Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1165
Lilla hjärnan—Lille
1166
tills alla sjukdomstecken
försvunnit, vanl. 3—4 år.
Värden är kostnadsfri för
medellösa. En efterforskning (1925)
visade, att omkr. 80 % av de
utskrivna barnen utvecklat
sig normalt, såväl
kroppsligen som andligen. — Dylika
s. k. W e 1 a n d e r h e m ha
sedan inrättats i Göteborg
och Malmö, i Danmark och
Norge. K. M-s.
Lilla hjärnan, se H j ä r n a,
sp. 1101 och 1105.
Lilla Isie, socken i
Malmöhus län, Vemmenhögs härad,
på Söderslätt, vid
östersjökusten, v. om Smygehuk; 8,67
kvkm, 694 inv. (1930). 716
har åker, skog saknas. Vid
kusten Böste fiskläge. Ingår
i ö. Torps och L. pastorat i
Lunds stift, Vemmenhögs kontrakt.
Lilla justitiekonseljen, se Statsråd.
Lilla Karlsö, se K a r 1 s ö.
Lilla kreditlvet, se K r e d i t i v 3.
Lilla kretsloppet, se Blodomlopp, sp. 543.
Lilla kriget (sp. guerilla) el.
Gerillakrig, sammanfattande namn på
krigsföretag, som ej avse ett omedelbart besegrande
av fienden utan närmast ha till syfte att
tillfoga honom skada och därigenom försvåra
hans rörelser (t. ex. förstörande av vägar och
broar, avbrytande av fiendens förbindelser,
anfall mot transporter o. s. v.). Se vidare
F r i k å r.
Lilla Kumänien, se K u m a n e r.
Lilla Lule älv, se L u 1 e älv.
Lilla Malma, socken i Södermanlands län,
Villåttinge härad; 78,96 kvkm, 1,195 inv.
(1930). Genomlöpes i ö. av Malmköpingsåsen.
2,103 har åker, 4,815 har skogs- och hagmark.
Egendomar: Eneboga, Fräkentorp och Grinda.
L. församl., som även omfattar Malmköping
(se d. o.), tills. 81,14 kvkm, 2.092 inv., ingår
i Dunkers och L. pastorat i Strängnäs stift,
VilFttinge kontrakt.
Lilla Mellösa, socken i Södermanlands län,
Villåttinge härad, kring Ilälleforsån och
Mellösasjön m. fl. sjöar n. om Flen; 125.04
kvkm, 2,866 inv. (1930). 2.489 har åker,
8,723 har skogs- och hagmark. Egendomar:
Yxtaholm och Hällefors (se d. o.) bruk. Ingår
i L. och Flens pastorat, Strängnäs stift,
Villåttinge kontrakt.
Lilla Namalandet el. Lilla N a m a q u
a-landet, landskap s. om Oranjeflodens
mynning. Ingår i Cape of Good Hope.
Lilla ofreden, i Finlands historia den tid
av ryskt välde, som under kriget 1741—43
följde efter kapitulationen i Helsingfors 24
aug. 1742 till freden i Åbo 7 aug. 1743.
Förvaltningen leddes av Balthasar v.
Campen-hausen som rysk generalguvernör. Våld och
utpressning förekommo särskilt i s. v.
Finlands skärgårdssocknar. M. G. S.*
Lilla oktaven, även kallad »ostrukna
oktaven», den andra i ordningen efter den på
pianot lägsta el. kontraoktaven. Tonernas
namn skrivas med lilla alfabetet. Jfr Oktav.
Lill-Armenien, se Å r m e n i e n, sp. 99
och 104.
Gamla börsen i Lille.
Lilla Sankt Bernhard, alppass, se A 1 p v
ä-g a r och Sankt Bernhard.
Lilla Schiitt, se Donau, sp. 1152.
Lilla Sjöfallet, se S u o r v a.
Lilla Slavsjön, eng. Lesser Slave lake, sjö i
mellersta Alberta, Kanada. Avflyter genom
Lilla Slavfloden till Athabaska river
(se d. o.). 1,160 kvkm, största djup 3 m.
Ulla Slågarp, socken i Malmöhus län,
Skytts härad, n. om Trälleborg på den här
mycket backiga och på smärre
vattensamlingar rika Söderslätt; 17,05 kvkm, 773 inv.
(1930). 1,655 har åker, skog saknas. Ingår i
V. Alstads, Fru Alstads, Stora Slågarps och
L:s pastorat i Lunds stift, Skytts kontrakt.
Lilla Valaklet el. O 1 t e’n i a, landsdel i
s. v. Rumänien, se V a 1 a k i e t.
Lilla vattenormen, Hy d rus, stjärnbild
nära s. polen, belägen mellan Oktanten och
Eridanus.
Ulla Värtan, se V ä r t a n.
Lille [lil], flam. Ryssel, huvudstad i fr.
dep. Nord, vid Deüle; 201,921 inv. (1926). L.
ligger på den bördiga flandriska slätten och
är en av n. Frankrikes viktigaste
trafikknutpunkter. Staden har vuxit upp kring en
gammal borg; där ligger nu katedralen
Notre-Dame-de-la-Treille, en storslagen gotisk
basilika, som påbörjades i mitten av 1800-talet
men ännu icke fullbordats. Kring denna
utbreder sig den lugna, aristokratiska delen av
gamla staden, med många gamla byggnader,
fram till Grande-Place med gamla börsen,
från mitten av 1600-talet. De nya
stadsdelarna utbreda sig på andra sidan om
Boulevard de la Liberté, som genomtvärar L. från
Gare des Marchandises till det av Vauban
uppförda citadellet på motsatta flodstranden. L.
är säte för en biskop (sedan 1913), ett
stats-univ., gr. 1562 (2,948 stud. 1926—27), ett
katolskt fritt univ., gr. 1876 (omkr. 600 stud.),
Institut industriel du Nord de la France
(1872) och flera lärda sällskap. Bland stadens
museer må framhållas det till statsuniv.
anslutna stenkolsmuseet, gr. 1907, och de i
Palais des beaux-arts inrymda konstmuseet
(skulptur, arkeol. föremål och målningar) och
Musée Wicar med teckningar av italienska
o. a. mästare.
L. är medelpunkten för Flanderns handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
