Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1109
Lieinius—Lidén, J. H.
1110
taga statsjord i besittning ocb bruka statens
beten, det ena konsulatets förbehållande för
plebejerna etc. Men uppgifterna härom äro
ej i allo säkra. Sextius var konsul 366,
Stolo 361. E. St.
Lici’nius, Valerius Licinianus,
romersk kejsare (d. 324). Blev Galerius’
med-kejsare 308 och ärvde 311 dennes område. L.
utfärdade 313 tills, m. Konstantin den store
ett för de kristna gynnsamt toleransedikt.
Efter segern över Maximinus ensam herre
över östra riksdelen, råkade L. 314 i ett
för-lustbringande krig med Konstantin, måste
efter ett nytt krig 323 till denne avstå hela
sitt välde och avrättades 324. (E. St.)
Llcium (lat., solv, knut), textilateljé i
Stockholm, bildad 1904 av Agnes Branting (se d. o.)
och Mimmi Börjeson, f. Lundström. 1913—30
var den förra ensam företagets ledare. 1927
ombildades L. till a.-b. Efter fröken
Bran-tings död (1930) är Sofia Widén L:s
föreståndarinna. Dess specialitet är kyrklig och
heraldisk textilkonst, på vilket område L.
gjort en banbrytande insats (bl. a. skrudar
till Lunds, Linköpings och Uppsala
domkyrkor, Kiruna, Vreta klosters samt flera
Stock-holmskyrkor). A. G-r.
Lick, James, amerikansk industriman och
donator (1796—1876), stiftade bl. a. det efter
honom benämnda observatoriet.
Lickobservatoriet, beläget på Mount
Hamil-ton, Kalifornien, 1.283 m ö. h., stiftades 1875
av J. Lick och fullbordades 1888. L. sorterar
numera under universitetet i Berkeley. Före
upprättandet av Mount Wilsonobservatoriet
(1905) utgjorde L. världens största och bäst
utrustade observatorium. Det är alltjämt av
synnerlig betydelse för den astronomiska
forskningen. K. Lmk.
Li’ctor, lat., se Liktorer.
Lid, socken i Södermanlands län, Rönö
härad, n. om Nyköping; 42,56 kvkm, 652 inv.
(1930). Småbergig skogs- och jordbruksbygd;
i n. v. St. Fjällvedens skogstrakt. 1,180 har
åker, 2,791 har skogs- och hagmark.
Egendomar: Taxinge, Ansta m. fl. Ingår i Ripsa
och L:s pastorat, som skall förenas med
Run-tuna, Strängnäs stift, Nyköpings ö. kontrakt.
Lida, filos., motsatsen till verka; lidande
säges det vara, som är det passiva föremålet
för en verksamhet. G. O-a.
Lida, stad i po. vojevodskapet Nowogrödek,
vid floden Lida (Njemens flodsystem), 85 km
s. om Vilna; 13.401 inv. (1921).
Järnvägsknut. Tobaksindustri. Under världskriget
besattes staden 20 sept. 1915 av tyskarna,
och frontlinjen gick därefter länge s. och s. ö.
om L.
Lidan, å i Västergötland (se karta vid d. o.)
från sjön Grosken (221 m ö. h.) i Grovare
socken, 17 km n. v. om Ulricehamn, till
Kin-neviken av Vänern, vid Lidköping;
flodområde 2,280 kvkm, längd 95 km, disponibel
medelvatteneffekt 12.000 hkr, utbyggd 1,000
hkr. Biåar: från höger Flian, från vänster
Assån.
Lidbeck, svensk släkt. Stamfadern Jacob
Lübeck från Tyskland blev 1640 fällberedare
i Skara. Släktnamnet ändrades till L. av
hans son; om dennes sonson E. G. L. se nedan.
Lidbeck, Anders, universitetslärare (1772
—1829), son till E. G. L. Blev 1790 fil. mag.
i Lund och s. å. docent i naturalhistoria.
Han förordnades 1795 att hålla estetiska
föreläsningar vid univ., blev 1799 bibliotekarie
där och 1801 prof, i estetik. Som sådan stödde
sig L. huvudsakligen på engelska och tyska
estetiker. Han inlade stora förtjänster om
univ.-bibl. och gynnade Tegnérs framkomst
vid akademien. L. äktade 1807 den
framstående sångerskan Brita Catharina
Munck af Rosenschöld (1788—1864).
Lidbeck, Eric Gustaf, botanist (1724—
1803). Lärjunge till Linné, vilken han
åtföljde som sekr. på västgötaresan, blev L.
1748 docent i botanik i Uppsala, 1750 med.
adjunkt i Lund och 1756 prof, i
naturalhistoria. L. främjade mycket botaniska
trädgården i Lund, ivrade för potatis- och
trädgårdsodling i Skåne samt insände flera
meddelanden till Vet.-akad., där han blev led.
1755. E-k N-d.
Liden, socknar, se In dals-Liden och
Ädals-Liden.
Lidén, Bror Per Evald,
språkvetenskapsman (f. 1862 3/io). Blev 1895 fil. lic. och
docent i indoeuropeisk språkvetenskap i
Uppsala och 1899 prof, i jämförande
språkforskning med sanskrit vid
Göteborgs högskola.
L. ledde
undersökningarna av
Västergötlands folkspråk
1897—99. Han blev
fil. hedersdr i
Uppsala 1907. Bland L:s
skrifter, nästan
uteslutande etymologis-ka, må nämnas
»Ar-menische Studien» (i
Göteborgs Högskolas
Ärsskr. 1906) och
»Studien zur tocharischen
Sprachgeschichte» (ibid. 1916;
inbjudningsskrift). På L:s 50-årsdag tillägnades honom
festskriften »Xenia Lideniana».
Lidén, Johan Henrik, lärd, donator
(1741—93). Blev student i Uppsala 1758 och
amanuens hos J. Ihre 1759. L. samlade vid
unga år ett utvalt bibliotek, tog 1761 fil.
kand.-examen, var
sedan informator i
Finland och återkom på
hösten 1763 till
Uppsala. Där blev han
1764 fil. mag. efter
att ha försvarat första
delen av sin
»Histo-riola litteraria
poeta-rum suecanorum», där
han uppdrog
grundlinjer för svenska
vitterhetens historia. 1765
utgav han ytterligare
två dir av nämnda
verk samt blev docent i lärdomshistorien och
amanuens vid bibi. 1768—70 besökte L.
Danmark, Tyskland, Holland, England och
Frankrike. Knappt hemkommen, utnämndes han
till historiarum adjunkt i Lund men kvarhölls
av svår gikt i Uppsala, tog avsked och flyttade
1777 till Norrköping, där han levde
uteslutande för litteraturen. Han fick 1779
professors titel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
