Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lidköping - Lidköping—Håkantorps järnväg (H. L. J.) - Lidköping—Kållands järnväg (L. J.) - Lidköping—Skara—Stenstorps järnväg (L. S. S. J.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1117
Lidköping—Lidköping—Skara—Stenstorps järnväg
1118
Lidköping under senare delen av 1600-talet. Kopparstick i »Suecia antiqua et hodierna» efter teckning av
Erik Dahlbergh.
Lidköpings vapen.
I gyllene fält en på tron
sittande, rödklädd biskop
(S:t Lars) med mitra på
huvudet, höger hand
välsignande, i vänster hand
kräklan.
Lidköping, stapelstad i Skaraborgs län, vid
Lidans utlopp i Kinneviken av ■Vänern; 15.36
kvkm, därav 15,23 kvkm land, 9.061 inv. (1930).
— L. är länets förnämsta industri- och
jord-brukshamn, jämte
Skara huvudort för
jordbruksbygden kring
Lidan och Kinneviken
samt knutpunkt för
Kinnekulle—L:s, L.—
Håkantorps,
L.—Skara—Stenstorps och L.
—Kållands järnvägar.
Av Lidan delas L. i
Gamla staden i ö. och
Nya staden i v., båda
regelbundet
rektangulärt bebyggda kring
var sitt planterade
torg och L:s
öst-västliga huvudgata, i ö.
kallad Skara-, i v.
Stenportsgatan (se
kartan). Vid torgen,
som förbindas av Stora
bron, uppf. 1914—15,
ligga stadens rådhus, banker och stadshotell. I
Gamla staden märkes Nicolaikyrkan, uppf. 1850
—53, i n. ö. den ålderdomliga stadsdelen
Sund-beckslyckan, som jämte prostgården skonades
vid 1849 års brand. På Nya stadens väldiga
torg står »gamla rådhuset», urspr. ett jaktslott,
1672 flyttat till L. från Läckö av M. G. De
la Gardie och 1676—1882 använt som
rådhus, nu polisstation, saluhall,
hautverksmu-seum etc. I s. märkas tingshuset (uppf. 1902)
samt Stadsträdgården (med byst av
Wenner-berg) och Esplanaden. Bostadshusen äro i
allm. av trä. Strandområdet i n. har under
1900-talet upplåtits för industribebyggelse.
1927 omfattade industrien 31 arbetsställen
och 1,353 arb. Främst märkas L:s mek.
verkstad, två sågbladsfabriker, L:s porslinsfabrik
(340 arb.), råsockerfabrik och raffinaderi,
tillhörande Mellersta Sveriges sockerfabriks-a.-b.
(se d. o.), som har huvudkontor i L., samt L:s
södra och L:s norra tändsticksfabrik. L. har
vattenverk med vattentorn (1900—01), gasverk
(1902) och elektricitetsverk med anslutning till
kraftledning från Gullspång. I L:s hamn
(kajlängd 700 m, djup 4—5 m) ankommo och
avgingo 1927 1,504 fartyg om tills. 123,333
nettoton, därav 94 st. om 25,653 i
utrikes fart. Tullkammare och sjömanshus. I
L. finnas samrealskola, elementarläroverk
för flickor (upphör 1935), stort länslasarett,
epidemisjukhus, sparbank och tre
bankkontor. Tidningar: Lidköpings Tidning
Vestgöta-Posten (konservativ) och
Nya Lidköpings-Tidningen
(liberal), båda 2 ggr i veckan. L:s tax.-värde å
fast egendom utgjorde 1928 31.807,100 kr.,
den bev.-tax. inkomsten 9,940,360 kr.
Tillgångar 1 jan. 1928 5,926,200 kr., skulder
3,536,548 kr. L. utgör en församl., som är
pastorat i Skara stift, Kållands kontrakt.
Litt.: K. Schröder, »Lidköping, Kinnekulle,
Läckö» (1921). G. R-1L
Historia. L:s äldsta kända privilegiebrev
är utfärdat 21 juni 1446 av ^Kristofer av
Bayern Trol. var dock L. stad tidigare.
Gustav Vasa påbjöd 1560 med anledning av
en förödande brand 1553, att borgarna skulle
flytta över till Huvudnäs (där 1642
Vänersborg anlades) — en flyttning, som emellertid
ej blev av. 1651 gavs L. som förläning åt
greven av Läckö Jakob De la Gardie men
återgick 1655 till kronan. I ersättning fick
den nye greven Magnus Gabriel De la Gardie
rättighet att anlägga en stad på »sitt område,
i närheten av Lidköping», och 1672 började
han bebygga Lidans v. strand mitt emot L.
Nya staden hade till en början egen
borgmästare, tillsatt av De la Gardie; 1683 lades
L. som en enhet under kronan. Nästan hela
Gamla staden ö. om ån brann upp 1849.
Litt.: K. Schröder, »L.» (i »Sveriges städer»,
bd 4, 1921). (A. S-n.)
Lidköping—Håkantorps järnväg (sign. H.
L. J.), spårvidd 0,891 m, 28.9 km lång,
förbinder Lidköping (Kinnekulle—Lidköpings,
Lidköping—Kållands och Lidköping—Skara
—Stenstorps järnvägar) dels med Håkantorp,
27,8 km (Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga
och Västergötland—Göteborgs järnvägar), och
dels med Svartbäcken, 1,1 km. Den
förstnämnda linjen öppnades för allmän trafik
1877, den sistnämnda 1874. F. P.
Lidköping—Kållands järnväg (sign. L. J.),
spårvidd 0,891 m, 27,4 km lång, öppnad för
allmän trafik 1908, förbinder Lidköping med
Tun och har i Lidköping anslutning till
samtliga Lidköpingsbanorna. F. P.
Lidköping—Skara—Stenstorps järnväg (sign.
L. S. S. J.), spårvidd 0,891 m, förbinder dels
genom eget spår, 49,o km, Stenstorp (Statens
järnvägar och Hjo—Stenstorps järnväg) med
Axvall (Skövde—Axvalls järnväg)—Skara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
