Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lille - Lille, Axel Johan - Lillehammer - Lilleström - Lillhärad - Lillhärdal - Lillie, släkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1167
Lille, A. J.—Lillie
1168
Utsikt över Lillehammer.
(spannmåls- m. m.) och industri, vilken
omfattar linnespetsar och -tyger, sytråd,
bom-ullsband, konfektionsartiklar, maskiner
(Com-pagnie de Fives-Lille sysselsätter mer än 3,000
arb.), tobak m. m. E. L-r.
L. tillhörde under medeltiden de flandriska
grevarna, sedan deras arvtagare av husen
Burgund och Habsburg till 1667, då staden
erövrades av Ludvig XIV. Den var tidigare
en viktig gränsfästning men försummades
senare, och forten lämnades vid krigsutbrottet
1914 obesatta. Efter en kraftig beskjutning
inträngde tyskarna i staden 12 okt. s. å. och
erövrade den 13 okt. efter förbittrade
gatustrider. Senare anfölls L. upprepade gånger
av engelsmännen, men först 18 okt. 1918
kunde de besätta den då av tyskarna
utrymda staden. L.af P.
Lille, Axel Johan, finländsk publicist
(1846 28/s—1921 28/e), son till teol. prof, i
kyrkohistoria i Helsingfors Bengt Olof L.
(1807—75), vilken deltog i utarbetandet av
förslag till svensk
psalmbok 1857 och
1869. L. kom som
student under inflytande
av den svenska
nationella väckelsen, ledd
av A. O.
Freuden-thal i Nyländska
studentavdelningen, vars
kurator L. var 1880
—88. Han disputerade
för jur. utr.
doktorsgrad 1882, ägnade sig
åt publicistiken och
blev 1883 huvudred,
för den nygrundade, svenskt betonade
tidningen Nya Pressen. Tidigare hade han hört
till red. av Vikingen och Viborgs Tidning.
Nya Pressen, som med ihärdighet och
oräddhet kämpade för landets konstitutionella
rättigheter, indrogs 1900, och L:s nya
tidning Dagligt Allehanda drabbades av
samma öde 1901, varefter L. 1902—05 vistades
i Sverige. För den återupprättade Nya
Pressen (från 1914 Dagens Press) stod L.
i spetsen 1906—17. L. deltog i det
politiska livet även som lantdagsman i
borgarståndet 1885—1900 och som grundare av
Svenska folkpartiet, vars ordf,
och ledande själ han var 1906
■—17. Han var finländska
regeringens pressrepresentant i
Stockholm 1918—19 (artiklar
samlade i »Ett halvt år såsom
Finlands pressrepresentant i
Sverge», 1919). 1918 blev han
verkst. dir. i Städernas all
männa brandstodsförening.
Kort före sin död
offentliggjorde han det på ett
väldigt material grundade
verket »Den svenska
nationalitetens i Finland
samlingsrö-relse» (1921); själv framstod
han genom sin outtröttliga
skriftställarverksamhet, sin
kärlek till svenska språket
och den svenska kulturen
samt sin brinnande
patriotism som personifikationen
av denna nationalitetsrörelse. H. E. P.
Lillehammer, stad i Opland fylke, Norge,
på ö. stranden av nordligaste Mjösen, vid
mynningen av Gudbrandsdalen; 5,373 inv.
(1929); 180 m ö. h. Huvudort för
Gudbrandsdalen, säte för fylkesman, station vid
Dovre-banan och nordlig ändpunkt för
ångbåtstrafiken på Mjösen. Genom L. iflyter Mesna elv,
som ö. om staden bildar vackra fall, delvis
utbyggda; bland industriföretag märkas
Mesna bruk (lantbruksmaskiner) och G. Larsens
välkända pipfabrik. I utkanten av L. ligger
M a i h a u g e n s bygdemuseum för
Gudbrandsdalen, gr. 1887 av tandläkaren A.
Sand-vig, 1900 inköpt av Selskabet for
Lillehammer bys vel och 1904 öppnat för allmänheten.
Samlingarna omfatta mer än 10,000
katalognummer, däribland 75 gamla byggnader. L.
är uppskattad turist- och luftkurort; invid
L. flera sanatorier. L. anlades 1827. Litt.:
Th. Frölich, »L:s historie 1827—1918» (1919);
uppsats om Maihaugen i Jorden Runt 1930.
Lilleström, herred i Akershus fylke, Norge,
kring nordändan av sjön Öieren, ö. om Oslo;
5,07 kvkm, 5,741 inv. (1920). Tättbefolkat
träindustridistrikt. Huvudort är den
stadsmäs-sigt bebyggda, i stark utveckling stadda
trafikknuten Lilleström, där Kongsvinger- och
Hamarbanorna till Oslo förenas.
Lillhärad, socken i Västmanlands län,
Tü-hundra härad, n. v. om Västerås; 50,48 kvkm,
507 inv. (1930). Tillhör i s. Mälarslätten, i
n. v. Bergslagssluttningens skogstrakter. 1,011
har åker, 3,111 har skogs- och hagmark.
Pastorat i Västerås stift, Munktorps kontrakt.
Lillhärdal, socken i Jämtlands län, Svegs
tingslag; 2,452,80 kvkm, 1,900 inv. (1930).
Omfattar sydligaste Härjedalen (se d. o., med
kartor och plansch) kring Härjån och dess
biåar och når i Sömlinghågna i n. v. 1,196 m
ö. h. 367 har åker, 216,255 har skogs- och
hagmark. Pastorat i Härnösands stift,
Härjedalens kontrakt.
Lillie, svenska frälsesläkter.
1. Flera svenska medeltidsätter förde en
lilja i vapnet, däribland släkten L. af
Greger Mattssons ätt (se Lilja 2). Den
tidigare till denna släkt hänförda s. k. L ö
v-s t a d sätten L. anses numera vara en
annan släkt, känd från 1510. Den utgick på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
