- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 12. Krageholm - Lissa /
1215-1216

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1215

Lindelöf—Linder

1216

den, vars ägare han var från 1879. Såsom
bilaga till Norden utgav L. från 1885
Tidning för Patent- och Varumärken. L. var en
outtröttlig förkämpe för eldbegängelsens
införande i Sverige samt 1882 en bland
stiftarna av Svenska likbränningsföreningen och
dennas sekr. till sin död. Han utgav bl. a.
»Likbrännihgen jemte öfriga grafskick» (1888)
och samlingen »Autografier och porträtt» (4
bd, 1889—98). G. H-r.

Lindelöf, Ernst Leonard, finländsk
matematiker (f. 1870 7/3), son till L. L. L.; prof,
i Helsingfors 1903. L. studerade först vid
Stockholms högskola, sedermera, 1893—94, i
Paris. Hans vetenskapliga arbeten tillhöra
teorien för analytiska funktioner och teorien
för konform avbildning. Han har även
författat läroböcker, av vilka ett par brukas i
Sverige. L. har ytterst förtjänstfullt bidragit
till de matematiska studiernas utveckling i
Finland. Led. av sv. Vet.-akad. 1917. 11m.

Lindelöf, L o r e n z Leonard, finländsk
matematiker (1827—1908). Blev fil. lic. 1854,
docent 1855 i astronomi vid Helsingfors univ.
tjänstgjorde även som e. o. astronom vid
centralobservatoriet i
Pulkova 1855—56, var
1857—74 prof, i
matematik vid
Helsingfors univ., dess rektor
1869—72, 1874—1902
överdirektör för
skolöverstyrelsen och
Finska vetenskapssocie-tetens sekr. 1867—
1908. L. deltog i
flera lantdagar och,
sedan han 1883
adlats, i lantdagarna
1885—1900 som led.

av ridderskapet och adeln (vid fyra lantdagar
var L. vice lantmarskalk och 1900
lantmarskalk). L. var en av stiftarna av
livförsäkringsbolaget Kaleva. Som matematiker
författade L. bl. a., förutom
specialavhandlingar, en mycket använd och omtyckt
»Lärobok i analytisk geometri» (1864; 3:e uppl.
1877) och utgav (tills, m. Moigno) Cauchys
föreläsningar i variationskalkyl. Inom
för-säkringsmatematiken sysslade L. med
dödlighetsstatistik. Hm.

Lindelöf, Uno Loren z, finländsk filolog
(f. 1867 30/3), son till L. L. L. Blev fil. dr
1890, docent i germansk filologi 1892 samt
1907 e. o. och 1921 ord. prof, i engelsk
filologi vid Helsingfors univ. L. har utgivit
arbeten på den fornengelska
dialektforskningens område, talrika texteditioner, bl. a. »Der
Lambeth-Psalter» (2 bd, 1909—14),
»Grunddragen af engelska språkets historiska
form-och ljudlära» (1895; ny uppl. 1911; på eng.
1911; ny ty. uppl. 1920), en biogr. över
Milton (1918) m. m. Han har även varit
verksam som skolman och pedagogisk
skriftställare samt som lantdagsman vid
ståndslant-dagarna 1897—1905 och
enkammarlantdagar-na 1909—13. H. E. P.

Lindeman, norsk musikersläkt, till vilken
hört flera skickliga orgelspelare och goda
kyrkomusiker. Den mest kände medlemmen
var Ludvig Matthias L. (1812—87),
organist i Oslo. Han utgav en mycket
an

litad koralbok 1878, samlade folkmusik och
publicerade en ypperlig samling Ȯldre og
nyere norske fjeldmelodier» (1853—67). —
Om släktens musiker se T. Norlind, »Allmänt
musiklexikon» (2:a uppl. 1929). T. N.

Linden, Gustaf Martin, regissör och
teaterledare (f. 1875 10/n). Efter studier och
anställningar bl. a. i Stockholm, Helsingfors,
Berlin och Wien var L. 1907—17 regissör vid
Dramatiska teatern, ledde 1917—19
Lorens-bergsteatern i Göteborg och 1919—26
Skansens friluftsteater. Han är sedan 1921 åter
regissör vid Dramatiska teatern och har
därjämte inövat en del av Skådebanans
turnéprogram. L. var först påverkad av den
tyska naturalismen men har senare visat sig
med kritisk smak och välgörande moderation
kunna följa även nyare strömningar. Hans
styrka är den individuella instruktionen och
samspelet i det moderna skådespelet och
komedien. Mera bemärkta iscensättningar av
L. äro »Syndafloden», »Titus», »Judit», »Det
var en gång —», »Professor Bernhardi»
och »Kritcirkeln». G. K-g.

Linden, M a t h i 1 d a, se Jungstedt, M.

Lindenborg, huvudgård i förra danska
grevskapet L., på Jylland, s. om Aalborg.
Upprättades som baroni 1681 för Sofie Amalie
Lindenov (d. 1688) och var 1781—1923 grevskap
för ätten Schimmelmann; det ersattes 1923
av ett fideikommisskapital av 2,377,621 kr.

Lindencrona, Gustaf Carl Adolf,
byrådirektör, idrottsorganisatör (f. 1871 18/12);
tillhör en 1719 adlad svensk släkt. Blev
amanuens i Justitierevisionsexpeditionen 1903 och
auditör vid Svea artillerireg:te 1904 samt
byrådir. och led. av Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen 1910. L. har även verkat inom den
svenska idrottens organisation; 1912—25 var
han led. av riksförbundets överstyrelse och
ordf, i dess arbetsutskott, 1916—25 led. av
och sekr. i Sveriges olympiska kommitté.

Lindenov [IPndønåu], G o d s k e, dansk
sjöofficer (d. 1612). Tillhörde en urspr. slesvigsk
medeltida adelsätt; om ätten se Danmarks
Adels Aarbog 1902. L. företog 1605 och 1606
upptäcktsresor till Grönland och nådde båda
gångerna dess västkust. 1610 blev han chef
för örlogsvarvet och deltog i Kalmarkriget
som viceamiral. E. Ebg.*

Lindenschmit, Wilhelm, tysk målare
(1829—95). Verkade i München som lärare
och berömdes för sina bilder ur Tysklands
historia (»Luther som gosse i Ursula Cottas
hus», »Jesuitordens instiftande» m. fl.).
Representerad i München, Leipzig och
Hamburg. G-g N.

L’Indépendance Beige [lädepädä’s bäTg], se
Indépendance Beige, L’.

Linder, svensk-finländsk släkt, urspr. från
Lenhovda (i äldre tid Lindhofda) socken i
Småland, känd från 1500-talets slut.
Rust-hållaren ögge Andersson (d. 1743) i
Alguts-boda var far till bl. a. M a g n u s L. (1709—
99), brukspatron på Svartå i Finland. Dennes
sonson överstelöjtnanten Carl Anton L.
(1795—1866) blev 1830 finsk adelsman. Av
hans söner märkas ministerstatssekreteraren
och överhovjägmästaren Co n 8 t an ti n L.
(1836—1907) — fader till Hj. C. L. (se
nedan) — o^h C. A. E. L (se nedan). Med den
sistnämndes son generalmajoren Ernst L. (se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 18 12:19:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdl/0730.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free