- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 12. Krageholm - Lissa /
1191-1192

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linberedning - Linbråkning - Lincoln (England) - Lincoln (Nebraska) - Lincoln, earl av, titel - Lincoln, Abraham

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1191

Linbråkning—Lincoln

1192

Katedralen i Lincoln, England.

kas linhalmen i fria luften, vid behov med
eftertorkning i bastu el. torkrum med
uppvärmd luftström. Tågorna frigöras från de
genom rötningen lossade veddelarna (s k
ä-vorna) genom b r åkning, som vid
hemberedning plägat ske genom bultning med en
linklubba (linhammare) el. med
handlinbråka, i vilken halmen sönderbrytes
mellan ett fast understycke, försett med tre
skenor, och ett med detta genom en tapp
rörligt förenat överstycke med två lister, som
svara mot mellanrummen i understycket. Vid
fabriksmässig beredning sker bråkningen
vanl. på bråkningsmaskiner mellan räfflade
valsar. De skävor, som ej fallit av vid
bråk-ningen, avstrykas genom skäktning med
en s k ä k t k n i v el. svingeln på en s k ä k
t-, s to 1 el. på skäktmaskin. Ur de sålunda
rensade tågorna avskiljas b 1 å n o r (korta tågor)
genom häcklin g, i det att linet dragés
genom en med långa ståltaggar besatt h ä c
k-1 a, varvid även tågorna ytterligare uppdelas
och läggas redigt intill varandra. Vid
industriell 1. användas häcklingsmaskiner. Blånor
användas till spinning av grövre garn,
blån-garn el. blaggarn. Jfr uppsats av R. Jirlow i
Fataburen 1924.

Linbråkning, se Linberedning.

Lincoln [li’nkon], huvudstad i eng.
grevskapet Lincolnshire, bildar eget
stadsgrev-skap (county borough), vid Witham; 65.550
inv. (1928). Biskopssäte. L. ligger på
sluttningen av en kulle, krönt av katedralen
(Minster), i early english (se Engelsk
konst, sp. 823 och 824 samt pl. 2), en av
Englands vackraste kyrkor. L. äger många
minnesmärken av romersk och äldre engelsk
arkitektur (jfr Bostad, bild 12),
grupperade kring katedralen och slottet (jfr Borg,
sp. 847), vilket grundlädes under Vilhelm Er-

övraren. Tillverkning av maskiner och
lantbruksredskap; spannmåls- och
kreatursmarknader. — L. var stad redan på den keltiska
tiden. Av romarna kallades den Lindum
co-lonia. Vid L. blev Stefan av Blois 1141
besegrad och tillfångatagen av Matildas parti
under Robert av Gloucester.

Lincoln [li’rikøn], huvudstad i Nebraska,
U. S. A., på en bördig prärie, 80 km v. om
Missouri river; 71,100 inv. (1928). L. anlades
1867 och blev huvudstad 1869. Sedan 1922
pågår byggandet av ett stort nytt
statscapi-tolium. L. är säte för statsuniversitetet, gr.
1869 (11,735 stud. 1928—29), och flera
högskolor. Betydande spannmålshandel; industrien
omfattar trävaror, konfektionsartiklar m. m.

Lincoln [IFrjkøn], earl av, engelsk
adelstitel, som på medeltiden bars av bl. a. Edvard
I:s brorson Thomas av Lancaster och med
Henrik IV kom till kronans bärare. Edvard IV
gav den 1467 till sin systerson John De la
Pole (se d. o.); 1525 gavs den åt Henrik VIIDs
systerson Henry Brandon. Sedan 1572 bäres
den inom ätten Clinton (se d. o. och N e
w-c a s 11 e, hertigar av). V. S-g.

Lincoln [li’nkon], Abraham, Förenta
staternas president (1809 12/2—65 15/«). Föddes
nära Hodgenville i staten Kentucky och var
son till den fattige timmermannen och
nybyggaren Thomas L. (1778—1851) och Nancy
Hanks från Virginia (1783—1818). Med
föräldrarna flyttade L. 1816 till Indiana.
Han växte upp under mycket torftiga
förhållanden, åtnjöt endast ringa skolundervisning
och fick tidigt bidraga till familjens uppehälle
som daglönare i grannskapet. Han följde
1830 familjen, då den flyttade till Illinois,
men lämnade s. å. fädernehemmet för att slå
sig fram på egen hand. L. blev nu bodbiträde
i det primitiva nybyggarsamhället New
Salem, Illinois, och öppnade där hösten 1832
jämte en kompanjon en diversehandel,
vilken dock snart kom på obestånd. Han var
1833—36 det lilla samhällets postmästare
och tjänstgjorde även som biträdande
lantmätare. L. förvärvade genom sin
rättskaf-fenshet och godmodiga humor mycken
lokal popularitet, valdes 1834 till
representant för Sangamon county i Illinois’
legisla-tur och innehade sitt mandat till 1842. L.
hade 1837, efter några års juridiska
självstudier, slagit sig ned som praktiserande
advokat i Springfield. Han valdes 1846 till
medlem av unionskongressens
representanthus, hade säte i kongressen dec. 1847—
mars 1849 och stödde där med iver
»Wil-motska förbehållet» (om att slaveri ej skulle
tillåtas i de från Mexiko erövrade områdena).
L. återvände 1849 till sin
advokatverksamhet. 1854 eggade honom upphävandet av
»Missourikompromissen» av 1820 (om
negerslaveriets lokala begränsning) att åter
framträda inom politiken. Han blev nu en av
whigpartiets ledare i Illinois och deltog 1854
i bildandet av det republikanska partiet.

Politisk ryktbarhet utanför Illinois vann L.
först 1858, då han av republikanerna i Illinois
uppställdes som motkandidat mot demokraten
S. A. Douglas (sed. o.) vid senatorsvalet och i
en serie politiska disputationer med denne
under livlig spänning i hela landet
genomdebatterade slaverifrågan. Douglas valdes vis-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:17:17 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdl/0714.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free