och enl. 5 Mos. hade de ingen jordlott el.
arvedel bland det övriga Israel. Enl.
Präst-kodex skulle de däremot erhålla tionde, och
därjämte skulle de få 48 städer, de s. k. 1
e-vitstäderna (4 Mos. 18: 21 ff.; 35: 1
ff.). E. S-e. (S. H-r.)
Lévi [lev?], S y 1 v a i n, fransk indolog (f.
1863). Blev 1894 prof, i sanskrit vid College
de France och 1919 i
Strassburg. L., som
flera gånger företagit
vidsträckta resor i
Asien, är den
förnämste av nu levande
franska indologer och
har även utmärkt sig
genom framstående
arbeten på
central-asiatiskt och
kinesiskt område. Bland
hans arbeten märkas
»Le théatre indien»
(1890), »La doctrine
du sacrifice dans les Brahmanas» (1898) och
»Le Nepal» (3 bd, 1905—08). J. Ch-r.
Leviätan el. L e v i ä t h a n. 1. Enl. Job
(40: 20 ff.) Nilkrokodilen. I Jesaja och flera
psalmer (74: 14) är krokodilen en symbol av
Egypten el. dess konung. — 2. Ett stort
odjur, som strävar efter att förinta solen och
månen. Enl. IV Esra 6: 49, 52 skall L.
uppätas av de trogna vid det stora gästabudet
i paradiset. Jfr Behemot. G. K-n.*
Leviathan [liväPapøn], expressångare,
tillhörande United States shipping board.
Huvuddimensionerna äro: längd 276,5, bredd 30,5
och djup 17,7 m. Bruttotonnaget är 59,957,
nettotonnaget 27,696 ton. L., som drives av
ångturbiner och har en medeloceanfart av 25
knop, byggdes 1914 i Hamburg för Hamburg
—Amerikalinjen och kallades då »Vaterland».
Den befann sig vid krigsutbrottet 1914 i
New York och beslagtogs 1917 av Förenta
staterna. Ax. L.
Lévico, ty. Lewe, badort i Sydtyrolen,
Italien, vid Lago di L. i Val Sugana, 14 km s. ö.
om Trento; 6,709 inv. (1921). Arsenikhaltiga
järnkällor till bad och drickning, särskilt mot
»blodbrist» (Lévicovatten). Vid L.
ligger badorten Ve triolo (1,490 m ö. h.).
Levin (L e w i n), urspr. judisk släkt,
inkom från Danmark till Sverige med
bruksägaren Adolph Ludvig L. (1733—1807),
som döptes 1754; han ägde Arbottna m. m.
på Muskö. Om hans son Gustaf L. (1763
—1836) se Eva Lewin, »En gustaviansk
sjöofficer» (1916). Om Gustaf L:s brorson P. A.
L. se nedan. Dennes bror e. o.
hovpredikanten och kyrkoherden i österhaninge Carl
H e r m a n L. (1816—83) var känd som
vitter-lekare. Om hans son H. O. L. se nedan.
Levin, Adolf Astley, läkare, samlare
(f. 1852 24/5), son till P. A. L. Blev med. lic.
i Stockholm 1885, avlade
gymnastiklärarexamen, var 1888—1912 lärare i medicinsk
gymnastik och 1912—20 t. f. överlärare och
prof, i samma ämne vid Gymnastiska
centralinstitutet. L. har därjämte bl. a. varit
in
tendent vid Bie vattenkuranstalt (1888—
1919). Han har författat uppsatser och
skrifter i medicinsk gymnastik, varjämte han
gjort sig känd som framstående numismatisk
och filatelistisk författare samt som
donator av poststämplar och frimärken till
Postmuseet. N. F. S.*
Levin, Herman Olof, kyrkohistoriker
(f. 1862 7/s); jfr släktart. Prästvigdes 1896,
blev lektor i Visby 1897, i Västerås 1902
och i Stockholm (Östermalm) 1905. L., som
blev teol. hedersdr 1917, har författat bl. a.
»Religionstvång och religionsfrihet i Sverige
1686—1782» (1896) och »Den svenska kyrkans
bekännelse i historisk belysning» (1897) samt
utgivit en kyrkohistorisk läsebok (1908).
Levin, Per Axel, läkare (1821—91); jfr
släkfart. Blev 1847
med. dr i Uppsala,
var bruks- och
distriktsläkare vid Bo
i Närke till 1854, då
han övertog
ledningen av Bie
kallvatten-kuranstalt i
Södermanland. Han var en
av vattenkurens
främsta män och verkade
.även för främjande av
folkbildning och
nykterhet. L. författade
skrifter och uppsatser
i vattenläkekonst, hälsovård m. m. (A. W-dtJ
Levin, Poul Theodor, dausk författare
(1869—1929). Blev cand. mag. 1894 och dr
phil. 1898. L. var många år medarb. i
Politiken och från 1918 i Berlingske Tidende.
Han var 1907—09 medred. för Det Ny
Aar-hundrede och från 1910 red. för Tilskueren.
Han utgav några litteraturhistoriska verk
(»Chr. Winther», 1896, »Victor Hugo», 2 bd,
1901—02, »Den naturalistiske roman i
Frank-rig», 1907), skådespel (»Antoinette», 1895,
»Flugten til Amerika», 1914, »Taarnet», 1916,
m. fl.) samt en rad romaner, som med sin
träffande karakteristik av Köpenhamns
borgare och sin kultiverade, något
konventionella livssyn vunnit en stor läsekrets
(»Fa-milien i Danmark», 1911, »Den lykkelige
mand», 1916, »Dagen gryer», 1923, »Det
hem-melige land», 1926, m. fl.). P. E-t.
Lewln-Funcke [-fo^kø], Arthur, tysk
skulptör (f. 1866). Studerade i Berlin, Rom
och Paris. Bland hans arbeten märkas
»Dan-serska» (brons), »Vid källan» (marmorgrupp),
kompositioner med lekande barn samt
porträttbyster och småskulptur. L. öppnade 1901
en konstskola i Berlin. G-g N.
LewFnsky, Josef, österrikisk skådespelare
av judisk börd (1835—1907). Var från 1858
anställd vid Burgteatern i Wien, senare också
som regissör. L. var en av sin tids tekniskt
mest fulländade och på samma gång
ursprungligaste och intressantaste skådespelare i den
klassiska repertoaren. Bland hans roller
märkas Hamlet, Richard III, Jago i »Othello»,
Tartuffe och Mefistofeles i »Faust». G. K-g.
Levinson, Karl Samuel, ämbetsman (f.
1885 2/io). Blev 1908 jur. kand, i Uppsala,
1917 assessor och 1923 hovrättsråd i Göta
hovrätt, 1918 t. f. revisionssekr., 1919 t. f.
byråchef för lagärenden i Finansdep. och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
