- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 12. Krageholm - Lissa /
1243-1244

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1243

Lindqvist, S.—Lindschöld

1244

ningar av rysk litteratur, bl. a. »Ur
Rysslands sång», I (1904), romaner av Gorkij och
Tolstoj samt en samling översättningar,
»Finsk lyrik», I (1926). (H. E. P.)

Lindqvist, Sune, arkeolog (f. 1887
20/a)-Blev fil. dr i Uppsala 1916, amanuens vid
Statens historiska museum 1910 och därjämte
1916 docent vid Stockholms högskola i
nordisk och jämförande fornkunskap samt är
sedan 1927 prof, i detta ämne vid Uppsala univ.
L:s viktigaste förhistoriska undersökningar
äro den av Ottarshögen i Vendel
(Fornvän-nen 1917), den s. k. Ingjaldshögen på Fogdön
(Fornvännen 1921) samt vid Gamla Uppsala
(1929, Svenska Fornminnesplatser, n:r 13).
Han har skrivit bl. a. »Från Nerikes
sten-och bronsålder» (i Medd. från Örebro Läns
Museum, 5, 1912), »Den helige Eskils
biskops-döme» (1915; doktorsavh.),
»Bronsåldersman-teln från* Gerumsberget» (1924—25; tills, m.
L. v. Post och E. v. Walterstorff),
»Vendelkul-turens ålder och ursprung» (i Vitt.-akad:s
HandL, 36: 1, 1926) samt »Norden och Ansgar»
(i »S:t Ansgarius, hans värld och verk», I,
1930). H. R-h.

Lindroth, Erik Gustaf Ludvig
Vilhelm, pedagog (f. 1845 8/b). Blev fil. dr i
Uppsala 1869, var lärare vid Stockholms
gymnasium 1868—73 och 1888—1905 föreståndare
för f. d. Beskowska skolan (se d. o.). L.
kvarstod som lärare till 1910. Han har bl. a.
varit led. av kyrkomötena 1915, 1918 och
1920. L. skrev bl. a. »Kort sammandrag af
de romerska antiqviteterna» (1880) och
»Latinsk språklära» (1881; tills, m. R.
Törne-bladh), båda i många uppl., samt skrifter i
religiösa och sedlighetsfrågor. J. C.*

Lindroth, Hjalmar Axel, språkforskare
(f. 1878 ®/s)- Blev 1904 fil. lic. i Uppsala,
1906 fil. dr i Lund och s. å. docent där i
svenska språket och är sedan 1919 prof, i
nordiska språk vid Göteborgs högskola. L.
var 1904—17 led. av redaktionen av Sv.
akad:s ordbok. Utom ett mycket stort antal
uppsatser och avh. i facktidskrifter har L.
offentliggjort bl. a. »Om adjektivering af
particip» (1906), »J. Th. Bureus» (1911—12),
»Stiernhielms Hercules» (1913), »Bohusläns
härads- och soekennamn» (1918), »Kust- och
skärgårdsnamn i Göteborgs och Bohus län»,
I: 1 (1922), »Ölands folkmål», I (1926),
»Island» (1930). L. är den ledande kraften i
Institutet för ortnamns- och
dialektforskning vid Göteborgs högskola, som bl. a. utger
»Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län» (1923
ff.). L:s produktion utmärkes av
mångsidighet och idérikedom. E-k N-n.

Lindroth, Knut Arvid, skådespelare och
teaterledare (f. 1873 ^/s)- Var 1891—92 elev
vid Dramatiska teatern, anställd vid
lands-ortssällskap, vid Svenska teatern i
Helsingfors 1896—1900 och vid Stora teatern i
Göteborg 1903—05 samt leder från 1905 eget
sällskap, de senare åren sporadiskt. L. är en
skådespelare med präktiga yttre medel, värme
och temperament men utan egentligt djup i
uppfattning och karaktärsteckning. Bland
L:s roller märkas Hamlet, Othello,
Wallen-stein i »Wallensteins död», Per Gynt, Skule
jarl i »Kungsäinnena» och Cyrano de
Ber-gerac. G. K-g.

Lindsay [li’n(d)zi], gammal skotsk adelsätt,

bekant redan på 1100-talet. Sedan 1398 bär
ättens huvudman titeln earl av C r a w f o r d.
Till en sidogren av ätten hörde Patrick L.,
lord L. of the B y r e s (d. 1589), en ivrig
anhängare av reformationen; han deltog i
sammansvärjningen mot Rizzio samt var
Maria Stuarts fångvaktare på Loch Leven.
Till en annan sidogren hörde earlerna av
Balcarres, vilken titel nu även bäres av
earlerna av Crawford. Yngre son till 26:e
earlen av Crawford är sir R o n a 1 d L. (f.
1877), som inträdde på
diplomatbanan 1898,
var understatssekr.
för finansärenden i
Egypten 1913—19,
ambassadråd i
Washington 1919—20,
understatssekreterare i
utrikesdep. 1921—24,

brittiska regeringens
representant i
Kon-stantinopel 1924—25
och ambassadör där
1925—26. L. adlades
1925, var ambassadör

i Berlin 1926—28, därpå ständig
understatssekr. för utrikesärenden till 1930, då han blev
ambassadör i Washington. V. S-g.

Lindsay [li’n(d)zi], V a c h e 1,
nordamerikansk författare (f. 1879). Studerade 1897—
1900 vid ett college i Ohio och idkade 1900
—05 konststudier i Chicago och New York.
Några år föreläste han för K. F. U. M:s
räkning. L. har vandrat omkring i staterna som
minstrel och predikant, för härbärge och föda
deklamerande och sjungande sina egna dikter,
vilkas form bjuder slående rim och
synkope-rade takter och som genom expressionism och
aktuella motiv varit en ny insats i landets
diktning (»William Booth enters into
hea-ven», 1913, »The Congo», 1914, »The chinese
nightingale», 1917, »The golden whales of
California», 1920, »Going-to-the-sun», 1923,
»Going-to-the-stars», 1926). R-n B.

Lindsay [li’n(d)zi], W a 11 a c e, skotsk
filolog (L 1858), 1899 prof, vid univ. i S:t
Andrews, Skottland, sédan 1910 i Cambridge.
Har utgivit värdefulla arbeten på olika
områden av den latinska filologien, ss. »The
latin language» (1894), och textupplagor av
latinska författare. L. är en av nutidens
mest framstående paleografer och utger sedan
1922 Palæographia Latina. H. Sgn.*

Lindsborg, stad i Kansas, U. S. A., vid
Smo-ky hill river, 265 km v. s. v. om Kansas city;
2,077 inv. (1925), mest svenskar. L., som
ligger i en svenskbygd, den s. k.
Lindsborgsbyg-den (omkr. 20,000 inv.), anlades som svenskt
nybygge 1869 och fick namn efter tre av
grundläggarna. L. är säte för Bethany
college (se d. o.) och för den där årl. i
påskveckan anordnade stora musikfesten, har
kvarnar och tegelbruk. Handel med boskap och
jordbruksprodukter från det omgivande
distriktet. Jfr »Minnesskrift», utg. av A. Bergin
(1919); H. Nelson, »Nordamerika» (1926).

Lindschöld, Erik, greve, statsman (1634 2/?
—90u/e), var son till Olof Håkansson, smed,
rådman och (tidtals) borgmästare i
Skän-ninge. Som student i Uppsala (1651) antog
han namnet Lindeman. Som lärare för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 18 12:19:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdl/0746.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free