Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1189
Lina älv—Linberedning
1190
Bild 1. Linbana med
lastkorg.
blad och ensamma, blekt violetta
blommor. G. M-e.
Lina älv, högerbiälv i Lappland (se karta
vid d. o.) till Kalix älvs biflod Ängesån.
Linbana, transportanordning för gods- el.
personbefordran, i vilken vagnarna el.
fordonen antingen äro upphängda på en rörlig lina
eller löpa på en fast sådan, i senare fallet
försatta i rörelse
av en särskild
draglina (en- el.
två-linesystem). Båda
। systemen uppvisa
flera bantyper: med
en, två el. flera
vagnar, med
inter-mittent el. jämnt
fortlöpande drift
samt enkel- el.
dub-belspåriga. Vagnarnas rörelse
åstadkommes
nästan alltid med
maskinkraft, men
även
tyngdkrafts-banor förekomma.
Den vanligaste
bantypen är den dubbelspåriga med
särskilda bär- och draglinor för vagnarna, vilka
befordras i ena riktningen på ett av »spåren»
och i den andra på »spåret» bredvid. Stundom
ersättes bärlinan av en bärande räl.
Draglinan, som är anordnad rakt under bärlinan, är
ändlös och går vid banans ändpunkter kring
linhjul, varav det ena, drivande, försättes i
rörelse av en stationär kraftmaskin. Vid banor
för transport av gods äro de under bärlinan
hängande vagnarna vanl. försedda med två
efter varandra anordnade hjul (se bild 1) med
ursvarvade spår. L. för personbefordran skilja
sig från godsbanor bl. a. genom sina
omsorgsfullt utarbetade säkerhetsanordningar.
I Sverige finnes ingen 1. för personbefordran,
men banor för godstransport äro mycket
vanliga. Sveriges f. n. längsta 1., byggd av a.-b.
Nordströms linbanor, har en längd av 19 km
och är avsedd för transport av massabalar,
stenkol och glaubersalt mellan Marmaverkens
cellulosafabrik vid Söderhamn och hamnen i
Vallvik (bild 2). — En särskild art utgöra k
a-belkranarna, som användas för
transport av massaved och timmer samt för
materialtransport vid bro- och dammbyggnader
etc. De bestå vanl. av två fasta el. rörliga
torn, förenade genom en bärkabel för en
transportvagn, som är försedd med block för
hissning och firning av lasten på vilken punkt
som helst av kabeln. Jfr Bergbana och
Hängbana. O. B-n.
Linberedning. Linet skördas vanl. vid
gul-mognad, d. v. s. då stjälkens nedre del
gulnat, då även skörd av fullgott frö erhålles,
mera sällan vid grönmognad, då finaste
lin-tåga erhålles men ingen fröskörd. Vid
skörden uppryckas (»ruskas») plantorna, för att
intet av stjälken skall gå förlorat. De
uppryckta »handmåtten» (»hällor» i Norrland)
läggas i kärvar (1 i n s t e g, limmor), som
för torkning upphängas el. ställas i skylar.
I Tyskland och Belgien uppställas
handmåtten obundna mot stöd i långskylar (»kapell»).
Fröhusen (»linknoppen») frånskiljas enl.
gammalt bruk genom »repning» på en r e p k a m
(s t r å k a, k n o p p h ä c k 1 a), mellan vars
tätt sittande tänder handmåttens toppar
dragas, el. genom tröskning med en klubba; enl.
nyare metod sker repningen på repmaskin
med två valsar el. på stifttröskverk. Efter
repningen följer r ö t n i n g, vid vilken de
pektinartade ämnen, som sammanbinda
stjälkens cellvävnader, sönderdelas, så att
bast-tågorna lossas från bark- och veddelar.
Röt-ningeu sker i allm. (i Sverige alltid i
Norrlands i kallvatten, i sakta rinnande vatten,
sjöar el. dammar (linsänken), vid vilka
linhalmen i buntar nedsänkes och efter
vattnets värmegrad blir färdigrötad på en vecka
el. längre tid. Mindre allmänt (men vanligt
i s. Sverige) brukas land-, ängs- el. v
all-röt n i n g, då linhalmen får ligga utbredd i
tunt lager på gräsmark el. stubbåker, varvid
rötningen i fuktigt höstväder kan gå på 3—5
veckor men på våren plägar kräva 5—7
veckor. Vid fabriksmässig beredning brukas även
snäll- el. varmvattensrötning, som i
27—30° varmt vatten tager 4—5 dagar och
genom tillsats av alkalier el. svavelsyra kan
ytterligare påskyndas. Efter rötningen tor-
Bild 2. Del av linbanan Marmaverken—Vallvik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
