Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1085
Lexell—Leygues
1086
commisso’ria, avtal, att pant, som lämnats till
till säkerhet för skuld, skall utan avräkning
övergå i borgenärens ägo, om skulden ej
betalas i rätt tid. — L. in cäsu, lag för ett särskilt
fall. — L. Ka’Uio, se Finland, sp. 376.
— L. lo’ci celebratiönis, se
Internationell privaträtt. — L. non scri’pta,
oskriven lag, sedvanerätt. — L. pätriae, se
Internationell privaträtt. — L.
re’gia, se K o n g e 1 o v e n. — L. Sälica, de
saliska frankernas lag, se Germansk
rätt. — L. ve’neris, se
Könssjukdomar. (K. G. Wn.)
Lexe’11, Anders Johan, matematiker,
astronom (1740—84), docent i Åbo 1763, prof,
i Petersburg 1768 och medlem av ryska
vet.-akad. 1771; utnämndes 1775 till prof, i Åbo
men var tjänstledig till 1780, då han avgick
från denna befattning. L. var en av Eulers
främsta lärjungar och utvecklade bl. a.
teorien för månbanans beräkning. Hans
förnämsta astronomiska arbete är
undersökningen av den 1769 upptäckta kortperiodiska
kometen, som sedan uppkallats efter L. (se K
o-m e t e r). Det visade sig, att kometens bana
utsatts för så betydande
gravitationsverk-ningar från Jupiters sida, att banan redan
1767 radikalt förändrats, varefter till följd
av nya närmanden till nämnda planet den
1779 återigen ändrades så, att kometen sedan
icke kunnat återfinnas. L:s komet är det
klassiska exemplet på kometbanornas
förändringar. L. påvisade också 1783, att den
två år tidigare av Herschel upptäckta
planeten Uranus verkligen var ett planetobjekt och
icke, som förut förmodats, en komet. Ur sina
observationer av 1769 års Venuspassage
härledde L. det för sin tid utmärkta värdet av
8" . 68 för solparallaxen. K. Lmk.
Lexells komet, se Kometer och
Lexell, A. J.
Le’xer, Erich, tysk kirurg (f. 1867), e. o.
prof. 1902 i Berlin, därefter bl. a. 1910—19 i
Jena och från 1928 i München. L. har
företrädesvis arbetat med plastiska operationer
och transplantationer. Bl. a. har han lyckats
med överflyttning av knäled. Hans
huvudarbete är »Lehrbuch der allgemeinen
Chirur-gie» (1903; många uppl.). T. R.
Le’xikon (plur. - i k a), ordbok. — Adj.:
Lexikalisk. — Lexikogräf,
ordboksförfattare. — Lexikogräf 1,
ordboksve-tenskap.
Lexington [le’ksiiiton]. 1. Stad i
Massachusetts, U. S. A., 15 km n. v. om Boston;
7,785 inv. (1925). Här utkämpades 19 april
1775 den strid, som gav signal till
nordamerikanska frihetskriget. — 2. Stad i
Kentucky, U. S. A., vid en biflod till Kentucky
river; 41,534 inv. (1920). Säte för statsuniv.,
gr. 1867 (2,308 stud. 1928). L. ligger i blue
grass-reglonen och är medelpunkt för
områdets handel med lantbruksprodukter samt för
kvarn- o. a. industri i lantbrukets tjänst. —
3. Stad i Virginia, U. S. A., vid North river;
2,870 inv. (1920). Säte för Washington and
Lee univ., gr. 1749 (927 stud. 1927), och
Virginias militärinstitut, gr. 1839, där R. E. Lee
och Stonewall Jackson voro lärare.
Le’xis, Wilhelm, tysk statistiker och
nationalekonom (1837—1914). Blev 1872 e. o.
prof, i nationalekonomi i Strassburg, 1874
ord. prof, i Dorpat, 1876 i Freiburg, 1884 i
Breslau och 1887 i Göttingen. L. var en av
sin samtids främsta
på den matematiska
statistikens område
och utövade ett rikt
författarskap, bl. a. i
»Handwörterbuch der
Staatswissenschaften»,
vars redaktion han
tillhörde. Av
utomordentlig betydelse är
L:s »Zur Theorie der
Massenerscheinungen
in der menschlichen
Gesellschaft» (1877);
även må nämnas »Ab-
handlungen zur Theorie der
Bevölkerungs-und Moralstatistik» (1903). H. G-n.
Leyden [léPdon], nederl. stad, se Leiden.
Leyden [laPdon], Ernst von, tysk
läkare (1832—1910). Blev 1865 prof, i patologi
och terapi i Königsberg, 1872 i Strassburg
och 1876 i Berlin. 1885—1907 var han
föreståndare för med. kliniken på
Charitésjuk-huset i Berlin. Inom den inre medicinen var
han en bland de främsta representanterna för
modern fysikalisk-dietetisk terapi. Bland L:s
arbeten märkas »Klinik der
Rückenmarks-krankheiten» (2 bd, 1874—75). Han
redigerade tills, m. Klemperer sammelverken
»Hand-buch der Ernährungstherapie» (2 bd, 1898; ny
uppl. 1903) och »Die deutsche Klinik» (1900
ff.) samt uppsatte bl. a., tills, m. Goldscheider,
Zeitschrift für Physichalisch-Diätetische
The-rapie (1898). R. T-dt.*
Leyden [léPdon] el. Leiden, L u c a s
van, se Lucas van Leyden.
Leydig [lai’dil$], Franz, tysk anatom
(1821—1908), prof, i Bonn 1875—95, en av
den moderna vävnadsforskningens
banbry-tare. Hans »Lehrbuch der Histologie des
Menschen und der Thiere» (1857) tog full
hänsyn även till de ryggradslösa djuren och
innehöll en mängd nya rön om insekternas
byggnad. Samma värde äga hans
»Unter-suchungen zur Anatomie und Histologie der
Thiere» (1883) och »Zelle und Gewebe» (1885).
Led. av sv. Vet.-akad. 1898. E-k N-d.
Leyds [leids], W i 11 e m Johannes,
politiker i Transvaal (f. 1859). L. föddes på
Java, uppfostrades i Holland, blev 1884 jur.
dr och s. å. Transvaals generalprokui ator,
blev 1888 republikens statssekr. samt 1898
dess representant i Europa med säte i
Bryssel. Under större delen av 1890-talet var L.
president Krügers förnämste utrikespolitiske
rådgivare och arbetade ivrigt för att åt
dennes politik vinna stöd i Europa. V. S-g.
Leyen [läPon], Friedrich von der,
tysk germanist, folkminnesforskare (f. 1873),
prof, i München 1906, i Köln 1920. Bland L:s
arbeten må nämnas sagosamlingarna
»Deut-sches Sagenbuch» (4 bd, 1908—20) och »Die
Märchen der Weltlitteratur» (1912 ff.; tills,
m. P. Zaunert) samt vidare »Das Märchen in
den Göttersagen der Edda» (1899), »Das
Märchen» (1911; 2:a uppl. 1917) och »Geschichte
der deutschen Dichtung» (1926). (E. W-én.)
Leygues [läg], Georges, fransk politiker
(f. 1858), urspr. advokat. Har från 1885
tillhört deputeradekammaren och från 1894 upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
