Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1233
Lindhov—Lindman, C. A. M.
1234
deltidens slut ägdes gården av fru Sigrid
Eskilsdotter (Banér), vars dotterson Gustav
Vasa enl. trovärdig tradition föddes där
(enl. en annan uppgift var Rydboholm hans
födelseort). Genom dennes syster Margareta
övergick L. till Braheätten, som innehade det
till 1708. Det såldes då till Josias
Ceder-hielm och äges nu (1930) av Th. Fälth. Den
nya manbyggnaden är uppförd på 1880-talet.
Av den gamla äro endast själva
grundmurarna kvar. Vid gården står en minnessten;
en annan restes vid den närbelägna
järnvägsstationen Lindholmen 1896. G. R—11; G. C-n.
3. Mek. verkstad med skeppsvarv, slipar
och torrdocka, belägen vid Göta älv på
Hisingen i Göteborgs stad (Lundby).
Varvsrörelsen grundades 1844 av bl. a.
grosshandlaren Th. W. Tranchell. Anläggningen
förvärvades 1858 av Motala verkstads a.-b., som
betydligt utvidgade företaget och bl. a.
an-lade torrdockan (se Dock a). 1893 skildes L.
från Motala verkstad och övertogs 1894 av
Lindholmens verkstads a.-b. L. är ett av
Sveriges större skeppsvarv med omkr. 500
arbetare och har byggt ett stort antal såväl
krigsfartyg som passagerar- och lastbåtar. Det
förenades 1920 åter med Motala verkstad;
den gemensamma ägaren är a.-b.
Lindholmen-Motala, gr. s. å. med ett aktiekap. av 5 mill.
kr. Jfr Motala verkstad. G. H-r.
4. Numera styckat gods i Strö socken,
Skaraborgs län, på Kållandshalvöns n. kust,
innanför Spårön. Tillhörde på 1500-talet
Ture Jönsson Tre Rosor. Av Bengt
Gabriels-son Oxenstierna uppfördes på 1600-talet ett
ståtligt slott, som 1792 nedbrann; flyglarna
kvarstå. L. ägdes efter 1684 inom släkterna
Stenbock, Lillie, De la Gardie och Ekeblad.
Lindhov, kungsgård i Lindbergs socken,
Hallands län, strax n. om Varberg; 391 har
(bl. a. Getterön), därav 332 har åker;
tax.-värde 355,000 kr. (1928). Lämningar av det
medeltida Varberg el. Nyby, som 1565
förstördes av svenskarna. Kungsladugården,
anlagd 1615, lydde under Varbergs slott.
Lindhult, gods i Stafsinge socken, Hallands
län, 6 km n. om Falkenberg; 606 har, därav
467 har åker; tax.-värde 654,300 kr. (1928).
Ägdes på 1600-talet av ståthållaren på
Varberg Mogens Gyldenstierne och har från
1756 tillhört släkten Lilliehöök. Länets
lantbruksskola var från 1870 länge förlagd till L.
Lindhult, Niklas August, ämbetsman
(f. 18 7 0 26/u). Blev jur. kand, i Uppsala 1898,
amanuens i Civildep. 1900, förste kanslisekr.
där 1917 och övergick 1920 till motsv.
befattning i Socialdep., sedan 1926 på
indragnings-stat. L. har livligt intresserat sig för de
administrativa statstjänstemännens allmänna
ställning och förhållanden, energiskt arbetat
för förbättring av de e. o. tjänstemännens
villkor samt verkat för samarbete och
sammanslutningar mellan de nordiska ländernas
statstjänstemän, bl. a. som initiativtagare till
Nordiska administrativa förbundet, inom vars
svenska styrelse han sedan 1918 är sekr. L.
utgav 1907—29 tidskr. Från Svenska
Statsförvaltningen. E. Spr.
Lindisfarne, ö, se H o 1 y island.
Lindley [li’ndli], Charles Gustaf,
fackföreningsledare och socialdemokratisk
politiker (f. 1865 14/io). Var urspr. sjöman, ägnade
sig därefter åt organiserandet av
hamnarbetarna och sjöfolket och var 1897 med om att
bilda Svenska transportarbetareförbundet,
vars förtroendeman han varit sedan dess. L.
har varit medlem av internationella
transportarbetarefederationens styrelse, och efter
dess rekonstruktion 1919 är han medlem av
dess verkst. utskott. Han har tillhört
Landsorganisationens representantskap sedan 1898,
Landssekretariatet 1900—12 samt 1922—26,
socialdemokratiska arbetarepartiets styrelse
1904—09, var 1906—11 led. av Andra
kammaren (därvid led. bl. a. av lagutskottet) och
är sedan 1912 led. av Första kammaren. Sedan
1920 är L. led. av bankoutskottet. S. H.
Lindley [li’ndli], John, engelsk botanist
(1799—1865). Blev 1822 sekr. hos Royal
hor-ticultural society och var 1829—60 prof, i
botanik vid University college i London. L. var
en av grundläggarna (1841) av den alltjämt
bestående Gardener’s Chronicle och skrev den
till många språk översatta »Theory of
horti-culture» (1840; 3:e uppl. 1859). Lika verksam
var L. som deskriptiv systematiker. I
»En-cyclopedia of plants» (1829) följde han Linnés
system men blev snart banbrytare för det
naturliga, redan s. å. tillämpat i »A synopsis
of the british flora» och utvecklat i flera
arbeten, t. ex. »A natural system of botany»
(1836). L. var ofantligt produktiv och har
beskrivit ett mycket stort antal växter. Bland
större arbeten märkas »Rosarum
monogra-phia» (1820) och »The genera and species of
orchidaceous plants» (1830—40). C. S-g.
Lindman, Alexander, idrottspublicist,
idrottsorganisatör (f. 1862). Har varit red.
av Tidning för Idrott (sedan 1898 Ny
Tidning för Idrott) 1886—1919 m. fl.
idrotts-publikationer och av Sveriges
Centralförenings för Idrottens Främjande Årsskrift
sedan 1907. L. har verksamt deltagit i svensk
idrotts organisering från dess begynnelse;
centralföreningens byråsekr. sedan 1897.
Lindman, Carl Axel Magnus, botanist
(1856—1928). Blev docent i Uppsala 1884,
lektor vid norra latinläroverket i Stockholm
1887 samt var prof, och intendent vid
Riksmuseets botaniska avd.
1905-23. Led. av
Vet.-akad. 1913. L.
företog studieresor i
Europa och n. Afrika
samt 1892—94 i
Brasilien och Paraguay.
Han ägnade sig åt
växtbiologi, floristik
och systematik samt
bidrog verksamt till
kännedomen om
Sydamerikas och
Sveriges flora genom
arbeten över
sydameri
kanska Gramineae, Bromeliaceae,
Legumino-sae m. fl. och över skandinaviska former av
Poa, Polygonum, Inula, Crataegus o. a. L.
illustrerade på ett utmärkt sätt själv många
av sina arbeten. Bland hans talrika skrifter
må nämnas »Om postflorationen och dess
betydelse såsom skyddsmedel för fruktanlaget»
(1884), »Bidrag till kännedomen om
skandinaviska fjällväxternas blomning och
befruktning» (1887), »Vegetationen i Rio Grande do
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
