Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1119
Lidköping—Tuns järnväg—Lidner
1120
(Skara—Timmersdala järnväg)—Svartbäcken
och dels genom användande av Lidköping—
Håkantorps järnvägsspår Svartbäcken med
Lidköping (1,1 km). Öppnades för allmän
trafik 1874. Trafikeringen ombesörjes av
Västergötland—Göteborgs järnvägs-a.-b. F. P.
Lidköping—Tuns järnväg, ofta
förekommande benämning på L i d k ö p i n g — K å
1-1 a n d s järnväg (se d. o.).
Lidman, svensk släkt, känd från 1500-talet.
Peder (d. 1072) i Torrsjö, Flishults socken
(Småland), var riksdagsman i bondeståndet.
Hans sonson riksdagsmannen Peder
Larssons (1720—85) i Lidhult barn antogo
namnet L. En av dem var prosten Sven L. (d.
1823), fader till S. F. L. (se nedan). Den
sistnämndes son lektorn och kaptenen Peder
Gustaf Samuel L. (1824—97) inlade stor
förtjänst om Västerås stad genom
omskapande av Djäkneberget till park (se
Västerås). Om P. G. S. L:s brorson
författaren Sven L. se nedan.
Lidman, Carl, skolman, kommunalman (f.
1861 23/ia). Blev 1883 lärare vid Maria
församlings folkskola i Stockholm och var där
1905—19 överlärare. 1922—29 var L. andre
folkskolinspektör i Stockholm och har
tidtals tjänstgjort som förste folkskolinspektör
och som undervisningsråd i Skolöverstyrelsen.
L. har varit medutgivare av en mycket
använd »Folkskolans geografi». Han anordnade
1904 svenska undervisningsavd. vid
världsutställningen i S: t Louis och har tagit
verksam del i organiserandet av de nordiska
skol-mötena sedan 1900 och de akademiska
sommarkurserna i Stockholm sedan 1907. L. har
tillhört Stockholms stadsfullmäktige 1908—12
och från 1914. Han var ordf. 1918—24 i
Liberala föreningen och 1921—29 i Sveriges
allmänna folkskollärareförening. Gl.
Lidman, Sven, författare (f. 1882 30/6);
se släktartikeln. Avlade 1901 jur.-fil.
kand.-examen i Uppsala och blev 1903
reservunderlöjtnant. L.
väckte först
uppmärksamhet som
lyriker med
diktsamlingarna »Pasifae»
(1904), »Primavera»
(1905), »Källorna»
(1906), »Elden och
altaret» (1907) och med
versdramerna
»Impe-ria» (1907) och
»Härskare» (1908). Hans
dikter uppenbarade
ett rikt men också
obehärskat
ungdom
ligt känsloliv. De forngrekiska motiven
behandlades stundom med poetisk glans,
stundom med överlastad ordprakt. Mannen i
poeten vaknade i L:s första prosaroman,
»Stensborg» (1910), en uppgörelse med ungdomens
sinnliga känslorus. Den inledde
Silfver-stååhlromanerna, fortsatta med »Thure
Gabriel Silfverstååhl» (s. å.), som väckte
uppseende genom skildringar från 1905,
»Köpmän och krigare» (1911), som ger interiörer
från svensk och judisk finansvärld i
Stockholm, »Carl Silfverstååhls upplevelser» (1912)
och »Tvedräktens barn» (1913), en roman från
Gustav IV Adolfs tid. L. dyrkar i dessa
ro
maner traditionen, fosterlandet, den genom
släktleden uppburna pliktkänslan. Under
världskriget hörde L. till aktivisterna och var
red. för deras organ Svensk Lösen (1916—18).
Under hans traditionalism låg en djupare
åder, den religiösa; den bröt fram i »Huset
med de gamla fröknarna» (1918), L:s bästa
roman, och i »Såsom genom eld» (1920). L:s
romaner visa en saftig och omedelbar
skild-rartalang och en rik, stundom skarpsynt
män-niskoteckning, ofta utbrytande i drastisk
satir. L. övergick 1921 till pingstvännerna.
Han har utgivit flera samlingar religiösa
betraktelser: »Bryggan håller» (1923),
»Personlig frälsning» (1924), »Betlehemsstjärnan och
båglampan» (1926), »Förgängelsens trälar och
frihetens söner» (1928). De innehålla
klarsynta analyser av det moraliska livet och
visa en vunnen sinnets jämvikt. 1921 utgav
han en övers, av Augustinus’ bekännelser. L.
är sedan 1922 red. av Evangelii Härold och
har utövat omfattande predikoverksamhet.
Se O. Levertin, »Svensk litteratur», I (1908),
och Fr. Böök, »Resa kring svenska parnassen»
(1926). J.L-t.
Lidman, Sven Fredrik, författare, präst
(1784—1845); se släktart. Blev fil. dr i
Uppsala 1806 och docent i arabisk filologi 1811,
legationspredikant i Konstantinopel s. å.,
lektor i Linköping 1817, domprost där 1824 och
teol. dr 1831. L. var riksdagsman 1828—30
och 1834. Som student var han led. av
Vitterhetens vänner, senare av Götiska
förbundet och bidrog till Iduna med antikvariska
Bengt Lidner. Färglagt stålstick i Kungl. biblioteket.
Lidner, Bengt, skald (1757 16/3—93 4/i).
I sitt tredje år miste L. sin fader men
omhändertogs kärleksfullt av sin herrnhutske
styvfader, tjänstemannen vid Ostindiska
kompaniet Samuel Aurell, som efter L :s moders död
(1771) snart gifte om sig. L. gick i skola i
födelsestaden, Göteborg, och vart student i
Lund 1774. Redan 1772 fick han en dikt
tryckt och var både i Göteborg och Lund en
anlitad tillfällighetsskald i konventionell och
alltmer sentimental anda. Lund, där L. upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
