Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1083
Lewisham—Lex
1084
särskilt rörande retningsledningen i hjärtat,
klargörandet av hjärtflimmer och
hjärtflad-der samt i fiåga om hudens kapillärer.
Lewisham [lödjom], stadsdel (metropolitan
borough) i s. ö. London; 199,300 inv. (1928).
Lewisit [loisi’t], se Giftgaser, sp. 655.
Levi’sticum, bot., se L i b s t i c k a.
Levlta, Elias, judisk grammatiker och
språkforskare (1477—1549), f. i Bayern. Kom
1508 till Rom, där han författade de flesta
av sina skrifter. De viktigaste äro »Sefer
habbachur» (Den utvalda; 1518), en hebreisk
grammatik, »Masoret hammasoret»
(Traditionens tradition;. 1538; eng. övers. 1867), en
kritik över den heliga texten och dess
avskrivare, samt ordboken »Tischbi» (Tisbiten,
1541). Flera av hans verk äro översatta till
latin. Litt.: J. Winter och A. Wünsche, »Die
jüdische Litteratur», 2 (1894). (P. L.)
Levitatiön, psyk., det (förmenta el.
verkliga) fenomen vid ett mediums trance, som
består i att mediet utan beröring kommer
föremål att lyftas el. eljest rubbas ur sitt
läge. Se Parapsykologi. G. O-a.
Levlter, se L e v i.
Levlticus (näml. li’ber, lat., d. v. s.
levit-boken), 3:e Mose bok, innehåller
ceremonial-lagar. Boken tillhör källskriften Prästkodex.
Jfr Pentateuken. S. H-r.
Levltstäder, se L e v i.
Levka’s el. L e u k a’s, it. Sa’nta Mäu’ra, se
Jo niska öarna.
Levko’sia, äldre namn på Nicosia (se d. o.).
Levnadskostnadsindex, en indexserie,
genom vilken man avser att åskådliggöra
levnadskostnadernas relativa förändringar från
en tidpunkt till en annan. Om
beräkningsmetod m. m. se I n d e x 2. — Den off.
svenska 1., som uträknas av Socialstyrelsen, har
t. v. juli 1914 till basperiod, för vilken tid
kostnaderna angivas = 100. Efter en kraftig
stegring under och närmast efter
världskrigsåren nåddes 1 okt. 1920 höjdpunkten, 281,
varefter en mycket snabb sänkning bragte ned
indexen till 177 den 1 april 1923. De följ,
åren ha utmärkts av ett nästan fullständigt
stillastående, dock med en svag dragning
nedåt. Den lägsta nivån hittills nåddes 1
april 1930 med 165. H. H-n.
Levnadsstandard (eng. standard of life),
mått av nödtorft och bekvämlighet, som
sed-vanemässigt anses tillkomma och därför vara
typiskt för levnadsställning och
levnadssätt inom en folkklass el. ett helt folk. I
senare fallet avses den nivå, på vilken
folkets stora massa lever enl. gängse bruk i
fråga om födo- och njutningsmedel, kläder,
bostad o. s. v. (se E x i s t e n s m i n i m u m).
Då denna senare 1. huvudsaki. beror av
arbetslönens höjd (nominellt i pengar men
reellt även — och framför allt — med
hänsyn till vad man får för pengarna.), följas
numera förändringarna i 1. med statistiska
uppgifter om växlingarna i årslöner och
växlingarna i levnadskostnader, då hänsyn tages
till olika kategorier av kroppsarbetare och
till olika dyrortsgrupper (se
Dyrorts-grupperingar). L. är givetvis olika i
skilda länder samt har undergått och
undergår betydande förskjutningar från
generation till generation, särskilt hos
kulturfolken i nyare tid. — Litt.: E. H. Thörnberg.
»Levnadsstandard och sparkraft» (1915); G.
Bagge, »Arbetslönens reglering genom
sammanslutningar» (1917). E. F. K. S-n.
Levoca [le’våtja], magyar. Löcse, ty.
Leut-schau, stad i ö. Slovakien, vid en biflod till
Hernåd, 60 km n. v. om Kosice; 7,477 inv.
(1921; 68 % slovaker, 19 % tyskar);
biskopssäte. Anlädes på 1100-talet av sachsare;
flera märkliga medeltidsbyggnader, bl. a. den
vackra Sväty Jakubkyrkan och rådhuset.
Levulös, kem., se Sockerarter.
Levy [lè’vi], Louis Nicolaj, dansk
författare (f. 1875), student 1894, sedan
tidningsman. Debuterade med »Breve fra
ensomhe-den» (1898) och har utgivit en rad berättelser
och romaner, bl. a. »Hjemkomst» (1907),
egendomliga, ofta paradoxala själsstudier.
Populärare äro L :s behagfulla, kvicka och känsliga
»Börnerim» (6 samlingar, 1904-—29; vers till
och om barn). P. E-t.
Lévy [levi’], Michel, fransk förläggare
(1821—75), öppnade 1836 i Paris en
bokhandel, som han utvecklade till ett stort förlag,
där fr. o. m. 1850-talet bl. a. en stor del av
Frankrikes främsta vittra författare och
många vetenskapliga utgivit sina verk.
Firman har sedan innehafts av hans broder
Calman L. (d. 1891) och dennes ättlingar.
Levy [lé’vi], Moritz, dansk bankman
(1824—92). Blev 1857 kommitterad i
Nationalbankens direktion, 1861 kungavald dir.,
varefter han till sin död var bankens
egentlige ledare. Att Danmark med lätthet
övergick från silver- till guldmyntfot var L:s
förtjänst.
Lewysohn, Ludvig, rabbin, författare
(1819—1901). Föddes i dåv. preuss. prov.
Posen, blev 1847 fil. dr i Halle, 1848 predikant
vid judiska församlingen i Frankfurt an der
Oder och 1851 i Worms samt var 1859—80
rabbin i Stockholm (han skötte därefter detta
ämbete på förordnande till efterträdarens
ankomst, 1883). Bland L:s många arbeten må
nämnas doktorsavh. »De sacrificiis veteris
testamenti» (1847; i ty. övers., »Die Opfer des
Alten Testaments», 1867), »Die Zoologie des
Talmuds» (1858), »Sabbat- och
festpredikningar, hållna i Stockholms synagoga» (1864),
den första israelitiska predikosamlingen på
svenska.
Lex (plur. lèges), lat., lag, förordning. —
1. Hos romarna namn på anordning,
tillkommen genom folkbeslut, med undantag av
valhandlingar och domar. — L. Aqui’lia
(uppkallad efter förslagsställaren, folktribunen
Aqui-lius) stadgade, att skadeersättning skulle utgå
även vid skada, vållad av culpa (se d. o.). —
L. Falci’dia (efter folktribunen Falcidius),
fal-cidiska lagen, omkr. 40 e. Kr., stadgade, att
ingen skulle få genom legat ge bort mer
än 3/4 av sin förmögenhet. — Lèges el. Lex
duo’decim tabulärum, se Tolv tavlornas
lagar. — L. lülia, juliska lagen,
beteckning för flera olika lagar, utfärdade av lulius
Caesar och av Augustus; särskilt bekant är
äktenskapslagen L. lülia et Pa’pia Poppae’a,
utfärdad för att befordra äktenskap och
motverka barnlöshet. — Om lèges Lici’niae se
L i c i n i u s. — 2. L. ingår i benämning på
flera lagar med ursprung delvis i romersk
rätt, i namn på lagar eller lagförslag,
uppkallade efter förslagsställaren, m. m. — L-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
