Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindegren, Agi (August) - Lindegren, Amalia - Lindegren, Axel Johan - Lindegren, Carl Johan - Lindegren, Johan - Lindell, Emil Vilhelm - Lindell, Per Gustaf Edvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1213
Lindegren, A.—Lindell
1214
med bild, sp. 63). Han ledde restaurering av
Västerås domkyrka (fullb. 1898), av
Trefaldig-hetskyrkan i Uppsala, Mariakyrkan i Sigtuna
och Klara kyrka i Stockholm och likaså Jen
inre dekoreringen av Uppsala domkyrka 1890
—93, Johannes’,
Katarina, Jakobs,
Östermalms och Adolf
Fredriks kyrkor i
Stockholm samt dessutom
kyrkor i Härnösand,
Hudiksvall och
Norrköping. L. blev 1894
slottsarkitekt vid
Drottningholm och
utförde dekoreringsarbe-ten där. Bland denna
tids svenska
konstnärer var han den
främsta förmågan i
ornamental komposition och teckning. Han
utförde också en mängd textade adresser,
stilfull bokutstyrsel, etsningar, teckningar och
karikatyrer. L. utgav 1898 praktverket
»Mariakyrkan i Vesterås». Ett slaganfall 1910
dömde honom till overksamhet. G-g N.
Lindegren, Amalia, målarinna (1814—
91). Började utan egentlig handledning
teckna och sedermera måla porträtt, fick 1849
undervisning vid Konstakad., som då ej
omfattade någon avd.
för kvinnliga
studerande, reste med
stats-stipendium till Paris
1850, studerade dar, i
Tyskland och Italien
och var från 1856
mestadels bosatt i
hemlandet. Under
vistelsen i utlandet
idkade hon
figurmålning (»Evangelisten
Matteus» m. m.) men
vann efter
hemflyttningen sin stora och
lättförklarliga popularitet genom genrebilder
från Dalarna, där hon förstod att gestalta
vardagslivet poetiskt och framställa enkla
människors känsloliv älskvärt vinnande, i
regel utan sentimentalitet el. förkonstling
(»Söndagsafton i en dalstuga», »Lillans sista
bädd», »Mormors öga» m. fl.). Som porträttör
blev hon mycket anlitad och omtyckt.
Representerad bl. a. i Nationalmuseum, Konstakad.,
Göteborgs, Örebro m. fl. museer. G-g N.
Lindegren, AxelJohan, arkitekt (f. 1860
3/7), kusin till Agi L:s far. Studerade vid
Tekniska högskolan och Konstakad. 1881—88
och i utlandet. Bland L:s arbeten märkas
ämbetsbyggnader, banker, skolor,
föreningslokaler, bl. a. K. F. U. M:s komplex i
Uppsala (färdigt 1911), seminarium där (färdigt
1921) samt komplexet statens centrala
ämbetsverk vid Hantverkaregatan i Stockholm
(fullb. 1926), som inrymmer
Skolöverstyrelsen, Byggnadsstyrelsen, Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen m. m. L. har pietetsfullt och
skickligt restaurerat många kyrkor, bl. a.
domkyrkan i Karlstad, Fredrikskyrkan i
Karlskrona, Stora Tuna kyrka i Dalarna och
Kristinakyrkan i Jönköping. G-g N.
Lindegren, Carl Johan, skald, teater-
»Söndagsafton i en dalstuga.» Målning av Amalia
Lindegren.
författare (1770—1815). Skrev under åren
omkr. 1800, delvis påverkad av Kotzebue, ett
antal sentimentala komedier och dramer (bl. a.
»Den blinde älskaren», »Den försonade
fad-ren», »Lycksökaren» och »Doktor Petit eller
operationen»), vilka uppfördes på
Stockholms-scenerna och tillvunno sig ganska stort
bifall. Ännu sedan de i huvudstaden länge
betraktats som föråldrade, spelades de ganska
flitigt av landsortssällskapen. Utan att vara
betydande äga de dock vissa förtjänster
genom den ofta väl genomförda handlingen och
det verklighetstrogna återgivandet av miljön.
Han skrev även en mängd små visor, som
spredos i skillingtryck och blevo mycket
sjungna. Personligen var L. i hög grad
karaktärslös och lättsinnig, särskilt i ekonomiska
ting, varför han, trots den protektion han
tidtals åtnjöt av Clewberg-Edelcrantz, med åren
nedsjönk i allt djupare elände. Han avled i
bysättningshäktet. — Hans »Samlade arbeten»
utkommo i tre dir 1805—07. Jfr G.
Ljunggren, »En tidsbild från seklets början» (i
rektorsprogram vid Lunds univ. 1879). O. W-n.
Lindegren, Johan, musiker (1842—1908),
musiklärare vid Jakobs läroverk 1881 och
1884 därjämte kantor i Storkyrkan.
Utvecklade en betydande verksamhet som lärare
och var känd som Sveriges skickligaste
kon-trapunktiker. L. utgav 1881—82 Tidning för
Kyrkomusik samt 1905 en koralbok. Han
komponerade en stråkkvintett, en sonat och
en fuga, solosånger m. m. T. N.
Linde’11, Emil Vilhelm, läkare (f. 1854
1/7). Blev med. lic. i Uppsala 1888, började
1882 tjänstgöra som hospitalsläkare samt var
1898—1920 överläkare vid Växjö hospital.
Härunder har L.
ytterst förtjänstfullt
organiserat den till
Växjö hospital
anslutna s. k.
familje-vårdskolonien i
Korsberga. V. W-rt.
Linde’11, Per
Gustaf Edvard,
ingenjör, tidningsman (1842
—1902).
Utexaminerades från Teknologiska
institutet 1865 och
blev 1875 red. för
in
dustritidningen Nor- p. g, e. Lindell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
