Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1231
Lindholm—Lindholmen
1232
Huvudbyggnaden på Lindholm i Södermanland.
I
Lindholm, huvudgård i ett av de Celsingska
fideikommissen, i Barva socken,
Södermanland, 17 km ö. om Eskilstuna; 2,100 har,
därav 797 har åker; tax.-värde 842.800 kr.
(1928). Trevånings slott av sten, uppfört 1794
av greve N. Bonde. Stamgården till L.,
Söderby, tillhörde på 1400-talet konung Karl
Knutsson, därefter Vasaätten och Braheätten.
Sedan 1835 tillhör L. släkten Celsing.
Lindholm, Berndt Adolf, målare (1841
—1914), var finländare, f. i Lovisa, studerade
i Abo för Ekman och från 1863 i Düsseldorf,
1865 i Karlsruhe för Gude och 1868 i Paris
för Bonnat. L. var
från 1876 bosatt i
Göteborg, blev svensk
medborgare och var
1877—1906 intendent
för stadens museums
konstavd. Bland
Finlands målare var L. i
sin ungdom den
förste, som slöt sig till
fransk landskapskonst
(Th. Rousseau,
Dau-bigny) och tillämpade
på nordisk natur dess
strävan efter
stäm
ningens enhet och färgernas harmoni och
styrka. Han målade sydfinländska motiv
med känslig stämning och kraftig teknik.
Senare specialiserade han sig på svensk
västkustnatur. Ett kraftigt målartemperament
kännetecknar hans frodiga produktion. L. är
representerad i finländska konstsamlingar
(Helsingfors, Åbo m. fl.), i Göteborgs museum
och i Nationalmuseum i Stockholm. G-g N.
Lindholm, Charles August Th e
o-d o r, arkitekt (f. 1870 21/s). Studerade i
Göteborg vid Chalmersska institutet och i
Stockholm vid Konstakad. 1891—94 samt som
rese-stipendiat 1899—1902. L. var rektor vid
Slöjdföreningens skola i Göteborg 1906—12
och reorganiserade denna, därefter bosatt i
Stockholm, v. prof, vid Konstakad. och
lärare i dekorativa skolan 1916—18.
Bland L:s arbeten märkas i Stockholm
Skogshögskolan och Skogsförsöksanstalten
vid Frescati (fullb. 1917) samt Statens
prov-ningsanstalts byggnader vid Drottning
Kristinas väg 1921, i Göteborg Handelsinstitutet
1914, ombyggnad av Navigationsskolan 1915,
på andra orter Västerås tekniska skola och
Skara fornminnesförenings museum. G-g N.
Lindholm, Helge, kommunalman (1886—
1926), son till J o h a n n e s L. (f. 1850 25/io),
vilken 1892—1925 var rektor vid Karlskoga
praktiska läroverk och även varit verksam
som kommunalman i Karlskoga och som
frikyrklig predikant (inom Sv.
missionsförbundet). Helge L. blev 1911 fil. kand, i Uppsala,
1915 sekr. i Svenska stadsförbundet samt
1920 dess dir. och red. av förbundets tidskrift.
Från 1914 var han därjämte sekr. i Svenska
hamnförbundet. Hans djupa insikter i
kommunalförvaltnings- och sociala frågor samt
stora organisatoriska förmåga togos mycket
i anspråk. Bl. a. var han (1917—19) sekr. vid
utarbetandet av bostadskommissionens förslag
till byggnadsstadga för riket, sakkunnig inom
Socialdep. vid utarbetande av lagförslag om
socialförsäkring (1919) och i fråga om
polisväsendets omorganisation (1923) samt sedan
1918 led. av statens byggnadsbyrå. L. tog
framträdande del i Lidingö köpings omorganisation
till stad och blev 1925 stadsstyrelsens förste
ordf. L. utförde viktiga utredningsarbeten
för städer, köpingar och municipalsamhällen,
särskilt för Stockholms stad, och utgav bl. a.
»Drätselförvaltningens organisation» (1915)
samt »Kommunal affärsverksamhet i de
svenska städerna» (1924; tills, m. G.
Berg-qvist). G. F-t.*
Lindholm, Lorentz August, målare
(1819—54). Studerade vid Konstakad.,
vistades i Paris 1850—52 och reste därifrån till
Rom, där han avled i lungsjukdom. L.
målade interiörer med figurer i de gamla
holländska genremålarnas anda, familjescener,
bondfolk, barn, älskvärda småtavlor, bl. a.
»En trasslig härva» (1851; i
Nationalmuseum), »Fransk arbetarkrog» (1852; i
Stockholms högskola). I sitt omsorgsfulla
finmåleri närmar han sig Wickenberg i dennes
franska genrebilder och är en föregångare
till Fagerlin o. a. vardagsgenrens
representanter bland de utvandrande svenska
målarna. Han var en inbunden, stillsam,
drömmande natur. Tavlor av L. finnas
litografe-rade i »Konstnärsgillets album». G-g N.
Lindholm, Vilhelm Ferdinand
Valdemar, meteorolog (f. 1883 19/12). Fil. dr i
Uppsala 1913, förste statsmeteorolog 1919,
föreståndare för fysikalisk-meteorologiska
ob-servatoriet i Davos 1926—29. L. har varit
verksam som meteorologisk expert vid sv.
flygväsendet, bl. a. som lärare vid flygskolan i
Malmslätt, och publicerat vetenskapliga avh.
om insolation, luftelektricitet, kosmisk
strålning m. m. E. P.
Lindholmen. 1. Gods och fordom slott i
Svedala socken, Malmöhus län; tax.-värde
89,800 kr. (1928). Vid Börringesjöns v. strand
lämningar av L:s befästa slott, som under
medeltiden var ett av Skånes viktigaste. Urspr.
i enskild ägo, överläts L. 1339 till konung
Magnus Eriksson och tillföll vid Skånes
avträdande danska kronan. Här höllos konung
Albrekt och hans son fångna i 6 år till 1395.
1659 förlänades L. till Karl X:s naturlige
son Gustaf Carlson. Då han 1674 upphöjdes
i grevligt stånd, blev L. tills, m. Börringe
ett grevskap, vilket indrogs vid reduktionen.
Styckades 1827. G. R-ll.
2. Gods i Orkesta socken, Stockholms län,
vid Lindholmssjön, 30 km n. om Stockholm;
225 har, därav 119 har åker, tax.-värde
175,000 kr. (1928). Från L. har avsöndrats
»Lindholmens trädgårdsstad». — Som
sätesgård tillhörde L. 1365 ätten Gren. Vid
me
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
