Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1159
Liljestrand—Liljeväxter
1160
(Japan) äro rätt härdiga på kalljord i
Sverige. L:s arter fordra väl dränerad, lätt jord
och riklig fuktighet om sommaren. I lera
ruttna lökarna om vintern. Se färgplansch
och litt. vid art. Liljeväxter. E. S-g.
Liljestrand, Göran, fysiolog och
farma-kolog (f. 1886 Blev med. lic. 1915, med.
dr 1917, docent s. å. i fysiologi, 1923 i
fysiologi och farmakologi och prof, i farmakologi
1927, allt vid Karol.
inst. L. är bl. a. sekr.
i medicinska
Nobelkommittén (1918). Han
har behandlat
andningens fysiologi och
det respiratoriska
gasutbytet (bl. a. i sin
gradualavh.,
»Untersu-chungen über die
At-mungsarbeit», 1917,
»Chemismus des
Lung-engaswechsels» och
»Physiologie der
Blut-gase» i »Handbuch
der normalen und pathologischen
Physiologie»), vidare sportens och blodomloppets
fysiologi (hjärtats minutvolym under olika
förhållanden) o. s. v. L. har även bearbetat
talrika farmakologiska spörsmål, bl. a. lungans
genomtränglighet för ammoniak efter
införande av sådan i blodet, verkan av små
alkoholdoser samt förekomsten av alkohol i
ut-andningsluften och dess förhållande till
alkoholmängden i blodet med hänsyn till
möjligheten att konstatera alkoholförtäring t. ex.
hos motorförare. C. G. S.
Liljewalch (L i 1 j e v a 1 c h), svensk släkt,
härstammar från Kärda socken (Småland).
Löjtnanten Christian Månsson
Liljewalch (1653—1726) var farfars far till
bl. a. med. prof. Carl Fredrik
Liljewalch (1770—1844) i Lund. Om dennes
brorson C. F. Liljevalch (d. 1870) och hans
söner E. O. Liljewalch och C. F. Liljevalch
j:r se nedan. De två sistnämndas bror Tom
(Thomas) Decimus Liljewalch (1840—
1904) blev 1870 ord. stadsmäklare i
Stockholm och inträdde 1893 i Riksbankens
styrelse (vikarierande deputerad till 1901).
Liljevalch, Carl Fredrik, affärsman,
industriidkare (1796—1870). L., som bedreV
en omfattande träindustri i Stockholm, har
främst blivit känd genom den betydande
insats för ett bättre
tillvaratagande och
utnyttjande av
Norrlands inhemska
försörjningsmöjligheter,
till vilken 1820-talets
nödår i Norrbotten
och Västerbotten
uppkallade honom. Han
utverkade på
1830-talet räntefria lån av
kronan mot
förbindelse att genom
industriella anläggningar öppna nya för-
värvsmöjligheter för den nödställda
befolkningen i dessa landskap. Resultatet härav
blev skapandet av flera fabriker, skeppsvarv
och sågverk, men själv åsamkade sig L. be-
tydande förluster. Han utsändes 1844 för att
studera handelsförhållandena i Östasien och
lyckades 1847 få till stånd en handelstraktat
mellan Sverige-Norge och Kina. L. var
sedermera disponent för ett myrodlingsbolag
på Gotland. (E. Spr.)
Liljevalch, Carl Fredrik, j : r,
affärsman, donator (1837—1909), son till C. F. L.
Grundade det stora norrländska
Bergviks-bolaget och, tills, m.
engelska kapitalister,
Grängesbergs
gruv-a.-b. och Trafik-a.-b.
[-Grängesberg-Oxelö-sund.-]
{+Grängesberg-Oxelö-
sund.+} Både under sin
livstid och genom sitt
testamente gjorde L.
betydande donationer,
bl. a. till
upprättande av Biologiska
museet i Stockholm, till
Sveriges
kontoristförening, Handelshögskolan i Stockholm,
Upp
sala univ., Stockholms högskola m. m. Se
även Liljevalchs konsthall.
Liljewalch, Edvard Olof, affärsman,
kommunalman (1833—1915), son till C. F.
Liljevalch. Är främst känd som stiftare 1870
av Bärgnings- och dykeri-a.-b. Neptun, vars
verkst. dir. han var till 1901. Han var 1886
—1906 stadsfullmäktig i Stockholm samt
innehade åtskilliga andra kommunala uppdrag.
Liljevalchs konsthall, utställningsbyggnad
i Stockholm, uppkallad efter grosshandlaren
Carl Fredrik Liljevalch j :r (se d. o.), som i
sitt testamente givit utredningsmännen rätt
att bestämma över eventuellt överskott av
kvarlåtenskapen. De bestämmande valde att
i enlighet med L:s intressen använda
överskottet (omkr. 500,000 kr.) till en
utställningsbyggnad. Tomt på Djurgården nedanför
Hasselbacken uppläts av Stockholms stad, där
en byggnad uppfördes efter ritningar av
arkitekt C. G. Bergsten. Den invigdes 1916, och
t. o. m. maj 1930 ha där anordnats nära 100
utställningar, huvudsaki. av svensk och
utländsk modern konst och konstindustri.
Konsthallen är överlämnad som gåva till
Stockholms stad; förvaltas av en styrelse, utsedd
av drätselnämnden. Se bild sp. 1162. G-gN.
Liljeväxter, Liliäceae, Liliacéer, typisk
mono’kotyledon växtfamilj. Det vanl.
översittande fruktämnet (frukt: trerummig
kapsel el. bär) omges av en oftast sexbladig,
kronliknande kalk och sex ståndare,
fördelade på två kransar. L. äro övervägande örter
med rotstock el. lök, mera sällan buskar el.
träd. Deras omkr. 2,700 arter förekomma
talrikast på de varmtempererade zonernas
stäpper. I Sverige finnes ett 20-tal vilda
arter, de flesta vårväxter. Familjen indelas
i 12 underfam., av vilka blott de viktigaste
här anföras. G i f 11 i 1 j o r, Melanthioideae,
omfatta släktena 7’ofieldia, Bulbocodium (se
dessa ord), Colchicum (se Tidlösa och vid
stående färgplansch), Narthecium,
Schoeno-caulon och Veratrum. Myrlilja,
Narthecium ossifragum, omkr. 2 dm hög, giftig ört
med gula kalkblad, förekommer i kärr och
myrar i s. och v. Sverige. Fröna av
Schoeno-caulon officinale (Sabadilla officinalis), från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
